Acta Pacis Westphalicae II C 4,1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 1. Teil: 1647-1648 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
Till continuation af våre med sidste posten af den 27. Decembris nu nästför-
ledne åhrs härifrå afgångne underdånigste relationer kunna Eder Konglige
Maijestät vij härmed hörsamligast eij förhålla, dät the keijserlige vore then 28.
dito hoos oss, att fullföllja the emellan oss påbegynte conferentier öfver pro-
jectet af friden . Och effter vij vore i the förre conferentierne komne intill
Eders Konglige Maijestäts satisfactionspuncht och vij hade för visse orsaker
här och ther något i thensamma ändrat, icke substantiam rerum, uthan sökt
sättia någre stycken explicatius och commodius, så blef then då företagen och
ventileradh, som bijfogade protocoll under littera A thet medh mehra uthvij-
ser. The keijserlige vore fuller inthet tå hårdt theremot, att vij hafva per ex-
pressum infördt, at capitula et collegia ecclesiastica i stiffterne måtte extingu-
eras af tillfälle och orsak, som ofvanbemälte bijlago och vårt samtaal med the
keijserlige förmäler. Men i the andre punchterne, eenkannerlig them, som
angå städerne Bremen och Hamburg sampt Hollstein, tesmoignerade the, at
the ville vara tillfridz med thet, som vij kunne remonstrera och vore öfvereens
med interessenterne.
Så snart caesareani komo från oss, hafva the lickväll kallat för sigh icke alle-
nast mehrbemälte interessenter, uthan andre städer [!] och då i värsta måtton
uthtydt thet, som vij hade infördt, stärkiandes interessenterne, at bestå på sine
saker, som the tillförende vore opsatte och erhålldne.
Den 29. eiusdem komo städernes Lubecks, Bremens och Hamburgz deputati
nomine Hansae hijt till oss, anhållendes, at å Eders Konglige Maijestäts väg-
nar vij inthet ville föra in uthi instrumentet then Oldenburgiske tullsaken, 1.
effter then vore een litispendens, som inthet hade sitt uhrsprung eller någon
gemeenskap med kriget. Communicerandes oss ther hoos, hvadh Keijssaren
hade skrifvit till sine plenipotentiarier i thenne saken och vij nu foga här hoos
under littera B med anhängd berättelsse, att plenipotentiarii caesarei vore i
then meeningen, att then paragraphum måtte sättias uth; 2. för thet allmänne
interesset skuldh, som Eder Konglige Maijestät med andre nabor hafva theru-
thi, at tullen blifver ther ophäfvin. Vij svarade, thetsamma saak kunde lätteli-
gen therhän rättas och ställas, om the plenipotentiarii caesarei ville med alf-
vare tala i saken och icke underhanden med gode förtröstningar fomentera
bägge deelarne, efftersom the nyligen, när articulus de commerciis vor för-
handen, månde bijfalla grefven och då emot oss så discurera, som höllo the
för bäst, att paragraphus pro telonio Oldenburgensi blefve inne i instrumen-
tet, som then ther är satt. Thetsamma berättar oss grefvens af Oldenburgz
gessandter, at offtabemälte keijserlige gessandter emot honom bekräfftat och
theremot beskylla oss, som vore vij emot insertionen och grefvens interesse.
Effter staden Bremen hafver Keijssarens skrifvelsse för sigh, så måtte the man
liggia the keijserlige an. Vij ville oss theri comportera, som saken och Eders
Konglige Maijestäts interesse thet fordrar .
Strax the vore sin koos, komo nomine collegii electoralis af Churmaintz-,
Beyer- och Sachssiske gesandtskaperne hvarthera een till oss och recommen-
derade grefvens af Oldenburg saak, att paragraphus de telonio Visurgico
måtte blifva qvar in instrumento, effter Keijssaren och collegium electorale,
som tullregalia kunna förgifva, hafva confererat grefven bemälte tull, icke ex
fundamento iurisdictionis Visurgicae, att grefven therföre vore thertill berätti-
gat, uthan af andre vichtige skääl. Thet skulle therföre förringa Keijssarens
och collegii electoralis authoritet, dignitet och potestet, om tullen inthet
skulle blifva. Saken vore här såvijda bracht, at insertio är bevilljat, opsatt och
underskrefven per attestationem secretariorum. Om vij låthe thenne conces-
sionen disputeras och gå tillbakars, kunde thet i framtijden vederfaras chro-
nan i hennes tullar.
Thet bleef them svarat: 1. att vij inthet disputera then rätt, som Keijssaren och
collegium electorale hafva at conferera slijke regalia, uthan låthe thet alt
blifva vid sitt värde och respect. Icke heller missunte Eder Konglige Maijestät
grefven hans räntor och staatsförbätring, uthan at the på alla görlige sätt
måtte ökas och göras bätre. Grefven hafver sjelf låtit begära hoos Eders
Konglige Maijestät, at then saken måtte här inthet röras. Sedan hafver han
åter begärat, at han måtte här förebringas, hafvandes thet itt anseende, som
hade både, han och the keijserlige sjelfe, misströstats, at han inthet kunde
blifva och mainteneras thervidh, om saken icke komo uthi instrumentum pa-
cis. Nu viste the väll, at thenne controversien inthet kommer af kriget eller
hafver thetsamma förorsakat. Bremenses hade och vijst och communicerat
oss itt Keijssarens breef af then 16. Septembris nästförleden, theruthi Hans
Keijserlige Maijestät befaller sine plenipotentiarier, at ställa then saken uth,
såssom een litispendens in consilio imperiali aulico
Kaiserliches Reskript an seine Gesandten in Osnabrück, wonach die Streitsache dem Reichshof-
rat zur Entscheidung belassen werden solle ( Meiern V S. 387 ).
tentiarii caesarei hafva förtröstat then Bremiske, som han hoos oss föregifver.
Grefvens af Oldenburgz deputati hade fuller fåt uthaf oss under secretarii
legationis hand och segell een attestation, men allena i then meening och in-
tention at thermed förmå staden Bremen desto snarare till förlijkningh med
grefven, efftersom grefven af Trautmanssdorff tillijka med oss hölt thet vara
thet bästa i thenne saken. Grefven af Oldenburg, som nu är een åldrig herre
och hafver ännige barn
Anton Günther, Graf von Oldenburg (1583–1667), vermählt mit Sophia Catharina von
Schleswig-Holstein-Sonderburg, hatte keine Söhne. Seine Facti species vom Februar 1646 we-
gen des Weserzolls zu Elsfleth gedruckt: Meiern II S. 799 . 1647 vermutete man, er wolle den
Zoll mit der Herrschaft Jever an den Fürsten Johann von Anhalt verkaufen ( ebd. IV S. 857);
vgl. Düssmann; Lübbing.
ken, än then vägen han nu går och tränger på med tullen, aldenstund han
lader med bemälte tull på sigh alla nabors ovillja. Generalstaterne af Hål-
landh hafva skrifvit icke allenast till grefven och honom med temmelig effter-
tänkelige ord afrådt therifrå, uthan och till Keijssaren och Eder Konglige
Maijestät, remonstrerandes sitt och andre härom liggiande granners interesse
i thenne saken. Deputati Hansae hade nu näst för them varit hoos oss och
med ijfver afrådt insertionen.
Uthaf thetta tillfälle komo vij på tall med bemälte churfurstlige gessandter
om vår tractat, då vij korteligen berättade, huruvijda vij vore komne med the
keijserlige och hvadh oss mäst hindrar ifrå slutet, nembligen caesareanorum
och catholicorum gjorde correctioner öfver thet, som een gångh är vordet
sluthet och sedan offta adproberat. När nu then Maintziske ville samma ca-
tholicorum correcturer och påminnelsser extenuera och beskönia med sjelfva
billigheeten, råkade then Chursachssiske med honom i een discurs theröfver,
remonstrerandes thenne, att vij hade stoor foog och skääl, at stå på thet, som
är accorderat, och at status catholici, om thet tyckia, at them är för när skedt,
ingen annan kunna beskylla än sigh sjelfve eller the keijserlige sig sjelfve,
efter the hafva committerat saken, them keijserlige och varit här in loco, in-
thet bätre effterfrågandes, hvadsom passerade i een så important saak; the
keijserlige, om the inthet hade debito modo et tempore communicerat, hvad-
som var förestält.
