Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
430. Rosenhane an Joh. Oxenstierna und Salvius Münster 1645 Oktober 31/November 10 Pr.: Osnabrück 1645 November 3/13

22
430

23

Rosenhane an Joh. Oxenstierna und Salvius


24
Münster 1645 Oktober 31/November 10
25
Pr.: Osnabrück 1645 November 3/13

26
Ausf. als Beilage G der Nr. 431; Kopie: J. Ox. Slg. B II

27
Besuch bei Longueville: Kaiserliches Amnestiepatent. Zulassung der ausgeschlossenen
28
Reichsstände. Verzicht Magdeburgs auf Session. – Besuch Saavedras: Warnung
29
vor Frankreich.

30
Hvadh Eders E. E. sidst berättade i Ossnabrüg vara förefallit medh thet
31
keijsserlige edictet amnestiam betreffande och thess publication, hafver jag
32
i dag berättadt hertigen af Longeville tillijka medh Eders E. E. sentiment
33
theröfver och thervidh förnummit hans meening vara, efftersom bem:te

[p. 833] [scan. 865]


1
edict ähr heelt captieuxt och stenderne mehra til förfång än til nytta, at man
2
gerna skulle sij, at thet i tijdh blefve publicerat, och thet så myckit mehr, at,
3
ther the keijss. thet inthet ville giöra, skulle man å cronornes vägnar sielf
4
låtha affigerat thermedh til at vijsa stenderne, medh hvadh tromperie och
5
artifices man umgår medh them och huru speciose the keijsser. hafva be-
6
schrifvit och länge uthropat thenne amnestiam, som doch inthet är. Ty der
7
man skulle hindrat eller densamme längre blifva supprimerat, skulle sten-
8
derne inbillia sig, at den vore bättre, än hon ähr, och cronorne skulle villia
9
densamme missunna them.

10
Bemelte her Longeville önskade derhoos och begärte medh stoor flijt, at
11
Eders E. E. täcktes resolvera sig at komma hijt beggies tillijka, at man dess
12
bättre kunde slutha och förafskeda något, såssom och för apparencen hoos
13
vederparten och verlden, som skulle therutaf dömma och uptaga, at man til
14
den ende vore tilhopa at giöra något vist slut och afskeedh. Han vijste mig
15
listan af Trautmansdorffs folck och suite, hvilken är mechta ringa och
16
ibland annat inthet beräknas mehr än 4 lacqueyer och 5 pagier.

17
Medan jag var hoos honom, låthe tvenne uthskickade ifrån mediatorerne
18
anmälda sig, och strax jag var hemmkommen, sände han at avisera mig, thet
19
theres ehronde var, at såssom Eders E. E. nu lång tijdh hafver giordt fört-
20
röstning at komma hijt och the, mediatores, nu hafva befunnit Eders E. E.
21
inthet alfvar hafva thermedh och för infallande brouillerier inthet kunde
22
komma thet tilväga, ty ville the sådant hafva kungiordt then Fransöske
23
ambassaden, at the thereffter kunde skicka sig och träda til värkedt. Ther-
24
hoos hafva the och villiat avisera them sig hafva förnummit, at churfursten
25
af Saxen hafver så vida disponerat sin sohn, erchiebispen af Magdeburg, at
26
at han har låthidt falla sin praetension på session iblandh stenderne, så at den
27
saaken vore richtig och therföre icke behöfdes göras något vidare derom.
28
Upå hvilket theres anbringande han lät seija sig hafva svaradt, hvadh Eders
29
E. E. reesa hijt anlangade, sigh vara försäkradt Eders E. E. medh snareste
30
vara hijt kommandes, jämväll och hafft sine orsaker, hvarföre thet härtil och
31
förr inthet har kunnat skiedt. Men hvadh thet skulle vara för brouillerier
32
the rörde om, viste han inthet af, uthan begärte, the ville förklara sig, hvadh
33
the thermedh meente, thet the inthet hafva kunnat eller villiat giordt. Om
34
Magdeburgerns cession har han och sagdt sig ingen veetskap hafva, uthan
35
motte thet låtha bestå, til han sielf igenom sine gesandter densamma up-
36
penbarade och kungiorde. I medler tidh blifver Frantzösche ambassadan
37
beståendes så upå Magdeburg såssom Hessen, Baden och de fleres ad-
38
mission nu som tilförende. Han hafver thesse mediatorum anbringande
39
myckit sälsampt och främmadt uptagit och räknadt thet iblandh the artificer
40
och streek, som vederparten plägar betiäna sig medh.

41
Her Saviedra var i dag, sedan jag kom ifrån her Longeville, hoos mig, giorde
42
sig åthskilligt annat snack om ett och annadt. Omsider kom therupå at
43
cronan Sverige skulle see sig före, at i fall man inthet kunde komma til een

[p. 834] [scan. 866]


1
universalfridh, then han för sin persohn gerna önskade, at man lijkväl i
2
tijdh låthe försäkra sigh och föreentes medh Keijssaren. Ty elliest ville
3
visserligen föllia, at man blefve bedragen och komme til korta. Ty emedan
4
Frankrijke befinner, at thet på sadånt sätt, som sakerne nu stå, inthet kan
5
komma til sin dessein och cronan Sveriges alliance inthet kan thertil vara
6
them behielpelig och the icke allenast hafva alle catholiske i Tysklandh til
7
evige fiender, uthan och flere til befruchta, the icke heller förmå alt fort full-
8
föllia kriget och medh kriget inthet kunna thetsamma erhålla. Ty nödgas
9
the falla på andre consilier och slå sig til the catholiske och föreenas medh
10
Keijssaren emot then evangeliske, hvarigenom the icke allenast kunde er-
11
hålla Elssass, uthan och vara försäkrat at possidera thet medh godh roo,
12
sedan the hade bekommit thet medh Keijssarens och the omliggiande gran-
13
nars gode villie och nöije och uthan tvång. Sedan obtinerade the och thet
14
som hafver varit theres scopus at vara och blifva the catholisches patroni
15
och protectores och altså genom thet skeenet arbitri öfver förefallande saker
16
i Tysklandh; item blefve the och på thet sättet qvitte den expense och ha-
17
zard , som kriget medh sig hafver; och dher the sedan skickade Keijssaren
18
och then catholiske ligan ett tusend man, tije heller tolf, til hielp, effter giord
19
capitulation them emellan, så ginge dän uthan theres omkostadt, och hade
20
the för den inthet vidare att söria. Såssom han förmeente thetta alt vara alla-
21
reda them emellan på bahnen; och at man i stellet för een universalfridh
22
visserligen hade at förmoda nye liguer och nye krijg, som han förmeente
23
innan någre få månar skulle yppa sig. Hans discurs gick altså derpå uth at
24
cronan Sverige skulle på alle hendelsse under handen låtha försäkra sig utaf
25
Keijssaren, såssom han thette medh mehra uthförde och jag Eders E. E.
26
mundteligen bättre kan berätta vidh theres ankompst.

27
Jag hade gerna giordt een reesa öfver til Ossnabrügk at taga utaf Eders
28
E. E. information, hvadh Eders E. E. sentiment och mening i sådana saaker
29
kan vara och huru vida man kan hafva at nyttia sådane anbudh, såssom kan
30
skie flere hereffter af Spanierne eller andre kunna komma, såssom och huru
31
vida man hade at uptäckia heller döllia Frantzoserne sådane discurser, på
32
thet the icke motte fatta nagon misstancka och synnerligen hålla mig suspect.
33
Men effter jag högeligen förnimmer Eders E. E. hijt medh snareste vara
34
väntandes, låther jag derhän bestå …

Documents