Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
352. Joh. Oxenstierna an Rosenhane Osnabrück 1645 Juni 5/15
352
Osnabrück 1645 Juni 5/15
Konz. von Mylonius: J. Ox. Slg. A II; Kopie als Beilage N der Nr. 353
Mädan Krussbiörn var här qvar och näst, förrän han förreste till Munster,
var baron de Rortée hoos oss praesenterandes oss een copia af den Fransös-
ke propositionen och ville hafva een igen af våhr; och efter vij det redha
hafva låtet förrätta genom h:r residenten, så höltz thet vara een öfverflödh
at gifva een copia till att öfversändha, män eliest får han een till sitt behoof
in particulari.
Föruthan thetta som han hadhe in publicis, ville han, att vij skulle skrifva
till Cerisantes ungefär på thet slaget, att vij inthet lijtet ressenterade, thet
Franckrijket nu på een tijdh inthet hafver haft någhon resident på thenne
orten, ther Sverige lijkväl hafver städze hafft sin uthi Munster; therhoos
medh och therofvanpå hadhe vij förstått och therom skrifvit heem till Sve-
rige , att baron de Rortée vore i qualitet af ambassadeur dijt destinerat,
hvilket nu lijkväl säijes vilia gå tilbakars och een annan ärnass till Sverige,
hvilket K. M:tt först och främpst och oss inthet lijthet främmande före-
kommer , hälst efter Rortée voro en gång deputerat dertill, hade giort sigh
färdige, vij thet notificerat och baron de Rortée på dhe orter för förre
kundskap och hanss berömlige qualiteter der angenäm och välkommen,
med annat slicht, som han projecteradhe med orden för oss och begärte,
vij på hans bästa ville mäla pålegandes, att han måtte sändes till Sverige.
Hvad residenteplatzen vidkommer, att then inthet är besatt, kundhe fuller
vara bådhe att tala om och röra derpå, efter vij fuller kunna undher stund-
hom communicera medh themsamma, män såssom theras saker och inter-
esse fordrar att veeta, hvadh här giöres, så synnes thet inthet skola blifva
uthan medh någhon och vij af thensamma ofta nogh blifva importunerade,
att vij fördenskuldh inthet hafva stort att drifva på hans ankompst, hälst att
låtha thet reprochera ministris vijdh hofvet. Hvadh thet andhra anbelangar
om Rortées reesa till Sverige, så kundhe thet vara een saak, om vij vijste
K. M:tts intention. Vij hafva skrifvit och K. M:tt notificerat, att Rortée
hadhe ordre att reesa in i Sverige och dher blifva i qualitet af een ordinarie
ambassadeur, män ingen svar fått tillbaka, antingen thet voro K. M. an-
genämpt eller eij. På thet slaget tå, som nu begäras, eller på hvad sätt thet tå
voro att skrifva för Rortée derhän seendes, att han måtte komma fort till
Sverige, faller för åthskillige orsaker betänkeligit, icke allenast i regard på
K. M:tt, uthan och Frankrijket, at man ville mängie sigh den ena gången
efter den andra i deres saker; hvilket man här hafver förestält Rortée, män
derhoos tesmoignerat, att vij med hans person voro väl tillfridz, ville allt,
hvad som mögeligit voro, för hans skuldh giöra, män måste här stå an och
oss excusera. Han är fuller något otåligh deröfver, män thet hiälper inthet,
efter man inthet kan gå honom theri till handha.
Oudin, hans secreterare, hafver i aftonse bracht hijt itt breef till Rortée ifrån
bådhe legatis Gallicis; thetsamma hafver han i dagh vijst Mylonio. Angaben
über Inhalt des Briefes u. der mündlichen Antwort [ vgl. Nr. 353 ].
Her residentens plainte är inthet uthan orsak, och skall det vara omycket
lijtet, det de hafva observerat i vår proposition, som de inthet hafva till-
förenne sedt. Vij viste yterste upsatet åth S. Romain. In summa hvadh then-
na saken angår, så hafver Oudin, som i aftonse kom hijt och hafver besökt
herr Salvium och Rortée medh complimenter, men migh in particulari
förständigat, att d’Avaux är orsaken, det articulen om bonis ecclesiasticis
och andra gravaminibus är utelåthen. Han sadhe, att dhe hadhe ordre ifrån
hofvet att gå medh oss d’un commun concert såväl i det som allt annat och
att Servient hafver varit sinnat det at giöra, hafver stådt dheropå, men effter
d’Avaux var dheremot såsom een tingh som toucherade religionen, så haf-
ver han, ehuruväl trögt nogh, måst gifva efter och sådant migh vela för-
ständigat ; theraf man lätt hafver att döma och giöra sitt facit om ett och
annat. D’Avaux hafver sitt regard och störste respect på Rom och skall näp-
peligen giöra något, som han menar ländha sigh ther till blasme. På thenna
sijdhan vill han vara så sincer och then som skall mena vårt bästa, och på
andhra sijdhan hoos dhe påveske berömer han sigh hvit och uthan tvifvel
giör hvadh han kan till deras bästa.
Ponceau praetexter att resa hijt och thet ärende han eliest hafver förebracht
var att berätta 1. om duc de Longevilles annalkande, 2. att berätta, thet
Frankrijk i stället för la Grange aux Ormes destinerade i Rortées platz een
som heeter La Bar. Thetta gaf han före vara orsak till reesan. Thet han, re-
sidenten , och ville tesmoignera mot d’Avaux, om han frågar efter, men det
andra så låtha stå. Derhoos kan jagh eij låtha oförmält och opåmint, att,
efter vij, som praefationen till propositionen utvijser, hafve för den stora
consequence, som är och skulle fölia in praeiudicium huius tractatus, om
vij hadhe simpliciter cederat the keijserlige och inthet reserverat oss våhr
rätt uthi praeliminarpraetensioner integrum et illaesum, hafve förbehållit
och praecaverat at inthet tagha någon replica af dhe keijserlige, förrähn oss
skeer ett nöije, så vill herr resident medh någhon godh lägenheet disponera
the Fransöske legaterne att giöra dhetsamma och så lagha, att the inthet
trädhe vijdhare i tractat, förrähn vij äro lijka färdighe …