Samma dag, nembligen den 29., var och ordinaria deputatio evangelicorum,
12 personer stark, hoos oss, begärandes communication om tillståndet af trac-
taten. Vij gofve them part theraff, så mycket som mundteligen kunde skee,
och communicerade them thet opsattet af differentierne, som till Eder Kong-
lige Maijestät jag, Johan Oxenstierna, för 14 dagar i underdånigheet månde
sända, hvaruthaf the fölljandes thet tryckte keijserlige projectet, som vij i
sommars in Junio sände från Munster, kunde see transacta et adprobata
sampt hvad nu återkallas och corrigeras.
Den 30. Decembris besökte vij then keijserlige uthi intention, at då gå intill
ändan på projectet. Men effter the keijserlige, som protocollet under littera C
medh mehra betygar, begynte då åter på nytt med puncto satisfactionis och
föruthan theras stålte mine förde vidrige ord och discurser, bröto vij af then
conferencen till een beqvämare tijd. Sedan hafve vij inthet hördt af them
mehra, än at the göra sin flijt at beskönia sine actioner och våre theremot illa
uthmåhla. Vij underlåtha inthet, at communicera een och annan statum re-
rum et tractatus effter sin rätta beskaffenheet.
Thet är nu raden hoos oss, at reesa öfver till Munster. Eenthera hade och
ärnat sigh tijt, så snart vij hade thenne gången lychtat instrumentet och theraf
fåt tillfälle, at communicera och rådläggia med legatione Gallica om sakerne
och då förnimma tillståndet af theras tractat.
Then Hessen-Casselske gessandten Croisig kom för någre dagar therifrå, be-
rättandes, at Generalstaterns plenipotentiarii stå på brädden, at slutha med
the Spagniske
Der spanisch-niederländische Friede wurde trotz französischem Protest bereits am 6./16. No-
vember 1647 in ’s-Gravenhage unterzeichnet. Die Generalstaaten verboten am 30. November
/ 10. Dezember 1647 jede Feindseligkeiten gegen Spanien. Der Vollzug des Friedens erfolgte
dann am 6./16. März 1648 in Münster ( TE VI S. 291).
Theras mästa afseende är nu på Neapolitaniske väsendet, huru thet sigh anlå-
ther, om thet skulle kunna falla ståndh, och Sicilien och stato di Milano, som
nu skola hafva sine uthskickade i Paris, föllja Neapolis exempel, meenar han
och säger effter Serviens ord, att Frankrijke fuller skulle illa förmärkia Gene-
ralstaternes separatslüuth, men skulle lickväll blifva i vapnen för the andres
skuldh, som the finge med sig i Italien, hoppandes på thet sättet, kunna göra
Spagnien större afbräck än tillförende ihop medh unito Belgio.
Hvadh legatio Gallica skrifver oss till om landtgrefvinnans Furstliga Nådes
interesse, thet fogas under littera D. I lijka måtto lägges här hoos under littera
E een copia af Churbeyerens svar till mareschal Tourenne.
Sedan brefvet var härtill opsatt, anmälte ordinaria evangelicorum statuum de-
putatio sigh och var idagh förmiddagen hoos oss och då näst een nyåhrsön-
skan förebrachte, at caesareani hade den 31. Decembris kallat samma deputa-
tion till sigh och på effterfölljande sätt proponerat: Nembligen at the, caesa-
reani, nu på een tijd hafva varit i conferencier med oss och fölgt ordinem
articulorum in proiectis. Caesareani hade gärna vellat slutha then eene punch-
ten effter then andra, men vij hade ijlat genom puncta amnestiae et gravami-
num, inthet villjandes oss någorstädes låthe oppehålla. När vij hinte till chro-
nones particularsatisfaction, hade vij tagit bätre tijdh och thermed förnött
tvenne conferentier, förandes inni thet opsatt, som nu vore uthgifvit, een
hoop innovationer såssom extinctionem capitulorum, hvilket the inthet
kunde bevillja, sampt andre saker återkallat, som interessenterne här och ther
äre till förfång och vij för hade adproperat. Caesareani hade svarat, at satisfac-
tio vore förlijkt, underskrifvin och alt härtill för accorderat hållen. The kunde
inthet lijda och bestå, at Bremensium territorium skulle sättias i tvifvell
Ein Attestat des Reichsdirektoriums über das Territorium der Stadt Bremen wurde am 5./15.
