Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
332. Joh. Oxenstierna und Salvius an Rosenhane Osnabrück 1645 Mai 10/20 Pr.: [Münster 1645 Mai 11/21]

16
332

17

Joh. Oxenstierna und Salvius an Rosenhane


18
Osnabrück 1645 Mai 10/20
19
Pr.: [Münster 1645 Mai 11/21]

20
Konz. von Mylonius: J. Ox. Slg. A II; Kopie als Beilage S der Nr. 337

21
Streit zwischen d’Avaux u. Servien. Französische Militärhilfe gegen Bayern.
22
Termin für Übergabe der Proposition II. Konferenz zwischen kaiserlichen Gesandten
23
u. Wittgenstein über Adhaerentes. Erwähnung der Portugiesen in der Proposition.

24
Auf Nr. 330. Till vänligit svar kunna vij eij låta oförmält, at thet gör oss
25
ondt och är värdt at beklaga, det dee Frantzöske ambassadeurernes splijt
26
och oeenigheet hafver så vijda tagit öfverhanden, at then eene, som vij
27
lickväll nödigt miste, måste vijka sin koos, och altså publiques affairerne
28
theröfver råka i een qvarstadh. Men såssom vij thet på inthet annat sätt,
29
än af oss är nu reeda giordt, kunna förekomma och hielpa till at ändra, altså
30
måste vij thet låta till sin ohrt.

31
Hvadh h:r Serviens deels remonstrationer, deels begäran och theribland,
32
1. at han vill skiuta skulden af nederlaget på Frankrijkes allierade, vidh-
33
kommer , så hafver man fuller icke uthan orsak kastat ögonen på Beyerne
34
och hafft dess värff till Frankrijke suspect, icke at man ville strax troo, at
35
Frankrijke skulle gilla hans förslagh, uthan at tijden hafver lärdt och gif-
36
vit med, at Beyern funderar sine consilia mycket på slijke bedrägelige prac-
37
tiker . Men största orsaken, at man hafver örkt på mareschal de Tourennes

[p. 597] [scan. 629]


1
motion, hafver varit then action, som feldtmarskalken, h:r Torstensson, nu
2
sticker uthi, jämväll Frankrijkes egen promesse och så ofta giorde contesta-
3
tioner at något märkeligit praestera på thenne sijdan. Inthet hafver man be-
4
gärat eij eller åstundat, at the Frantzöske generalerne skulle med een näfva
5
folck uthan regard på fiendens force och contenance avancera och löpa
6
honom i händerne, lijkasom hade the genom sielf villiande ruine vijst och
7
framtedt sin ijfver till thet gemeene bästa. Nu ehuruväll thet vill för visso
8
berättas, at kongen i Dannemark nepligen skulle så vijda, som man vill
9
säija, cedera och gifva efter i våre billige postulatis, såframpt han inthet
10
befarade, at våre skulle vinna öfverhanden noch speela mästare i Hollstein och
11
Jutlandh i thenne sommar och theruthur kunna incommodera hans landh
12
meer och meer. Hafver generalleutnanten Königzmark lickväll vidh thenne
13
beskaffenheeten af sakerne theroppe stält så godh anordning som skee kan i
14
Hollstein och marcherar nu med sitt underhafvande corpo opåt varandes
15
sinnat at en passant taga Hennes Furstl. Nådes landtgrefvinnans advis och
16
inråd uthi itt och annat, som tienar till at oprätta sakerne igen. Men såsom
17
han fuller hafver intention at göra all möijelige officia theroppe, man hafver
18
express ordre at vända sin ögon på siökanten och the Danske sakerne at
19
kunna så mycket, som man af hans actioner vänter, cooperera till att med
20
hast bringa thet kriget till ända, altså ville h:r residenten hoos the Frant-
21
zöske både eller särskildt therhän drifva at the förmå drottningen till en
22
anseenlig secours och valide diversion emot Beyern.

