Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
284. Rosenhane an Joh. Oxenstierna und Salvius Münster 1645 Februar 11/21 Pr.: Osnabrück 1645 Februar 13/23
284
Ausf.: J. Ox. Slg. B II; Kopie als Beilage 4 der Nr. 293
Gespräch mit d’Avaux: Spanische Vollmacht, Auseinandersetzung mit Servien. –
Gespräch mit Cuila: Einzug der brandenburgischen Gesandten.
Her d’Avaux hafver mig något uttryckeligare berättadt om defecten i Spa-
nische fullmachterne, nembl. at Keijssaren gifves maiestatis titul och serenissi-
mi och kongen i Franckerijke inthet theremot, uthan mi hermano; sedan at
then distinctionen emellan legatos och plenipotentiarios förorsakar något
missförståndh, i thet han gifver them väl alla lijka fullmacht, men i the an-
dras frånvahrande een af them macht til at sluta. Men huru thet skal för-
stås antingen een af legatis äller een af plenipotentiariis, kan man inthet
begripa. På Spanscha skal thet ungefähr så lyda: Yo doy mi fé y palabra
real, quetodo lo que havrian hecho mis embajadores y plenipotenciarios, ò
en ausencia dellos uno etc., och är altså quaestio, om thet ordet dellos,
hvilken af praecedentibus thet skal respiciera antingen embaxadores äller
plenipotenciarios eller och beggies tilhopa. Thet tridie feehlet är, som jag
tilförende har berättadt, datum uthi fullmachterne förandradt. Och endogh
han hölt desse alla för remarquable fauter, synes mig lijkväl, at the therföre
inthet skole upskiuta medh handelen, om the inge andre orsaker hade.
Her d’Avaux beklagade högeligen och vidlyfftigt, huru han är illa uthstälter
och blir presserat icke allenast af mediatorerne, them han någorledes under
tijden kan contentera, uthan meer af sin collega, som endtligen står theropå
at man fort skal uthlefverera proposition, och hafver i söndags varit hans
fulkomblige resolution, at then i måndags skulle öfvergifvas, hvaröfver the
hafva varit hårdt tilhopa och beggies schrifvit sine skähl theröfver emot
hvarandra til hofvet. Orsaken til hans praecipitation förmeente h:r d’
Avaux vara allenast private considerationer, såssom först effter hans förslag
till propositionen äre vidh Frantzösche hofvet ogillade, så befruchtar han,
om något skulle thermed dröijas, at thet motte honom tilräknas, lijkasom
han thertil voro vållande. Sedan thet andra var den jalousie, at han förtröte,
thet skulle blifva vidh thet som han, d’Avaux, medh Eders E. E. har afftalt,
effter han inthet var dermedh. Thet h:r d’Avaux obiicierar, att Eders E. E.
för åthskillige skääl inthet finna thet rådeligit, meenar han, at thet inthet har
at betyda, brukandes the orden: Par Dieu ils ne sont pas nos maistres, hvartil
then andra skulle svara, il est vray, mais aussi nous ne sommes pas les leurs,
uthan at man borde höra, hvars annars skähl och inthet gå hvarannan förbij
och at the åthminstonne skulle avisera Eders E. E., at the hade sådant i sinnet
och hvadh skiähl them thertil bevekte; thet han, her Servien, altsammans
hölle onödigt seijandes, at Eders E. E. offta har gått them förbij och mycket
them oveetandes företaget, skulle och hafva sagt, at Rorté har berättadt
Eders E. E. väl vara tilfridz, om the medh propositionen ville fortfahra,
hvilket Rorté ther närvarandes förneekte och sade sig i dag hafva varit hoos
h. Servien och drifvit honom tilbaka. Hvadh han om stendernes uthskicka-
des betänckiande föredrager sampt och huru fremmadt andre skulle thet
optaga, at, hvadh emellan Eders E. E. och honom var debatterat och ytter-
mehra af her Servien iam longo silentio approberat, skulle uthan någon
notifictation til Eders E. E. eller mig gås heelt förbij och inthet achtas och
hvadh mehra han således kunde obiiciera, blifver inthet hördt, uthan at then
andre lijkväl blifver i sin obstination de vouloir tousjours vaincre, för hvil-
kes skuldh han aldrig mehra ville draga til Osnab., medh mindre then andre
vore medh. Fördenskuldh var h:r d’Avauxes meening, at, såframpt Eders
E. E. ännu bestå vidh förre meening, then han uthi sit samveete och för sig
håller then bästa och raisonableste, så vil han och blifva ständig dervidh och
inthet låtha sig öfvervinna af then andres importunitet, ehuru han sig helst
opponerar, allenast tyckte han rådeligit, at Eders E. E. ville schrifva mig
til och gifva mig commission at tala medh them beggies therom, remonstre-
randes Eders E. E. skähl och betänckiande och förtröstandes på Eders E. E.
framdeles ankompst hijt. Att han therigenom så mycket bettre kunde uppe-
hålla sin collegam och stella honom tillfridz, äller och ther Eders E. E. an-
dre betänckiande sedan hade kunnat fattat och vore tilfridz, at man effter h.
Servients mening skulle fortfahra, så ville han och låtha sig thermed nöija och
gerna gå Eders E. E. tilhanda, allenast at han sådant finge veeta; hvilket han
begärte jag medh hast och uthan drögsmål ville Eders E. E. notificera. Han
befruchtade morgon dagen såssom een trätedagar, då han lärer hafva både
mediatores och sin egen collegam emot sig, och var han rätt illa tilfridz, sa-
som han thetta myckit vidhlyfftigt uthförde och önskade, Eders E. E. motte
snart komma hijt.
Rorté frågade effter ett breef, som Eders E. E. hade lofvadt låtha afgå til
landtgrefvinnan och theraf sända copian hijt. I morgon ankommer the
Beyerske gesandterne, och seijas Frantz Wilhelm reesa emot them i persohn
och the andra sända sine vagnar. Cuila meenar, at grefven af Witgenstein
först accompagnerar the Brandenburgische, som här skole blifva, hijt, så-
som the ther först för handen äre och sedan the andre, när the ankomma til
Ossnabrügk, och han sielf i medier tijdh blifver på Ravenspurg, hvilket han,
Cuila, säger sig hafva berättadt för Eders Excell., h. Oxenstierna, och inthet
annat förnummit än Eders Excell. thermedh vore tilfridz, excuserar och,
at hans herre thermedh inthet tänker til at förgripa sig emot en eller annan,
uthan at hans gesandter skolle beflita sig tilbörligen emot hvar och en at
comportera.
I går blef magistraten här i staden af Frantz Wilhelm tracterat och i dag hoos
Venetianen, hvilket seijes vara öfver motten prechtigt. Den söndagh troor
jagh the komma til h. d’Avaux, hvarmedh the ville lyckta alla
caremprenant …