Oktober 1647 dem schwedischen Legationssekretär übergeben ( Meiern VI S. 623 ).
steiniske cantzleren von Hatte
Heinrich von Hatten (um 1580–1655), 1635 geadelt; biographische Hinweise: APW II C 2
[S. 194 Anm. 3;] ebd. [II C 3 S. 344 Anm. 2.]
skulle blifva med then punchten, som han står. Wissmar hade aldrig hafft
votum. Och the kunde nu inthet bevillja chronan sessionem et votum ther-
före. Effter alt sådant lickväll vore af oss begärat emot förre accord och vij oss
declarerade, att vij inthet ville gå vijdare, förän thetta alt, som inthet kan stå,
vore richtigt, så kunde caesareani inthet annars döma, än at vij ville thermed
gifva anledelsse till ruptur af tractaten. Therföre hade caesareani begärat, at
evangelici velle oss besökia och therhän disponera, att vij måtte nu som förr
fahra fort och inthet låtha oss theraf oppehållas. Thet vore inthet caesareano-
rum intention, at reeta och äggia evangelicos emot chronan, uthan såssom
caesareani gifva the catholiske part om thet som them angår. Altså velle the i
lijka måtto communicera them evangeliske thetta som een högnödig saak, att
befordra värket medh.
Deputatio hade tagit thet ad communicandum in suo consessu, thet öfverlagt
och fåt af corpore evangelicorum commission, at på ofvanbemälte sätt thet
hoss oss föredraga. The bodo, at vij ville thet väll föremärkia och meddela
them till svar, hvad vij funne gott och tjenligit till at avancera thenne svåre
handelen.
Sedan vij nu hade them tackat för theras nyåhrsönskan, svarade vij, at thet
inthet var oss främmande, att caesareani thetta hafva gjordt, effter vij hafva nu
lärdt theras procedere och märkt, at the våre actiones sinistre uthtyda och
sine theremot måla the med kostelige färger. Thet vore oss känt, att the nu
hafva thet gjordt uthi een saak, som är manifest och för någre dagar sedan
förefallen. Vij ville informera deputatos om sjelfva saken och hoppas, att the
sedan skola finna sigh bätre theruthi. Thet vore sant, att vij hafva effter all
möijeligheet ijlat och vellat fahra fort, men inthet är hällre någon puncht til-
bakar satt eller vij lembnat något af correctionerne, som vij icke hafva med
alle tjenlige skääl sökt at föreläggia. Deputati viste, hvad för svåre correctio-
ner och innovationer catholici hafva gjordt emot accordata. Jämväll att status
evangelici hade hoos oss anhållit, att vij ville blifva vidh thet, som är slutet,
oachtandes the keijserlige invändningar. Thet hafver i the förflutne conferen-
tier varit vårt rättesnöre, efftersom vij och dessföruthan hafva h[aft] våre be-
tänckiande, at gå ifrå the transigerade saker, som hafva något synnerligit på
sigh. När vij vore komne till ändan med conferentierne, hafve vij ämnat gifva
uth differentierne. Hvad nu chronones satisfaction vidkommer, vore deputa-
tis vitterligit, at catholici hafva i sine correctioner inthet låtit then gå orörd
och uthan correction. The vello 1. hafva catholiske religionen qvar i stiffterne
och binda händerne på chronan mehr än andra ständer; 2. sättia lijkasom een
patriarch eller archimandrit i stiffterne för the catholiske; 3. behålla ius dioe-
cesanum för Churcöln i ambtet Wilsshusen
ver varit emellan Bremen och Munster om samma ampt
Die Schweden beharrten im Projekt vom 1./11. Februar 1647 darauf, daß Wildeshausen zu
ihrer Satisfaktion gehöre, vorausgesetzt, das Reichskammergericht bestätige das Amt als Zube-
hör des Erzstifts Bremen ( Meiern IV S. 317 und S. 319).
