Acta Pacis Westphalicae II C 4,2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 2. Teil: 1648-1649 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
254. Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christina Osnabrück 1648 Mai 22 / Juni 1
Osnabrück 1648 Mai 22 / Juni 1
Ausf.: DG 12 fol. 909–915’; Eingangsvermerk Stockholm 1648 Juni 8/18.
Verhandlungen über das Quantum der Satisfaktion für die schwedische Armee, insbesondere mit
dem kurmainzischen Gesandten und den Kaiserlichen. Streit um die Reihenfolge der Verhand-
lungsgegenstände . Vorschlag der Stände, die Schweden mit auf das Rathaus zur Teilnahme an
ihren Konferenzen zu holen. Gefahren bei einer unzureichenden Abfindung der Soldaten. Beant-
wortung des kaiserlichen Friedensprojektes. Drohung der Stände, sich bei weiterer Weigerung der
Schweden, ihre Forderungen zu mäßigen, mit dem Kaiser zu vereinigen. Geringe Aussicht auf
französische Unterstützung der schwedischen Forderungen. Vermittlung durch Wittgenstein. Un-
terstützung des Kaisers durch die nach dem Friedensschluß mit den Niederlanden entlasteten
Spanier. Bitte um königliche Resolution wegen des Quantums der Satisfaktionen. Mecklenburgi-
scher Anspruch auf das Stift Bützow. Umbettung der Schwester des Kurfürsten von Sachsen. We-
serzölle . Vertretung des Königreichs Dänemark-Norwegen durch Schweden.
Såsom ständerne brachte oss den 15. huius theres förklaring om quantumet
för Eders Kungliga Majestätz soldatesca , så vart aff oss och gått funnit, at jag,
Johan Oxenstierna, effter jag, Salvius, ännu måste hålla vidh sängen, måtte
dagen thereffter, som och schedde, giöra en visite d’honneur till the Chur-
meintzische , såsom directorer, emädhan man intet uthi een lång tijdh hade
varit hoos them; förnämbligest till försöökia, om the stodo att disponera och
öffvertala till närmare cooperation medh oss uthi militiae punchten; doch
ther hoos at discursevijss allenast, såsom emoot them, beröra 1. att man hade
öferlagt ofvanmälte ständernes offerte betreffande quantum till militiens af-
betalningh , som intet strächte sigh högre ähn till 20 tunnor guldh, hvarthera
till 100 000 Rhenische gulden, af hvilka 3 giöra 2 Riksdaler rächnat; vijdh
hvilket bodh man funne them resolveradhe at een gång för alla låthat be-
vända . Men såsom thet lijtet kunde förslå ibland een så stoor folckhoop, så
ville man förmodha, at the, ständerne, bättre betänchte sigh och bödhe een
sådhan summa, som man kunde vara belåtin medh; the schulle förnimma, at
man och på thenne sijdhan vorde så modererandes vårt postulato, at the ther-
af kunde spörja then hug och villja man hadhe, at på hvariehanda giörligit
sätt komma uhr verket. Man ville 2. önscha, at man uthan någon viss deter-
mination af quanto kunde nå samma scopum; men thet ville näpligen låta
giöra sigh. 3. hölt man före, at re- och correlationerne uthi thenne materien
emillan ständerne och oss häreffter bäst och medh mindre omaak kunde
schee genom thet Meintzische directoriumet allena.
