Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
46. Die Königin an Joh. Oxenstierna und Salvius Stockholm 1643 Oktober 14/24
46
Die Königin an Joh. Oxenstierna und Salvius
Stockholm 1643 Oktober 14/24
Kopie: RR 1109’–1111
Anreise u. Ausbleiben der französischen Gesandten. Einladungsschreiben an ver-
bündete Reichsstände.
Auf Nr. 38. Hinweis auf die ausführliche Information betr. Ausbleiben der fran-
zösischen Gesandten in Nr. 40. Men så hafve vij liqväl korteligen velat på-
minna Eder, det I så länge låta ahnstå medh Eder reesa till Ossnabrügge,
till dess dee andre interessenterne, enkannerligen dee Französische depu-
terade , äre där i nägden ankombne och I kunne försäkra Eder om deres an-
reesande .
Och efftersom vij väl kunne tänckia, att dee Danske commissarierne skole
så af dee Frantzösisches utheblifvande som upskofvet och förhalande af
Eder reesa derhän och till Ossnabrügge fatta tillfälle till någon blasme och
beskyllning och tillefventyrs fara uth medh någon impatientie, så hafve I
fuller först att remonstrera begärligheeten till fridh på vår sida, i thet I äre så
tijdeligen afreeste i nägden och kunna, hvadh dagh det är af nöden, vara
och ställa Eder där. Men Eder icke kunna för dee andre interessenternes,
enkannerligen dee Frantzösisches, ahnkompst angå någon tractat, der Spa-
nische vore icke ankombne till Munster, icke heller dee som skulle blifva
mediatorer därsammastädes, myckit mindre vore Churfursternes depute-
rade inkombne, som dock hafva den fördeelen att vara så när och mindre
vägh att reessa därhän, dee Frantzösische vore och uthe. Och hafve I detta
alt vedh sådant manier att repraesentera, att I contestere och betyge på den
ene sidan vår fridhfärdigheet och begärligheet till fredh och på den andre
välta skullen och drögzmåhlet på fiendens trögheet och kallsinnigheet,
som vij thet och hvadh oss i then måtton bäst kan tiäna till godo, hemstelle
Eder lämpa och vanlige discretion.
Det I skrifve oss till om invitationernes och leigdernes uthfärdande, låte
vij oss i nåder behaga, hafve icke heller däruthi Eder något att påminna, en-
kannerligen för dee skähl skull, som I uthi Edert breef införe; jämväl och
effter S. Romain uthi sin skrifvelsse
Beilage 2 der [ Nr. 38 ] .
dee Frantzösische hafva vidh slutet af praeliminarierne låtit anseija och noti-
ficera dem som af Frankrijket dependere om dagen af tractaten sampt medh-
deelt dem leigderne därhän; honom, S. Romain, och vara tillfridz, om I
låte afgåå invitationsskriffterne, så vida dee kunde till inbördes bästa och
vara uthan praeiudicio af Frankerijket. Vij försäkre oss om Eder flijt, det
I så häruthi som elliest gå caute …
P[er] B[rahe], G[ustaf] H[orn], C[laes] C[hristersson Horn], G[abriel]
O[xenstierna].