Bremen med quota matriculae emot förre vanlige omlagor. 6. The sökia per
expressum, men lickväll nu så oförmärkt, genom een paragraphum in correc-
turis, som är satt strax effter aequipollentia och then Hessiske satisfactionen,
at förhindra secularizationem bonorum ecclesiasticorum. Thet vore nu saker
af importance. När vij sågo then förandringen och att caesareani, oachtandes,
at satisfactio var underskrifven, sådant brachte på bahnen, hafva vij inthet
annars kunnat, än tala om Eders Konglige Maijestäts interesse. Villjandes nu
explicatius sättia thet eene och andre, at chronan i framtijden icke må få dis-
puter, ther man nu inthet hafver tänckt. Om secularizatione collegiorum ec-
clesiasticorum vore aftalt, när grefven af Trautmanssdorf var här och saken
slüts. The keijserlige sade då som nu, at the bestodo chronan thensamma,
men kunde lickväl inthet explicite förat in. Vij vore tillfridz med then clau-
sula, som då gjordes och bleef underskrifvin. Hade och nu icke itt iota vellat
ändra theruthi, om icke catholicorum correcturae hade gifvit oss ansam ther-
till. The sökia at förbehålla för capitlet och clösterne een action emot chro-
nan, om hon vill taga något före emot samma kyrkiegodz.
När the nu sig annorledes förklarade och tesmoignerade, att the meentet nu
som förr, hafva vij oss förklarat 1. om religione catholica, at låtha then blifva,
såframpt catholici velle och låtha vår religion i theras länder och eenkannerlig
Keijssaren i Erffländerne, som then ther hafver varit. Men the låddes thet
inthet höra. 2. Oss vella låtha blifva punctum satisfactionis, som han är un-
derskrifven, om the lembna oss alle andre transigerade saker i sin valor. Thet
vore lickväll billige conditioner! Velle the ändra och föra in något till chro-
nans praeiudicium, bör[de] oss hafva acht therpå. In clausula Bremensi vore
förr satt 1., att staden skulle blifva in praesenti suo statu , 2. controversiae
sedan vel via iuris vel amicabili compositione termineras. Thertill hafva vij
lagt pro 3., att hvad archiepiscopus och collegia ecclesiastica hafva härtill in et
extra urbem od[ispu]terligit hafft, thet skulle Konglige Maijestät häreffter
uthan geensäijelsse tillstå. Orsaken och tillfället thertill vore någre illegitima
attentata, som staden nyligen hafver företagit. Deputatus Bremensis blifvan-
des nyligen tillfrågat, huru staden ville häreffter förhålla sigh med sine bön-
der ini stifftet, svarade, att stadssens bönder, hvar the lågo, hörde alle under
stadens territorium. Nu hafver thet bönder 4 à 5 mijll ini stifftet. The hafva
förorsakat landtständerne, at skrifva hijt och repraesentera then saken, så-
ssom then ther här in tractatu behöfde determination. Sammaledes hafva ar-
chiepiscopus och doomcapitlet huüs och iura ini staden. Therpå begynna nu
Bremenses göra ingrep. Hvadh stifft Hamburg vidhkommer, concurrera theri
3: 1. chronan, som får så mycket, som förre archiepiscopus hafver hafft; 2.
staden Hamburg, som tempore reformationis hafver dragit mycket under
sigh; 3. hertigen af Hollstein hafver 14 torp pro certo canone. Effter vårt för-
slag kunde Hans Furstlige Nåde få bemälte torp in perpetuum, efftersom så
ungefär och obiter at röra therom. Hamburg hafver föreslagit, at vella affinna
chronan och altså behålla sitt, och Hollstein emot opsäijelssen af iuribus pa-
tronatus och annat bekomme torpen everldeligen uthan canone. Orsaken och
tillfället, at vij komo härpå, vore capituli Hamburgensis deputatus, som i för-
ledne dagar var hijtkommen och hafver här quam instantissime urgerat, at
then förre clausulen måtte muteras
Vgl. Meiern IV S. 332 , S. 579, S. 846 und S. 866. In dem am 8./18. März 1648 unterzeich-
neten Artikel wegen der schwedischen Satisfaktion wurden die Rechte der Stadt und des Kapi-
tels Hamburg vorbehalten ( ebd. V S. 594).
