Acta Pacis Westphalicae II C 4,2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 2. Teil: 1648-1649 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
521. Rosenhane an Salvius und Johan Oxenstierna Saint-Germain 1649 Januar (16)/26

26
–/ 521 /–

27

Rosenhane an Salvius und Johan Oxenstierna


28
Saint-Germain 1649 Januar (16)/26

29
Kopie: DG 14 fol. 141–142’ (Beilage unter A zu Nr. 543).

30
Rosenhanes Bemühungen, den aus den innerfranzösischen Unruhen Schweden drohenden Gefah-
31
ren vorzubeugen. Seine Klagen über das Ausbleiben der Subsidien und Abziehung der französi-
32
schen Truppen aus Deutschland zum Schaden der Allianz mit Schweden, jedoch geringer Ein-
33
druck seiner Worte am Hofe. Geringe Fortschritte bei der Wiederherstellung der inneren Ruhe.
34
Übereinkunft Frankreichs mit dem Herzog von Lothringen. Verhandlungen Friquets mit Maza-
35
rin . Ziel der Spanier, die Franzosen tiefer in innere Kriege zu stürzen. Allgemein, aber nicht bei
36
Hofe, gewünschte Entfernung Mazarins zur Wiederherstellung der Ruhe. Abberufung Serviens
37
aus Münster.

38
Jag hafver för detta, såvide friheten till skrifva hafver med låta, adverterat
39
Eders Excellentie, hvad för buller här i Franckrike ähr upväkt och hvad där-
40
öfver i Paris ähr förefångit. Nu emedan jag befann Hennes Kungliga Maje-

[p. 949] [scan. 495]


1
stätts interesse höglig däruti vara interesserad, där Frankerike således skulle
2
fördjupa sig uthi inbördes krig och dermed förlåta sine vänne och allierade
3
och sättia på hazard, att förspilla den gode freden och förlora, hvad man med
4
så stor möda härtill erhållit hafver, ty hafver jag trachtat till att komma hijtut
5
till håffvet, sådant tilbörligen att remonstrera, och hafver inthet förr än i
6
thesse dagar, doch med stor möda kunnat komma därtill. Jag hafver och in-
7
thet hållit orådeligit, att låta thenna tiden löpa, på thet att then första bitter-
8
heten måtte någorledes passera, och såsom jag hafver befunnit, Parisienses
9
något ledse vid thenna oredan inthet obenägne till förlikning, hafver jag för-
10
ment , them här vid håffvet i lika måtto därtill skulle inclinera, besynnerligen
11
derföre, emedan the befinna difficulteten större och sig på en månad inthet
12
kunnat erhålla thet the sig på få dagar hafver inbillat, uthan att skadan och
13
hazarden växer så mykit större. Men ehuruväl jag både hooss dråningen, car-
14
dinalen , princes de sang och alla ministros hafver repraesenterat, huru okärt
15
thet skulle vara Hennes Kungliga Majestätt, att förnimma thenna inbördes
16
oenigheten och hvad skada causa communis och i synnerhet Hennes Maje-
17
stätt skulle taga däraff, der sådant i längden skulle continuera, och förden-
18
skull med alla dertill tjenlige skääl styrckt till enigheet och föreslagit medel
19
till composition med mindre vidlyfftigheet. Jag hafver och fördt them tillsin-
20
ness , huru alliancen däruti blifver violerat, att subsidierna hålles tilbaka, stor
21
deel uthaf troupperna revoceras uthur Tyssland, fienden animeras däruthaff
22
och reculeran med executionstractatus, och att Franckrijke ändtlig däröver
23
måtte förlora en så trogen allierade, som Hennes Majestätt hafver varit. Doch
24
blifver sådant alt ringe considererat och prevalerar passionerne och theras
25
ägen händgirigheet så högt, att the uthtrycklig bekänna, sig heller villja alt
26
hazardera och förlora, än att kungens authorität vid thenne occasionen icke
27
skall blifva maintenerat. Den gamble duc d’Angoulesme