Detta hafve Moguntini sädhan låtit komma in för ständerne qvar på the oss
åter den 17. huius genom visse deputeradhe besökte , tesmoignerandes sigh
hafa förstådh, hvadhsom emillan the Maintzische och migh var passerat, hvil-
ket the hadhe considererat, men funnit 1. omöijeligit vara, at praestera ratione
quanti it mehra ähn the alloredha hade offererat, hoppandes at vij, betrach-
tande theras i grund ruineradhe fäderneslandz ögonscheenlige oförmögen-
heet , intet vorde them theröfver ansträngiandes, hälst emädhan Eders Kung-
liga Majestät och chronan blefve stånd i Rijket medh, och the therföre så
myckit försäkrare vore, at Eders Kungliga Majestät intet vorde ståendes på
Rijksens totale undergångh. Thet vore them svårt nogh, at bringa them bevill-
jade summa uthaf the 7 creitzerne tillväga. Skulle the låffva något mehra, så
vore hvarken oss, soldateschan eller them sjelffve tjänt thermedh, dy de
kunde inge medel eller uthvägor see at få thet i hoop. The hadhe elljest lagt
calculum och, effter then uthräkningh som herr Erschen vidh sin närvaru
hadhe gjordt, befunnit at then soldateschan, som står i fäldt och näpligen
lärer sträckia sig öfer 20 000 man, schall förmedelss the 2 millioner gulden
kunna få öfver 4 månaders soldh, hvilket lijkväl vore ett anseenligit contente-
ment . Generalstaben, the folket som ligger i guarnisonerne och thet som
Eders Kungliga Majestätt behåller effter fridhen sampt thet af then Svensche
nationen kunde intet hafva at vänta sig något, effter guarnisonerne dessföru-
than hadhe nyttjat quarteren, thermedh the väll måste låta sig nöija; och at
Rijket schulle betala thet Svensche fålket, viste the väll man intet vorde be-
giärandes . 2. var intet rådsampt eller practicerligit, at uthan någon viss quanti
determination reeda sigh uhr saaken. Ther man ähn ville bjuda tillet, då
schulle thet förorsaka een stoor confusion, villevalla och olägenheet. The ach-
tade icke häller sättia sigh uth såsom debitores och låta binda sig till at betala
soldateschan. 3. Hvadh modum re- och correferendi anlangadhe, tychte the
thet bäst kunna häreffter schee som härtill genom visse deputeradhe af alle 3
Rijkzcollegierne. Dätt vore fuller kommit på bahnet uthi furstenrådet, at
man, till at vinna tijden, måtte anmodha oss at infinna oss på rådhuuset medh
uthi ett särdeles gemach. Men så stälte the thet lijkväl uthi vårt schöön. För
thet sijdste höllo the instantissime an, at såsom man hade åffta betygat emot
them, thet man ville moderera postulatumet ratione quanti på lijdeligheeten,
man då måtte nämpna them itt annat quantum fram; och effter man tå förre
gick på 15 millioner, hvarvidh the mächta studssade, lätt man dätt sädhan
allgemach falla inpå 10. Thär man då stannade och remonstrerade them, at
sjelfa soldatescan för ingen deel ville gåå therunder. Såframt man nu ville
blijffva them vääl och medh maneer quitt, så vore af nöden, at man gjorde sig
intet ringare facit. Man ville betänckia sig på theras förslagne modum, för-
säkrande them, at oss den gendaste vägen till at komma till ändschap på han-
delen , schulle vara kiärast och angenämast. Thetta tog deputation då up till
communication medh the öfrige ständerne och begiärte, vij ville imedlertijdh
komma tillhopa medh the keijserlige, afftala medh them om quaestione quo-
modo och executionspunchten och them, ständerne, altså fåå förklaring
therpå; effter the, så lenge man drögde thermedh, intet viste huru the vore
theran och hvadh the schulle stoort säija om quanto.
Vij beskickadhe therföre den 19. dito åter the keijserlige och låta gijffva them
anledelse till conferencernes reassumption , såsom och part om ständernes
förslagh de modo, scilicet at komma medh them ihoop på rådhuuset, be-
giärandes vätta theres tanckar theröfver och om the och ämnade finna sigh in
uthi thet loco tertio; elljest vore thet nästan som een dubbelerat tractat, idet
man först schulle negotiera medh ständerne och sädan recapitulerat och på
nytt igenom handlat medh the keijserlige, men finge till svaar, at quomodo,
executio pacis eller hvadh mehra slijkt, vore alt förgäfflige quaestioner, för-
ähn vij schrijfftligen hade förklarat oss öfer theres sijdst oss tillstälte fridzins-
trument . Hvilket the bodo vij ville ju förr ju häller giöre, på thet the theraf
kunde see och medh then posten, som idag afgår få berätta Keijsarn, hvadh
hopp man hadhe at giöra sigh om uthslaget på thetta verket. Om thet nya
modo at komma medh på rådhuuset, hadhe the tillförenne intet förnummit.