gia saken med interessenterne. Thet hade inthet gjordts behof, at caesareani
skulle läggia sigh häruthi. Om voto et sessione för Wissmar vore aldrig på vår
sijda talt. Vota et sessiones, som chronan få, äre nu determinerade. Vij hafva
allena talt om titulo domina Wismariae. Thet var beviljat och nu under, at the
ville thet andra frambära. Quotan, som the ville börda på stifft Bremen för
Wilsshusen, är obillig. Munster hafver inthet gifvit mehr uth för Wildzhusen
och inthet Bremen mindre, sålänge the hafva hafft process theröfver. In
summa, såssom the keijserlige genom sine correctioner, innovationer, skrif-
velsser till städerne, förfatningar och vidrige impressioner befinnas, sökia för-
längringen af kriget. Altså är och thenne theras omilde berättelsse itt rätt kän-
netecken af theras fridhässige intention. The sökia inthet annat, än förblinda
ögonen på världen och föra status bakar om sjelfva sanningen. Så vore thet
skedt med Churbeyern, effter thet Beyerske manifestet vijsar uth och deputati
sjelfve skola bekänna, at ther vore een hoop inspäckiade commenta opdich-
tade, at förföra Bavarum. Vij hafve haft orsak och fåt tillfälle af them, at tala
om thesse saker. Vij hafva therom talt modeste och som sigh bör. Vij hafva
inthet sagt, at vij ville i chronans particularsatisfaction obstinate stana och
inthet gå vijdare, förän hon vore i thesse saker richtig, ehuruväll vij hafva
orsak thet at göra, effter thet hafver så varit aftalt och i Munster skedt. Vij
hafve lickväll de facto gåt ifrå Eders Konglige Maijestäts eenskijlte satisfac-
tion och skridit till aequivalens Brandenburgicum. Vij vore än sinnade, at
fahra fort och hafva hållit oss thertill färdige i thesse 4 dagar. Thet the inthet
hafva sigh anmält, uthan vellat bruka thenne krookvägen, är studio skedt, at
thermed oppehålla heela värket, och ville vij nästan troo, at the genom sine
bittre ord och discurser hafva vellat gifva oss någon disgusto, at thermed stöta
och hindra saken.
Thet går talet, at greef Curtz
Das Gerücht kam wahrscheinlich auf, als Graf Kurz als kaiserlicher Gesandter Mitte Dezember
1647 am kursächsischen Hof weilte und dort versicherte, daß es auf dem Kongreß bei den mit
Trauttmansdorff getroffenen Absprachen verbleiben solle ( Meiern IV S. 895f.); zur Reise von
Kurz vgl. Dickmann S. 450f.
the in praeliminari tractatu, när saken var på een godh väg, sändt een annan
och fordrat then förre sin koos, at thermed få skjutha hvar på annan. Grefven
af Trautmanssdorff högg sin koos, när vij vore inmoot sluthet. Kommer
Kurtz, så är tecken till krigets continuation och inthet friden. Thesse, som här
äre, förstå nog residuos articulos och kunna them allena ända, när the få
ordre.
Domini deputati ville thet väll betrachta och them keijserlige igen referera
sjelfva saken effter vår relation, som är så i sanning passerat. The, deputati,
tackade oss för thenne omständelige communication och syntes henne väll
optaga. Sade sig velle strax idag bära fram ärendet till the keijserlige och thet
effter alle circumstantier rätt repraesentera. Vij communicerade them vid
thetta tillfället exemplaria nostrae defensionis contra Bavaricum manifestum,
effter vij äfven då hade fåt exemplarer ifrå Rinthelen.
Rätt nu begärte caesareani stundh af oss, at komma imorgon med oss till
conference, förebärandes then, som ifrå them vor uthskickat, at plenipotenti-
arii hade för visse orsaker hållet oppe i thesse dagar. Vij hafva gifvit them
stunden till imorgon klockan 9 för middagen.