Acta Pacis Westphalicae II C 4,2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 2. Teil: 1648-1649 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
371. Biörenklou an Königin Christina Münster 1648 September 17/27

9
–/ 371 /–

10

Biörenklou an Königin Christina


11
Münster 1648 September 17/27

12
Ausf. mit eigh. PS: DG 13 fol. 735–738.

13
Kecke Reden der Stände gegenüber den Kaiserlichen. Klagen Bruns über die von den Reichsstän-
14
den in Osnabrück ohne sein Zutun mit den Franzosen getroffenen Absprachen. Gegenvorwürfe
15
der Stände, er habe insgeheim mit Servien verhandelt. Friedensbereitschaft Volmars, aber Sorge
16
um Exekution des Vertrages. Verschwörung gegen den spanischen König und Gefangensetzung
17
des spanischen Oberkommandierenden wegen seiner Niederlage bei Rocroi. Spanische Abneigung
18
gegen eine deutsche Nachfolge in Spanien. Absetzung des türkischen Sultans und venezianisch-
19
türkische Friedensverhandlungen. Voraussichtlicher Anschluß Venedigs an den Kaiser gegen
20
Frankreich. Gute Zusammenarbeit Serviens mit den Reichsständen.

21
Eders Konglige Maijestett legatus plenipotentiarius berättar med thenne
22
posten omständigeligen, hvad här i Ossnabrügge vijd visit- och revisiterne
23
sampt elljest, effter inkommin berättelsse, äre förefallet. Till meere ljus i
24
samme sak fogar jag allenast här hoos under littera A een furstlige gesandtens
25
protocoll med dess två bijlagar, vijsandes theruth, hvadh emellan the keijser-
26
lige och ständerne i thesse nästföregående dagar är föreluppit. Eders Kunglige
27
Maijestett täches theruthur förnimma, huru käkt ständerne nu tala och huru
28
the keijserlige theremot sig länckia.

29
Hispanicus plenipotentiarius Brün hafver sig på thet högsta vijlagt, att både
30
med rationibus och hoot här bringa status till nya deliberationer, allegeran-
31
des , det Spanien inthet hade förmodet, det Osnabrugenses skulle något hafva
32
gjordt och slutit in praeiudicium Hispaniae, uthan fast mere skuttit sådane
33
saker hijtt eller åtminstone undt och föreskrifvit honom, Brün, een tijd (som
34
Hålländerne gjorde med Franckrijke) att tractera sijn herrens interesse.
35
Thenne tractaten vore ansedd på een allmän frijd och konungen i Spanien
36
respectu Burgundiae een constatus, Imperii amicus och Keijsarens allierad;
37
färdig att göra frijd med Franckrijke alle stunder och ögnoblech. Skull stän-

[p. 701] [scan. 247]


1
derne , oachtandes alt sådant, hasta till slutet, kunde the ändå inthet bekomma
2
frijdh, uthan välters i värre olägenhet. Spanien gifver på thet sättet inthet sin
3
consens till Elsassens cession och drogo icke heller sijne guarnisoner uhr
4
Franckenthal och andre ortherne i Tysklandh.

5
Medh thesse och slijke discurser hafver han här och ther hoos gesandterne sig
6
låtit höra, men enkennerlig varit hårdt ihoop med Moguntinis och Bavaricis,
7
såsom the ther största rästen hafva hafft i Ossnabrügge och på ständernes
8
vägner pousserat saken till slut med greve Servient. Som här säges, hafva ther
9
på alle orther, som hvar är behjertat till, mött och svarat Brün effter hans tal
10
och sakernes art, ibland annat, att the hade procederat och tracterat med
11
greve Servient oppenbart och effter Rijksens constitutioner. Rex Hispaniae
12
hade som een constatus hafft macht att comparera uthi Ossnabrügge och ther
13
tala pro rebus communibus in Imperio. Hvad anlangade hans strijder med
14
Franckrijke, theruthi ville ständerne sig inthet mengia. Kunde the nu strax
15
förlijkes och blifva richtige, vore thet så myckit högre att önska propter uni-
16
versalem pacem, men att töfva thereffter eller sättia honom tijd, thet vore
17
them inthet lägeligit. Hålländerne hafva satt 2 måner för the Fransöske, att
18
thessförinnen göra sine saker richtige, såsom för sijne allierade; här vore een
19
annan sak. Bavarici skole hafva sagt både caesareanis och Hispanico, dett
20
Spanien hade länge nog skinnat Römerske Rijket. Nu vore tijd, att status sågo
21
op med ögerne och hindrade sådant. In summa, här är nu communis opinio
22
bland ständerne, att frijden skull kunna i nästfölljande vecka (så snart Keijsa-
23
rens resolution komme öfver adsistentzpunchten) slutes. Om thet så kan
24
drabba in eller och ungefehr thereffter föllje, thet lärer tijden. Om Caesaris
25
resolutio inthet är, som status begära, så står derhän, om the och strax kunna
26
sluta; och om Keijsaren inthet vill förlåta Spanien, vill een eenhällig resolu-
27
tion emellan ständerne behöfvas, quid facto opere sit!