23
Hvadh thet och 4. om punchterne vidhkommer, som vore något i them at
24
påminna och ändra och therhoos at Servien meenar, man skulle innehålla
25
med extraditionen intill Pingessdagh, lijkasom vore thet så aftalt, så står
26
1. honom fritt at påminna och säija theri hvadh han tycker gott vara.
27
Allena synes vara tienligast och bäst, at efter h:r residenten är för sådana
28
saker i Munster förordnat, at han thet skrifft- eller mundteligen gör hoos
29
h:r residenten och icke sänder någon hijtöfver, eftersom her r:sidenten
30
kan på thetta vårt svar låta säija honom, Servien, thetsamma. Thet synes
31
meer vara giordt at differera och vinna tijdh, än hade han stort at påminna.
32
I religionspunchten kunna vij inthet ändra, uthan blifva vidh thet som i
33
vårt sidste breef förmältes, jämväll och om Behmen. Om tijden, som skulle
34
vij hafva aftalt, at propositionerne måtte uthlefvereras emot Pingessdag-
35
hälgen , veet h:r residenten bättre, och h:r Servien kan sig påminna, at han
36
hafver brukat the orden entre Pasque et Pentecoste icke förståendes thet
37
entre närmare inpå Pingessdag än Påskahälgen. Effter nu vij äre vidt
38
öfver medle tijden, så kunna the med skääl inthet förtänkia oss, om vij gå
39
theri fort ställandes till Frankrijkes behag at gå pari passu eller några steeg
40
efter oss.

41
Doch kunna vij therhoos och till then 3 die punchtens svar eij låta oförmält,
42
at grefven af Wittgenstein efter sin återkompst hijt till Osnabrug hafver
43
med sine colleger varit i går till conference med the keijss:e om thet ordet

[p. 598] [scan. 630]


1
adhaerentes och hvadh vij therpå praetendera och tå efter itt långt debatt
2
så vijda förnummit, at the keijss:e skole som i dag vela convocera alla här
3
närvarande ständers gessandter at öfverläggia thenne saken. Effter vij
4
ännu inthet vetta, huru och på hvadh sätt thet skeer eller hvadh uthslag
5
the göra, så stå vij an med propositionen så länge, förmodelig öfvermårgon
6
dagen, at vij om måndag kunna skrifva till h:r residenten hvadh här
7
passerar och om vår intention. Oss tycker, at the fuller måtte gifva oss
8
satisfaction och altså, och när thet skeer, propositionen böra föllia. H:r
9
residenten ville therföre remonstrera, 1. at vij inthet känna thet för aftalt,
10
at man skulle bijda till Pingessdagen, 2. att vij, när beskaffenheeten af andra
11
requisiter så medgåfvo, äre sinnade at gå thermed fort. Om Danska trac-
12
taten hafve vij ingen efterrättelsse eller något breef uhr Sverige, vele icke
13
desto mindre skrifva i then saken hvadh som kan finnas tienligit.

14
Vij finge och med thenne posten itt breef ifrån h:r Servien om Portugiserne,
15
at the nu oachtandes the raisoner, som them härtill hafva hållit tilbakars,
16
hafva begynt tractera them som kongl:e gessandter förfrågandes, om vij
17
icke tyckte, thet man skulle nu i första propositionen röra om kongens i
18
Portugall saak och sökia pass för gessandterrie? H:r residenten ville på
19
våre vägnar excusera, at vij nu på bägge sijdor occuperade med små
20
curer inthet hinna at svara h:r Servien hållandes therhoos så före at een så
21
lijten saak, som thenne är, hade tient och bordt föreställas genom h:r
22
residenten ther eller baron de Rorté här. Sielfve saken anbelangande så
23
tyckes oss vara gott och nödigt, at Frankrijke, som hafver at göra med
24
Spagnien och nu hafver ther i Munster hoos sigh the Portugiske gessandter-
25
ne , talar för them på sätt som thet skee kan i första propositionen. Vij på
26
vår ohrt, efter vij inthet äre på thet sättet engagerade med the Spagniske,
27
hafva icke eller nu någon Portugisk minister här, så kunna vij icke eller nu i
28
propositionen begära pass för them, men hafva rördt om then saken i een
29
puncht och äre beredde at göra i sielfva tractaten alle möijelige officia, som
30
tiena och kunde lända till at secundera the Frantzöska i thenne saken …

Dokumente