Acta Pacis Westphalicae II C 2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1645-1646 / Wilhelm Kohl
141. Johan Oxenstierna an Salvius Münster 1646 Juni 26/Juli 6
–/ 141 /–
Münster 1646 Juni 26/Juli 6
Ausf.: DG, A I 1, Legat . [ 4 ], 1248–1248’
Behandlung des kaiserlichen Instrumentum pacis. Termin der Amnestie. Gravamina. Aufschub der
kaiserlichen Entscheidung über die schwedische Satisfaktion bis zum Eintreffen Wittgensteins.
Stand der kaiserlich-französischen Verhandlungen. Aufschub der Reise Salvius’.
Jagh monde i går låta her ambassadeuren veta genom Biörneklows skrifvelse,
det jagh hade här väl undfått her ambassadeurens breef och ville som idagh
låta honom veta min mening om öfverkompsten, effter jagh intet hade ändå
talt medh the käijserlige och Fransöske mera än een gångh. Nu ehuruväl
jagh revisiterade i går mot afftonen the Fransöske och idag för middagen
grefven af Trautmanssdorff, discurerandes medh bägge partijerne thet mästa
som thetta väsendet angår, hafver jagh lijkväl än intet kunnat komma medh
them till taal, så att jagh mitt sentiment ännu kan säija.
Them Fransöske stälte jag före, om the motte finna gott och nu taga thet
käijserlige instrumentumet eller alle ingredientierne till tractaten för således
att man till att förekomma vijdlöfftigt libellerando motte concertera deröfver
och fatta öfver hvar punct een viss resolution, thervijdh man i affattande af
vårt instrumentumet kunde blifva och sedan effter här hollen concert hvar-
thera deelen concipera det samma instrumentet och thereffter träda ihoop
till dess collation, antingen han före hafver varit vant eller ock in loco
intermedio.
The käijserlige slå annum 1624 terminum a quo före. Hvadh gravamina
anlangar, sade the at the catholiske äre nu öfver ett svar, som the villa gifva
på de evangeliskes yterste förlijkningsmeddel, hvilket grefven af Traut-
manssdorff vänter kunna blifva händigt i öfvermorgon. Om Kgl. Maj.
satisfaction ville han intet synnerligen tala; som jag märker, så hafver han
väntat på grefven af Witgenstein, efftersom det går talet han skall allreeda
hafva fått fullkommenlig resolution i saken. Witgenstein kom hijt idag för
middagen sampt ock de Altenburgiske, Weijmarske och andra flera.
Så mycket jag ännu hafver kunnat förnimma, tyckes det at the käijserlige
och Fransöske stå vidt från hvarandra. Grefven af Trautmansdorff skyller
the Fransöske, att the intet villa och hafva lust till frijden, effter the i sine
förslagh hveka och vända. Galli stå på cessionen af richsstäderne i Elsass
eller ock vilia hafva i stället för dem fyra valstäderne. Trauttmanssdorf sade,
att det samman förslaget om valstäderne ligger Svitzerne nogot i ögonen.
Legatus Gallicus i Sveitz, Cammertin
Jacques Le Fèvre de Caumartin, Seigneur de Saint-Port et de Sainte-Assise, Marquis de Cailly,
* 1588, † 1667, Sohn des Louis Le Fèvre de Caumartin, der selbst von 1605 bis 1607 franzö-
sischer Botschafter in der Schweiz war. Jacques bekleidete 1623 den Rang eines Conseiller am
Pariser Parlament, war 1632 Maître des Requêtes und wurde im November 1640 zum Bot-
schafter bei der Eidgenossenschaft als Nachfolger des Sieur de Mélian ernannt. Er spielte auch
in der inneren Politik der Schweizer Kantone eine erhebliche Rolle. Für die erfolgreiche Verteidi-
gung französischer Rechte erhielt er 1643 den Rang eines Conseiller ordinaire au Conseil du
Roi. 1649 wurde er auf eigenen Wunsch aus der Schweiz abberufen und durch La Barde ersetzt
(frdl. Auskunft von Herrn M. Degros bei den Archives diplomatiques du Ministère des Affaires
Etrangères, Paris).
låtet höran, at Franckrijke vill hafva valstäderne och Costnitz dertill. In
summa, the käijserlige temporizera nu det längst de kunna, väntandes uthom
all tviffvell på nogon slijke motioner och förandringar till deras fördeel
sampt vapnens utslagh.
Effter jagh vijdh så fatta saker, förrän de catholiskes förslagh i öfvermorgon
komma fram och jag dessförinnan förnimmar the Fransöskes sentiment
öfver min proposition, intet kan nogo vijst säija, tycker mig vara rådeligast,
at her ambassadeuren håller ännu på een dag eller 2 inna medh sin reesa.
Medh nästa lägenheet hoppes jagh få skrifva honom något vist till härom,
hälst sedan jag hafver fått tala medh the ankompne ständerne.