28
Herr Volmar hafver sagt åt the Würtenbergiske herr Farenbühler, dett the
29
måtto fuller vijd så fattade saker här på tractaten och i Keijsarens länder
30
skicka sig i thet, som ständerne hafva gjordt. Men han befruchtade, att execu-
31
tio huius tractatus skulle blifva svår och vecklas i någon oreeda, så att man
32
ändå inthet kommo till thet mål, som ständerne intenderar.

33
Residenten Kleyhe var här i thesse dagar och brachte ifrån herr generalissimi
34
Furstlige Durchlauchtt på littera B technade påminnelsser ad punctum execu-
35
tionis .

36
PS: Ithet att Spanien haffva väntet på och kann skee fomenterat civiles motus
37
in Gallia, hafve slijka öppatz hoss them sjelffve. Thet berättes här för visse, att
38
15 magnates hafve conspirerat emot regem Hispaniae, att på een anstält jagt
39
toge honom af dege och före hans eendeste dotter till Portugal, att giffe henne
40
med moderni regis filio. The sjelfva skole hafve ämnet bytha regna Hispaniae
41
sig emellan. Fem dagar, förän thette skulle effectueres, är thet på fölljande
42
sätt, som här af caesareanis berättes, oppenbarat. Then förnämste af complici-
43
bus , een ung herre och af hög afkomst, skall hafve frijat att effter een ung
44
dame af lijka condition, men bägge af ringa meddel. Effter damen ville vetta

[p. 702] [scan. 248]


1
af sijn frijare, hvarmed han tänkte uhföre sin stat, hafver han i troomåål op-
2
tächt thet, som var förhanden och then fortun han tychte sig bäre i henden,
3
nembligen att snart blifve konung. Damen blifvandes förstöret öfver ett slijkt
4
ferligit anslag, hafve thet optäkt kungens favorit och thenne konungen sjelff.
5
Theröfver äre offtabemälte frijare fasttagne och vorden torquerat, bekännan-
6
des på fem andre, som skole sittia inne.

7
Francisco de Melos

35
Francisco de Mello, Markgraf de la Tour de Gaguna, Graf von Azamar, Vizekönig beider
36
Sizilien, Gouverneur von Mailand, Sohn Konstantins de Mello und der Beatrice de Castro,
37
verlor 1643 die Schlacht von Rocroi ( Zedler XX Sp. 542).
är i arrest, som thet föregifves, effter han inthet undsatte
8
Tortosa. Krane skyller honom vore orsaken till Spaniens närvarande olycker,
9
effter han tappade slakten för Rocroy. Orsaken hvij samma proceres Hispa-
10
niae skole thetta hafve företagit, blifve här uhgifvit, att thermed förekomma,
11
det någon af huss Österrijke icke måtte komma till regemente hoss them,
12
aldenstund theres konung inthet hafver någre son och the inthet ville lijde
13
externi et Germani imperium!

14
Imperator Turcius skall vara kastet in perpetuum carcerem och hans son af 6
15
ad 7 åhr sätt pa hans thron

38
Sultan Ibrahim wurde am 4. August 1648 abgesetzt und von den Janitscharen erwürgt. An
39
seiner Stelle wurde sein siebenjähriger Sohn Achmed gekrönt ( TE VI S. 363 und S. 539).
. Thet tales reeda om fridzhandling emellan Tur-
16
ken och Venedig

40
Die Vermutung erfüllte sich nicht. Die osmanische Regierung wies die in Konstantinopel wei-
41
lenden venezianischen Gesandten aus und kündigte der Republik auf sieben Jahre Krieg an
42
( ebd. S. 539f.).
. Komma the till förlijkning, så vele många meena, att Ve-
17
neti tage Keijsarens och Spaniens partij moot Frankerijke. Thet skall reeda
18
arbetas therpå och republiquen stå effter någre orther, som Peschewitz

43
Es ist unklar, welcher Ort damit gemeint ist.
,
19
medh ett advisbreff bekräffter, uth med mari Adriatico, hvilke höre till huss
20
Österijke. The see icke helle gärna, att Gallia fåår stoor foot in Italia. Och
21
Contarini talar inthet alt i bästa måtton här pro Gallia.

22
Greve Servient besvärer sig öfver begge mediatorerne. Greve Servient hafve i
23
Ossnabrügge hittat på bäste medlet, att poussera värket genom ständerne.
24
The äre nu hanss förfäktare! Them råder och styrker han, att drijffve på them
25
keijserlige uthi Tyske frijden, och ställer sig sjelff, som ville han med them
26
sampt the keijserlige sluta pacem Germaniae, låtendes Spaniske saken bliffve,
27
men sotto mano hjelper han och låter andra drijffve tractatum Hispanicum.
28
Theraff hafve caesareani och Brun, som nu är allena och kanskee uthan in-
29
struction att sluta, loppan i örone!


30
Beilagen in DG 13:


31
A: 739–747’ Continuation der französischen Friedenstraktate. Osnabrück 1648 September 6/
32
16–15/25

33
B: 748–749 Anmerkungen Pfalzgraf Carl Gustavs zu den Waffenstillstandsbedingungen.
34
o. O. u. Tag

[p. 703] [scan. 249]


1
750–751’ Vortrag der reichsständischen Deputierten vor den kaiserlichen Gesandten. Münster
2
1648 September 11/21

3
752–753’ Notae zum französischen Instrumentum pacis. Münster 1648 September 15/25

4
754–760’Avisen

Dokumente