Ther ständerne them sådant anmodade, ville the betänckiat och sädhan låta
oss vetta, hvadsom schee kunde. Thessemillan sände ständerne till mig, Johan
Oxenstierna, och stälte migh heer, om jag ville komma till them på rådhuu-
set , ther the tå vore försambladhe. Men effter man fan, at then förre modus
var honorabler för Eders Kungliga Majestätt och chronan, idätt ständerne
komme antingen af sig sjelffve eller gå våre fordran till oss, så lätt jag änt-
schylla mig thermedh, at jag väntade ähn then dagen at framkomma ihoop
medh the kaijserlige. Hvilket the tå låte sig väl behagat.
Moot afftonen kom deputationen igen, sjungande alt bårtåth sin förre vijsa,
medh inständig böön, at vij ville acceptera the 2 offererade millioner, öfver
hvilka the intet viste thet ringaste mehra at tillgå. Ville man intet låta sig nöija
thermedh, tå måste the befalla saken uthi Gudz hand. The hoppade intet at
man, uthan någon theras brått, ville draga huden öfver öronen på them och
heelt uthsäija then lille märgh, som thet angonizerade Tysche nationen ähn
kunde hafa öfrig. Thet blef emot them, som åffta tillförenne på thet högste
contesteradt, at Eders Kungliga Majestät intet häller önschade, ähn at alt
uthan minst ständernes besvär kunde afgåå, efftersom Eders Kungliga Maje-
stät på thet fallet intet ville gravera them till en pennings verde. Men såsom
the nogsampt kunde besinna, at hvar icke soldateschen blefe contenterat, så
vore fahrn värdt, at thet luppe öfer ständernes egen huudh uth, therigenom
the tå mehr vorde förlohrandhe, ähn om med godho funno sig af medh sol-
dateschan . Exempel hade man åthschillige, huru them hafver gådh till märka,
när then är blifit disgusteradt. Man ville intet blanda thereffter i the gambla
historierne. Hvadh the Weymarsche regementen intet längesädhan hafa
gjordt, vore ännu i frischt minne. Schulle soldateschen intet blifa tillfridzstält,
då hade man intet annat at vänta, ähn een comploicte och sådhan effet, som
desperationen kan föra medh sigh. Vij hafe alloredha relaxerat halffparten af
vår förste fordran och komme oss icke lijtet fremmande före, at the blefe så
eensinnigt medh theres förste bådh, hvilket intet kunde jämföras medh then
uthrächning, som herr Erschein hadhe gjordt öfer soldateschen och vij då
tillstälte them sådhana affschriffter af, som littera A innehåller . Förmodade
lijkväl, at the bättre efftertänckte saaken och förklarade sig till itt quantum,
som erkläckligit och mehr proportionerat vore. I thet öfrige berättade vij
them thet svaret, som vij hadhe fått aff the keijserlige. Medh thet beschedh
togo tå the theres affträde och sade sig villja refererat sine medhständer.
Igår sände vij åter till grefen aff Lamberg och låte säija honom, at vij fuller
vore benägne till at replicera upå thet åffta omtelte keijserlige fridzproject,
efftersom vij thermedh vore ferdige och kunde thet i fåå stunder förrätta; men
såsom thet een gångh var belefvat, at Eders Kungliga Majestät soldatisches
saak schulle pari passu medh paragrapho „Tandem omnes etc.“ blifa erörtrat,
och öfer thenne alloredha var gjordt itt Rijkzconclusum, men uthi thet förre
hadhe man ähn ingen ändschap fått, så kunde vij intet medh schiääl anmodas,
at sättia den saaken längre tillbakars och gå till någon cathegorische förkla-
ringh på heela theras fridzinstrument; förseende oss för then schull till them,
at the som medh then erörtrade quaestione an uthi Eders Kungliga Majestät
satisfactionspuncht hade uthfäst och gijffvit sin parole från sig för soldate-
schans contentement och vorde pousserandes och medh alffvar disponeran-
des ständerne till itt sådant quantum, som kunde förslåå, så at the fore medh
then saaken foort och intet hålla sig thermedh länger oppe.
Detta hafer han tagit op till communication medh sine colleger, och thesför-
uthan för sin person repeterat the keijserlige förre instance och begiäran om
vår svar på theres frijdzproject.
