8

–/ 12 /–

Salvius an Königin Christine

10

Osnabrück 1645 Dezember 22/1646 Januar 1

11

Pr.: Stockholm 1646 Januar 12/22

12

Ausf.: DG, A I 1, Legat . [ 3 ], 889–890’

13

Glückwünsche zum neuen Jahre. Gravamina der Stände. Reise Johann Oxenstiernas nach Münster

14

zur Konferenz mit den Franzosen. Bemühungen Trauttmansdorffs um eine Spezialvisite und dessen

15

Absichten.

16

Såsom detta åhret nu löper tillända medh Eders Kgl. Maj. vapns högste

17

respect och nytta förmedelst dett Danska krijgets hederliga bijläggiande

30

Schwedisch-dänischer Friede von Brömsebro vom 23. August 1645: Sverges Traktater V 2

31

(1909) S. 591–661 (Nr. 71); deutsche Übersetzung: M. C. Londorp , Acta publica V

32

S. 937–948.

,

18

så önskar jagh till Gudh, han ville låta dett ingående nya åhret vara Eder

19

Kgl. Maj. och fäderneslandet uth- och inrijkes ett lyckosampt och frögdefalt

20

gott nytt åhr.

21

Sedan vij äre nu här i alle praeliminarstrijder richtige, så at inthet nu fehlas

22

än at ständerne leffrere uth theres gravamina och chronorne theres replique,

23

då hafve förstbemälte evangeliske ständer den 15. Decembris [ 15./25. De-

24

zember 1645 ] uthlefvererat bemälte sina gravamina, ett exemplar till oss, ett

[p. 33] [scan. 73]

1

till the keijserische och ett thet Churmayntzische directorio

37

Zur Auslieferung an die Schweden und Kaiserlichen vgl. [ S. 31 Anm. 4 ] . Die Übergabe an das

38

kurmainzische Direktorium erfolgte am 16./26. Dezember 1645 durch die Sachsen-Weimarischen,

39

Mecklenburgischen und Lübecker Gesandten: J. G. von Meiern II S. 138 .

här i Ossna-

2

brügge ; sedan till sina papistiske medhständer i Münster, så ock till Fran-

3

soserne ther sammestädes

40

Die Übergabe in Münster nahmen die Hessen-Kasselschen und Kolmarischen Gesandten vor: ebd.

, hvarthera sitt exemplar. Alla äro Jijkalydande,

4

såsom copian härhoos uthvijser

41

Text: J. G. von Meiern II S. 522ff.

. Theropå är nu ambassadeurn greffve

5

Johan Oxenstierna den 16. ditto [ 16./26. Dezember 1645 ] reest till Munster,

6

at conferera medh Fransoserne öffver begge chronornes replique

42

Am 15./25. Dezember 1645 teilte Johan Oxenstierna seinem Vater mit, er werde morgen nach

43

Münster zu einer Konferenz mit den Franzosen reisen ( A. Ox. Slg. B). Vgl. Baltische

44

Studien IV (1837) II S. 77.

. Vänter

7

i öffvermorgon hijt, då vij theropå varde vår replique uthgifvandes. Den är

8

fuller affattadh nästan som the keijseriskes resolution var quoad formam,

9

så at vij korteligen vidh hvar punct af vår proposition först förläggia thet

10

the keijseriske theri hafva ändradt, sedan på nytt stadfästa vår förre begärans

11

billigheet. Men så kan jagh icke ännu sända copia theraf, aldenstund hon

12

är icke justerad, förrän greff Johan kommer tilbakes. Ständerne hafve i

13

förgår af migh begärt, at theres gravamina moote här i Ossnabrügge före-

14

tagas och afhandlas. Fransoserne ville icke touchera den puncten i theras

15

proposition. Så låta icke heller ecclesiastica gravamina i Munster i Påvens

16

legati närvarelse afhandlas. Trautmansdorff är ock ännu här, altså meenar

17

jagh, at the blifva fuller mäst här debatterade.

18

Trautmansdorff sände i förgår secretarium suae legationis praetextu, at

19

condolera migh af een lijthen indisposition, men såsom migh syntes, at

20

gifva ahnledning till een particularvisite, eftersom han sidst besökte oss;

21

visiten hade jagh fuller gerna giordt honom, efter han gör inga longa dis-

22

curser och omschvefer, uthan svarar kort och rotunde på hvadh man quae-

23

stionerar honom. Men efter Fransoserne äre så rädda för sådana visiter,

24

som en jaloux man öfver sijn hustru, så hafver jagh most låta blifvat.

25

Secreterare sade, Trautmansdorffs iudicium om bemälte gravamina vara

26

detta, at, ther kung Gustaff magnus och Ludovicus XIII. lefde och sätte

27

både vidh hvarannan i theras konungliga thron, då ville han inthet mehra

28

göra än leffrera hvarthera ett exemplar af bemälte gravamina och ther the

29

svarade, att the ville väl regera theres ständer på thet vijset, då ville Traut-

30

mansdorff på sin herres vägnar ock resolvera thertil. Men thet förre trodde

31

han aldrigh. Jagh vijste honom rationes disparitatis emellan Keijsaren och

32

the både kungarne, men tviflade lijkväll inthet, at the vorde ständernes

33

förslagh theri för billige erkännande. Men bemälte secreterare förstodh icke

34

sådana saker ex fundamento. Trautmansdorf ville gerna, at vij inthet skulle

35

mehra skrifteligen replicera, än blotta satisfaction[s]puncterna, hollandes

36

amnestiepuncten heel richtig efter Keijsarens alloreda giorda förklaring,

[p. 34] [scan. 74]

1

och at gravamina kunde remitteras til en rijksdagh. Satisfactionspuncten

2

begärer han derföre skriftlig, efter Keijsaren hafver icke mehra än halfva

3

potestaten i rijket och ständerne den andra halfparten (såsom hans orde

4

lydde), at han desto bättre kan medh ständerne theruhr communicera. Men

5

underhanden så exaggererar Keijsaren satisfactionens indignitet hoos stän-

6

derne och upmutzar them till continuation af vapnen, såsom Eder Kgl. Maj.

7

allernådigst täckes see uhr relationen uhr Hamburg sub litt. A, hvadh här

8

är discurrerat medh Hänsestäderne och huru den keijserische residenten

9

Plettenberg

30

Georg von Plettenberg kam als kaiserlicher Resident am 13. März 1644 in Kopenhagen an.

31

Im Rigsarkivet befindet sich im Archiv der deutschen Kanzlei ein Aktenbündel über seine Ver-

32

handlungen 1644 bis 1645 ( TKUA, Tyskland : Kejseren pk. nr. 15). Frdl. Mitteilung des

33

Rigsarkivet Kopenhagen.

är reeste til kungen i Danmarck therom

34

Zur Reise Plettenbergs nach Dänemark vgl. J. A. Fridericia : Danmarks ydre politiske

35

historie i tiden fra freden i Lybek til freden i København (1629–1660) II (1881) S. 393–404.

. Vij få nu alt see,

10

när värket begynner siuda, hvart uth thet vil, skola i medler tidh och altidh

11

fastholla oss vidh Eders Kgl. Maj. gifna ordre.

12

Vormarsch der schwedischen Armeen in Sachsen und Schlesien. Abdankung dänischer

13

Truppen. Winterquartiere.

Beilagen in DG, A I 1, Legat . [3]: