Acta Pacis Westphalicae II C 4,2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 2. Teil: 1648-1649 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
Eders Kongliga Maijestett får nu på thenne orthen och allestädes, ther frijden
önskas, månge förböner och lyckönskningar, att Eders Kongliga Maijestetz
plenipotentiarii, oachtandes att tijenderne voro här reda om general Königs-
marckz lyckelige inkompst i Prage, general Wittenbergs marche ini Böhmen,
Sporckens nederlage i Beyern
Die kurbayerischen und kaiserlichen Truppen in Bayern operierten nicht gerade glücklich gegen
Wrangel, so daß der Kurfürst aus München fliehen mußte. Von einer größeren Niederlage
Sporcks ist indessen nichts bekannt. – Johann Graf von Sporck (1601–1679), aus bäuerlichem
Hause, 1639 bayerischer Obrist der Kavallerie, 1647 in kaiserliche Dienste getreten; Hinweise:
APW [ II C 3 S. 499 Anm. 4.]
öfverkompst till Pommeren hafva liqvähl blifvit i the påbegynte och härtill
observerade terminis tractandi, och therpå den 27. huius slutit sakerne. Gud
och the, som på alle partens sijda här föra värcket, synes devolvera arbitrium
pacis uthi Eders Kongliga Maijestetz hand och våld.
Caesareani, ehuruvähl thet inthet går af hjertet, tesmognera liqvähl nu, dett
Keijsaren gerna skulle see, att Eders Kongliga Maijestetz plenipotentiarii,
jämpte the Venetianiske, ville hjelpa then Spaniske tractaten till ända. Gref
Servient var glad theröfver, att Batavici voro sin koss reste. Om nu caesarei,
sade han, inthet kunne propter rationes proprii status förstå till assistentiens
renunciation, uthan ville heller till Spaniske tractaternes fortsättning, vill
Franckrijke theruthi deferera Eders Kongliga Maijestet och sig i sjelffe saken
nätt och uthan ambagibus förklara, så att thet inthet skull oppehulla
värcket.
Status Imperii synes nu så till seijandes föllja Eders Kongliga Majestetz pleni-
potentiariernes dictum! The hafve idag, oachtandes hvad caesareani theremot
hafva bygt, och att herr Volmar reste i thenne morgonen härifrån, icke per
maiora, uthan uno pene ore slutit, att subsistera här hoos Eders Kongliga
Maijestetz plenipotentiarier och här företaga och debattera interesse Galliae.
Till then ända vele the skriffva till gref aff Nassau och bemelte herr Volmar
och them bedja och råda, att komma hijtt. The låta och deputationem ordina-
rem besökia gref af Lamberg och Krane, att the ville i lijka måtto förmå sijne
colleger, att begifva sig hijtt. Hvad effect härpå fölljer och om status blifva
altijd så lijdige eller kunno öfvertala the keijserlige att resa hijtt, thet lärer
tijden. Volmar gjorde een dyr ed therpå, att han inthet kunde här något göra.
I Münster ville the effter all möijeligheet sig förklara! Orsaken hvij gref Ser-
vient och status inthet vela gärna med thenne saken till Münster, finnes i här
hoos fogade Wallii bref under littera A. Status, som äre i Münster, ställa sig
alt partialijk! Hvadh sjelfve Galliae sak vijdkommer, äre fuller här och ther i
theras instrument någre dificultäter, men mästa parten af ringe värde!
Uthi satisfactione Galliae movera interessati status något. Gref Servient skall,
som Würtenbergicus sade, hafva sig theri dels reda förklarat, dels lofvat för-
klaring att interessenterne kunna sig nöija. Jag förnimmer, att thet skall hafva
varit på tals hoos ständerne, att Keijsaren inthet kan alienera thet ius, som
Imperium hafva på Elsass. Ja een part af ständerne skole hafva sustinerat, dett
Galli hade gjordt rättare och klokare, om the hade begäret och tagit emot
Elsas på sådant sätt, som Eders Kongliga Maijestett Fårpommern. Thermede
hade Franckrijke fåt lägenheet, att vara in comitiis Imperii, penetrera dess
arcana och contrequarrera Austriacos och Hispanos. Status hade och theraff
fåt bättre stöd. Andra status, helst the, som grentze mot Franckrijke, befaran-
des catholicorum tillvexande magnitudinem genom Keijssaren och 2 konun-
gar sampt mala vicinitatis, skole vara theremot. Gref Servient tesmognerar
fuller, att Franckrijke skulle häller taga vijd Elsas som feudum, men finner nu
inthet tijd att röra therom, uthan vill sparat till nästa Rijkzdagen. Caesareani
vele någorlunda ifrån thet, som är accorderat. The hoppas, att kunna på thet
slaget bättre komma åt att få thet igen! Om nu thenne quaestio kommer med
in deliberatione, thet vijser tijden! Thet höras liqvähl, att een part ständerne,
såsom till exempel Brunsvijck, inthet vela förstå och consentera till Alsatiae
alienationem ab Imperio.
Thet svåraste, som in causis Gallicis finnes, är adsistentiae renunciatio. Ther-
uthi ställa sig ständerne helt resolut. Tijden gifver huru the framhärda. Gref
Servient hafver idag af ständernes resolution fått ett nytt mood och god för-
hopning.
PS: Hvad gref Servient hafver skrifvit till status och signior Brun, thet för-
nimmandes, therpå i lijka måtto svaret och skrifvit till bemälte status, then
finnes under littera B och C.