Effter vij underhanden förnummo, i synnerhet uthaf greffven af Witgenstein,
thet ständerne sin emillan in secreto hade i förgår eenhälleligen resolverat,
thervijdh the och schola vara sinnade at blijffva, at om vij schulle ännu ville
strängia them förhögt, så ville the träda ihoop med the keijserlige, giöra the
ännu resterande conditionerne så godho the kunne och uthaf någon regard
mehr på Eders Kungliga Majestätt och kronan sin emillan sluuta friden, then-
samma sädhan samfält låta publicera och schicka avocatoria till Eders Kung-
liga Majestät armee och soldateschan medh förtröstning, at ther the villja läg-
gia vapen neder, schulle the hafa at vänta aff ständerne gott contentement.
Vij och befahra at vij ringa assistence schola häruthinnan kunna få af the
Frantzösche, som nu, sädhan Eders Kungliga Majestäts armee nyligen hafer,
therföre Gudh vari ährat, vedh Aussburg erhållit tämmelig progress emoot
fienden
vahna, af hvilken man, sålenge kriget hafer vahrat, nogsampt hafer lärt kienna
them, schola blijffva theröfer jaloux och icke allenast till något anseenligit
quantum hindra oss här hoos ständerne, uthan och på thet kriget icke alt för
hårdt lärer träffa Beyern och the catholische länderne under hvariehanda
praetext, efftersom nu sädhan the hafa förlooradt Cortrich
feelas them, söökia at draga sig ifrå Eders Kungliga Majestät armeen igen och,
kansche, transferera en god del af theras forces ini Nederlanden, ja trainera
öfer tijdhen medh subsidiernes ärläggiande, så at hertig Carlz Furstliga Nådes
expedition thermedh må blifa uppehållen. Dy äre vij orsakadhe vordne at,
som Eders Kungliga Majestät åthschillige oss tillkomne ordrer oss inbinda,
tänckia på medel, huru det eena och andra lämpligest kan menageras, at man
icke genom någon extremiteet må löpa quitt Eders Kungliga Majestäts inten-
tions erhållelse, hvilken vij af Eders Kungliga Majestäts breef intet annat
kunna pröffva ähn lända till friden, och at nu medh bästa maneer må söökia
at komma uhr kriget, och thervidh icke funnit orådhsamt, at medh tjänlige
motiver förmå the Churbrandenburgische, som nu tijdh bårtåth hafa, enkan-
nerlig grefen af Wittgestein, talt heelt affectioneradt emoot Eders Kungliga
Majestät och chronan uthi ständernes församblingar, at the taga på sigh till at
gåå emillan oss och ständerne uthi denne materien, efftersom förmodeligit är,
at om the giärna see theres fädernesland i roo, the schola alla mödha och flijt
thertill hafa osparde. På thett slaget var jag, Johan Oxenstierna, hoos them
igåår, då the låffado oss däruthi alla möijelige och oprichtige officia. Och
hafer man altså gijffvit them tillstånd at gå ifrå de sijdstnämbde 10 millioner
Riksdaler, som soldateschen effter thet memorial, som herr Erschen af them
nyligen är gijffvin och Wulfrath förde med sig een copia af, gradatim inpå 7,
hvilket her Erschen i förleden sommar mente vara soldateschans yterste prae-
tension ; theröfver vij hafe tesmoignerat oss intet kunna något defalcera och
afslåå.
Vij hade fuller giärna sedt, at herr Erschin hade kunnat först komma, så at
man medh honom hade fått öfverläggia saaken, men effter ingen lijknelse är
till hans så hastige ankomst, emädhan her än den 8. huius hafer varit hoos
armeen qvaar, oviss huru snart hans resa kunde gå för sigh, så hafver man för
ofanbemälte omständigheten schull oundgängligen måst gå fort och intet
kunnat bijdha länger effter honom. Såframt icke, som till befördrande är vår
tractat thäröfer schal gåå sähr, på hvilket fall det intet uthan störste hazard
och perikel för Eders Kungliga Majestäts och chronans staat här i Tyschlandh
lärer aflööpa; nu i synnerheet sädhan Spagnien förmedelst freden medh Hål-
landh hafer fått lufft, att secundera Keijsaren i Tyschlandh, efftersom han och
alloredha schall begynna, som uhr Amsterdam berättas och bijlagan under
littera C vijsar, at villja spärra för Eders Kungliga Majestät och chronans un-