41
Charles de Valois, Duc d’Angoulême, natürlicher Sohn König Karls IX. mit Marie Touchet, *
42
28. April 1575, anfangs für die geistliche Laufbahn bestimmt, Großprior des Johanniterordens
43
in Frankreich, heiratet 1591 Charlotte, Tochter des Connétable de Montmorenci, aus politi-
44
schen Gründen längere Zeit im Gefängnis, † 24. September 1650 Paris ( BUD I, S. 236).
ähr och hijt kom-
28
men , att proponera någon accommodement och styrckia till förlikning samt
29
och en archeves de Toulouse, som arbetar deruthi, men blifver till en deel illa
30
uptaget och ingen uträttar något gott. Interim användes på thenna sida alt
31
hvad man kan, till att bringa Paris och parlamentet till hörsamheet och för-
32
mena sig innan kårt tid komma dermed till ända.

33
Medh hertigen aff Lottringan hafva the såvida accorderat, att han låfvar
34
komma personligen hijt och föra någre tusend man med sig, såsom cardina-
35
len deröfver vijste mig hertigens breff til dråningen med ägen hand skrifvit.
36
Med Spanien stå the och i tractaten, och var igår Friquet, en Pennerandas
37
utskickade, som vistades hooss honom i Mönster, heeld agen hooss cardina-
38
len , såsom och till måltid, och bekände cardinalen emot mig, att Penneranda
39
skulle komma honom till mötes i Liaucourt, 6 mijl härifrån, där till att sluta
40
freden tillsammans; och går här reda talet öfver alt, att man ähr sinnad resti-

[p. 950] [scan. 496]


1
tuera störste deelen i Flandren, Italien och Catalonien, och vid thetta tillstån-
2
det är lätt till att döma, att Spanien inthet tracterar utan sitt stora advantage,
3
och meer till befruchta att the ingen tractat med alffvar sökia, uthan meer till
4
att amusera Frantzoserna med förfäng håppning, till att engagera them dju-
5
pare uti inbördes kriget. Sammaledes hafve the commenderat Erlach

36
Hans Ludwig von Erlach (1595–1650) ( NDB IV S. 592; Erlach ; Gonzenbach ).
medh
6
någre tusend man att komma them till secours och draga altså fålck utaff alla
7
orter tillsammans, oansedt the utaff pänningemangel mäst alla säijes vara illa
8
tillfredz, och ther the icke hade the Tyske och Polniske regimenter, som lig-
9
gia näst omkring Paris, hafve the till befructa, att Frantzoserna inthet gärna
10
skulle bita hvarandra. På andra sidna beflita sigh Parisienses och the unierade
11
förstarna, att ställa sig i defension och värffva myckit fålk. Duc de Longeville
12
ähr ännu i Normandien och förmenar bringa där ett considerabelt corpus
13
tilhopa. I Paris är brödet något dyrt, men härtill hafver thet inthet trutit och
14
förmena the ännu någon tid kunna besta. Utaff the andra provincierna kan
15
man inthet vist seija. Här vid håfvet billa the sig in, att the alla ähre rolige och
16
på kungens sida. I Paris sprides ut, att en deel hafva förklarat sig för kungen
17
och parlamentet. Och ähr inthet olikt, at decisionen står i theras händes. Med
18
thet, att cardinalen måtte esloigneras ifrån håfvet, hålles i Paris före, att saken
19
aldeles skulle kunna componeras, men här vid håfvet vill inger därtill förstå,
20
fast än hella staten deröfver skulle gå till grund.

21
Jag fick rätt nu förnimma, att herr Servien blifver revocerat ifrå Mönster och
22
tror, att att han med thenna posten får sitt afsked.

23
Altså bestå sakerna på thenne orten. Och effter jag tviflar, om mina breff
24
komma fram i thenne osäkerheten och Hennes Majestätt tilläffventyrs inthet
25
må veta, huru härtill står, beder jag, om thetta breffvet hafver dän lyckan att
26
komma fort, att Eders Excellentie vill därutaff sända en copia heem.

Dokumente