[p. 623] [scan. 655]

1

343

Joh. Oxenstierna und Salvius an die Königin

3

Osnabrück 1645 Mai 22/Juni 1

4

Pr.: Stockholm 1645 Juni 9/19

5

Konz. von Mylonius: J. Ox. Slg. A I; Ausf.: DG, A I 1 , legat. [ 2 ], 524–526’

6

Abschiedsbesuch d’Avaux’: Rat Longuevilles, Aufschub der Proposition II, schwe-

7

dische Satisfaktion, Benfeld. – Besuche der kurmainzischen Gesandten u. Löbens:

8

Drängen auf Übergabe der Proposition II, Interpretation des Präliminarvertrages

9

betr. Pässe für Reichsstände. Reise nach Münster. Status der pfälzischen Vertreter.

10

Militärische Lage.

11

Hinweis auf Beilagen A, B, C u. D. D’Avaux kom hijt den 17./27. huius at

12

biuda oss farväll. Thet hafver han och giordt och reeste i förgår härifrå till

13

Munster igen. Vij hafve fuller hållit honom före åtskillige orsaker at blifva

14

qvar, them han alle hafver funnit skälige, men icke heller kunnat tryggia

15

sigh, mästeparten för sin colleges skuldh. Så mycket hafver han lickväll

16

låtit sigh märkia, at, efter duc de Longueville hafver skrifvit och rådt honom

17

beveekligen at blifva qvar, jämväll och sagt åt d’Avauxes köpmän i Paris, at

18

han, duc de Longueville, hade itt drottningens importante breef, som skulle

19

till d’Avaux, begärandes vetta, om han vore qvar i Munster eller hvilken

20

vägen han måtte villia reesa, så ville han afvänta thet brefvet eller och

21

begifva sigh till vägs och mötha duc de Longueville varandes sinnat, at, i

22

thet han någonsin med sin reputations erhållelsse kan, gärna deferera

23

hertigens sentiment. I går finge vij svar af Cerisantes på vårt breef af den

24

20./30. Aprilis. Hvadh han theruthi mäler om d’Avauxes förhafvande,

25

finnes härhoos copialiter under E.

26

Hvad vår proposition och dess punchter vidhkommer, sade d’Avaux sigh

27

föga hafva emot them, uthan var sinnat at signera then Frantzöske propo-

28

sitionen , när så vijdt kommer, at then skall uthgifvas; badh therhoos, att

29

vij inthet ville spänna så högt med tijden, som Servien begärar, mäst ther-

30

före at Servien inthet må säija, som hade han, d’Avaux, gifvit oss thet vidh

31

handen. Så emedan the bägge hafva så inständigt anhållit och tijden inthet

32

är altför lång, så hafve vij theruthi gått them till handa och låtit skee, at

33

propositionens extradition opskiutes till then nu ofta nämbde 28. huius /

34

7. Juni, som copian under F med meera betygar.

35

|:D’Avaux vill nu till valete:| och, på thet |:han sådant:| desto bättre kunde

36

referera till hörige ohrter |:i Frankrijke, gerna sondera E. K. M:ttz mee-

37

ningh om satisfactionspuncten och om E. K. M:tt ville öfverlåta Benfeldt

38

åth cronen Frankrijke:| antingen |:för ett stycke penninger af ett hundrade

39

tusende cronor:| eller och elliest af een synnerlig affection och generositet.

40

|:Thet är honom svarat, att:| Eder Kongl:e Maij:tt hafvandes sin mäste

[p. 624] [scan. 656]

1

ögen på Tysklandz libertet och sin egen och the allierades securitet efter sine

2

härtills förde consilier i tractater och kriget skattar fuller |:vara satisfaction

3

till en god deel stå deri:| at then gambla och på Tysklandz constitutioner

4

och fundamental laag och stadgar grundade harmonia emellan rikssens

5

hufvudh och andre ledemoter såväll i kyrkie- som civilsaker blifver för-

6

medelss gode fridzconditioner oprättat, understödh och befästigat igen,

7

jämväll therigenom een damm och bollvärke giord emot then fahra, som

8

nu på een tijdh hafver uhr huus Österrijke vellat falla öfver naborskapet och

9

dess roo på alla kanter kring Tyskland sökt at tryckia och turbera. Men

10

såssom man nu hafver med 15 åhrs krig lärdt och erfahrit, at vederparten

11

inthet hafver stoor hogh at handla om någre conditioner, som kunna lända

12

till thet måhlet och nu sedan så vijda är bracht, at man om handelssplatzen,

13

tijden och andre nödtorffter är blefven eense, kastar han allehanda i vägen

14

at vinna tijdh altidh tractandes therhän at the allierade cronorne icke må

15

komma till thet scopum, som han veet the hafva sigh förbundet till, altså

16

och ther vij een gång skulle komma till tractaten och då igenom Gudz hielp

17

i det närmaste nå det som vij syfta efter i thetta fallet |:mäst rådsampt att

18

vara, att man sijr på en godh försäkringh, att:| hvadh som kan blifva till

19

|:Tysklandz och dee allierades beste uthlofvet:|, må oryggeligen hållas.

20

Thetsamma fuller böras först och främbst skee förmedelss keijss:e parole,

21

hand och segell; |:men därhooss behöfvas een real försäkring i fästninger

22

och landh:|, eftersom man allaredo hade händer emellan med praeliminar-

23

sluthet , at the keijss:e kunna mästerligen taga sine ord tilbakar och ryggia

24

thet som löper emot theras intention, at man förthenskuldh vidh hufvud-

25

conventionen hafver orsak at see sigh bättre före.