dersåter commercierne uthi Vestersjöön och man icke är försäkrat om
Franckrijket, som nu och schall stå i full tractat medh Spagnien i Munster,
efftersom Holländerne starcht therpå arbete och i desse dagar hafva tillstält
gref Servient theres förslaag, som fuller ännu icke smaka honom aldeles vääl,
men lijkväl så schola vara beschaffadhe, at ther inge stoore differentier schal
vara uthi. Hvilka uthan tvifel Påfens nuncius, för thet niderlaget Venetianerne
nyligen hafve lijdit förmedelst oväder på sin flotta och therigenom tillvä-
xande omöijeligheet, att giöra Turcken behörlig resistence, intet vorder un-
derlåtandes thärhän at laga och jämka så at, förän man veet ordet af, thet och
tår vara klart emillan the begge chronorne, till hvilket the begge, för thet
stoore interesse the vidh, sädhan Venetianers slätte tillstånd hafver uthi mari
Mediterraneo icke lijtet synes vara obligeradhe; så sen vij inga andra uthvägar,
ähn at vij, ther annars intet kunne gåå, måtte få fria händer, att quoad quan-
tum för soldateschen drijffvat så högt oss någon tijdh mensch- och möijeligit
ähr. Dy så lenge vij, som vij sijdst i underdånigheet mälte, äre bundne till
något vijst quantum och fuller thet sijdste, hvilket vij näpligen schoola kunna
erhålla, villja doch giöra thertill vår yterste flijt, så varde vij ingenverts kun-
nandes komma medh ständerne, hvilka theröfer tåra gåå till sådane consilia,
som ofanberördt är. Eders Kungliga Majestät allernådigste disposition under-
kaste vij doch detta alt och vänte horsambligast och medh länchtan härpå
bescheedh. Vij förnimme elljest, at ständerne schola hafa gjort en designation
och fördeelning effter the 2 bevilljade millioner på qvarteren, hvilket the, ther
vij accepterade bodet, ämna oss tillställa, at vij thereffter gijffa hvar troup sin
anvijsningh.
Then äldste hertig Adolff Friederichs af Mechelnburg son
igenom åth Clewe till churförsten af Brandenburgh; en passant helsade han
på mig, Johan Oxenstierna, och recommenderade sin tvijsterne [medh] sin
herfader, angående stiffter Bützow och sitt gifftermåål, på bästa sättet.
Hvadh hertig af Gustrou-Meckelburg
littera D.
Det hafer churförsten af Saxen låtit genom thes gesandter här hoos oss an-
hålla om våre pass och föreschriffter till regeringen i Pomern, effter Hans
Churförstlige Durchlaucht är sinnat, at låta i stillheet hemta sin sahlige sy-
sters Furstliga Nådes lijk ifrå Wollin medh sin egen omkostnat
intet synes oss vara betenckligit, ämna vij gåå Hans Churfurstliga Durch-
laucht thermedh tillhanda, förhoppandes thet lärer intet vara Eders Kungliga
Majestät emoot.
Ifrå then eene af the Holländsche gesandter hafe vij i desse dagar fått ett så-
dant breef och memorial angående Wäsertullen, som af littera E är att see.
Om ofanbemälte victorie hafe vij ännu ingen effterrättelse fått ifrå herr felt-
marschalken sjelff eller någon annan i Eders Kungliga Majestäts armee; detta
altså icke huru thet egenteligit är afgångit, mehra ähn hvadh ifrå andra orter
therom är inkommet.
Ithet brefet schulle sluutas, få vij Eders Kungliga Majestäts allernådigste skri-
felse af den 6. huius, och såsom Eders Kungliga Majestät theri förnembligast
hafer behagat at befalla oss om chronornos Danmarchs och Noriges sampt
theras tillkommande konungz comprehension under thenne fridztrachtaten,
så villje vij, när thet kommer så nähr, thet intet låta uhr acht. Samma chronor
hafa för denna tijdhen ingen agent eller annan betjänte här som vij ännu vetta
af. Hvilket vij här jämväl intet hafa kunnat omält låta.
C: 919–929 Avisen
E: 936 Bartolt de Gent, Gesandter der Vereinigten Niederlande, an die schwedischen Gesand-
ten . Münster 1648 Mai 5/15
937–939’ Niederländische Proposition bei den schwedischen Gesandten wegen des Olden-
burger Weserzolls. Osnabrück 1647 Juni 20/30 und Juni 21 / Juli 1
940–943 Protestation des Fürstenrats in Münster wegen des § Tandem omnes und der
Militärsatisfaktion. Münster 1648 Mai [8]/18