26

Hvad nu på Eders Kongl:e Maij:tts sijda på thetta fallet komma kan i

27

consideration, thet är stält på tijden och loppet af sakerne, eftersom Eder

28

Kongl:e Maij:tt hade sigh förklarat at villia oss theri sin meening vetta

29

låta, när så vijda vore kommit med tractaten. |:Satisfactionspuncten:| vore

30

långt in ibland |:conditiones och puncterne i vår proposition:|, förän then-

31

samma komo på talet, så at man kan hafva tijdh at hämpta Eders Kongl:e

32

Maij:tts allernådigste gottfinnande. |:Om Benefeldt:| sköte vij och före

33

defectum mandati.

34

Den 20./30. huius vore dee Churmaintziske alle 3 och på Churbrandenburgs

35

vägnar han von Löben hoos oss tesmoignerandes, at them vore vitterligit,

36

at vij, ehuruväll Eder Kongl:e Maij:tt hade erhållit den eene segern öfver

37

then andra, hade een lofligh och godh intention at tractera, begärandes

38

therföre, att vij till värkets desto vissare framtrede ville uthlefverera pro-

39

positionen . Thet bleef them svarat, at thet opsåtet vij nu länge hafva haft,

40

vore än oförandrat och vij färdige att angå tractaten, men hindras allena

41

af the keijss:es inkast och uthtydningar öfver praeliminaraccordet. Kunde

42

the churfurstl:e förmå them at släppa thesamma och gifva oss satisfaction

43

eller optäckia något expedient, skulle the i sielfva värket pröfva vår villig-

[p. 625] [scan. 657]

1

heet . The sade sigh hafva talt med the keijss:e och thesse hördt them andre

2

af ständerne, men inthet kunnat blifva eense i then saken; allena och emedan

3

the måste bekänna sigh inthet vara instruerade på thet fall, som nu är

4

förhanden, så vore the allenast komne at rapportera oss the rationes, som a

5

parte caesareanorum förebäres, nembl:en 1. at, efter vij den 26. Novemb. /

6

6. Dezember 1644 i vår praeliminarproposition månde införa thesse orden:

7

quamprimum ordines advenerint, parati erimus ad rem ipsam aggrediendum,

8

2. efter och the Frantzöska hafva een lijka lijdande keijss:e leijgd som vij

9

och inthet praetendera på någre sådane pass, så hoppades the vij fölliandes

10

vår lofven och the Frantzöskes exempel skulle een gång villia begynna

11

värket. Therpå replicerades, 1. at the keijss:e hade sedan som propositionen

12

var giord kastat in thetta obstaculum, 2. vore icke heller alle ständerne här,

13

och om the än vore, så kunde vij ändå inthet eij eller the förmodelig af oss

14

anmoda at tillstädia een sådan uthtydning öfver salvum conductum, som

15

kan stöta omkull vår och theras egen securitet och frijheet at stå på thenne

16

ohrten, 3. at the Frantzöske inthet hafva hafft någon sådan casum som vij.

17

In summa the stälte sigh, som gillade the våre rationes, och bodo, vij ville

18

då på bästa sättet, som thet skee kan, reservera oss vår praetension och nu

19

komma i liuset med punchterne. Vij togo thet förslaget op ad deliberandum

20

lofvandes them svar innan någre dagar. Om mediationen emellan oss och

21

the keijss:e, som the Churbrandenburgiske sidstproponerade, talte the inthet.

22

Nu på stunden reesa vij både härifrå till Munster principaliter at gifva

23

d’Avaux, förän han reeser bort, een revisite, men derhoos och incidenter

24

at tala med Servien om the påminnelsser han gör öfver någre passager i

25

våre conditioner. Vij achta inthet längre blifva ther än een dagh så lagandes,

26

att vij med Gudz hielp äre här om Pingessdag aftonen igen. Så snart vij

27

komma tilbakar, ville vij efter sakens art förklara oss emot the churfurstl:e.

28

Deputati nomine Palatini äre och hijt komne, men hafva inthet än varit

29

hoos oss. The skola inthet hafva qualiteten af gessandter, uthan för allehanda

30

considerationer nembnas i creditivet abgeordnete. I går vore tvenne nomine

31

circuli Suevici och två på biskopens af Hall vägnar första gången hoos oss.

32

Alle urgerandes med dertill hörige motiver, at propositionen måtte skee.

33

The Weymarskes nederlagh hafver till een godh deell ändrat krigzconsi-

34

lierne . Huru feldtmarskalken hafver för gott funnit, at generalleutenanten

35

Königzmark skulle gå med sitt underhafvande corpo i Behmen, thet finnes

36

af Beilage G. Aus Beilagen H, J u. K är at see hvadh bem:e Königzmark

37

therpå hafver måst företaga at secundera landtgrefvinnans Furstlige Nåde

38

emot the Beyerske, som äre gångne öfver Mainen och med cavalleriedt in

39

i Hessen, eftersom här bijfogade Munsterske, Cöllniske och Frankfurtiske

40

aviser thet vidhlyfftigare betyga. Man hoppas, at duc d’ Anguien skall snart

41

komma intill Rhenen och thenne strömen blifva dämbder. Ifrå feldt-

42

marskalken sielf eller armeen hafva vij på een godh tijdh hafft inge breef,

43

men lickväll efterrättelsse, at armeen och han äre i gott vällståndh …

[p. 626] [scan. 658]

Beilagen in DG, A I 1, legat. [ 2 ]: