Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
64. Salvius an Joh. Oxenstierna Osnabrück 1643 November 24/Dezember 4

17
64

18

Salvius an Joh. Oxenstierna


19
Osnabrück 1643 November 24/Dezember 4

20
Eigh. Ausf.

33
Joh. Oxenstierna bekam diesen Brief à cachet volant am 25. Nov./5. Dez. ( vgl. Nr. 67 ). Der
34
Brief gelangte als Beilage eines Briefes Joh. Oxenstiernas aus Minden 1643 Nov. 28./Dez. 8
35
( Konz.: J. Ox. Slg. A I ) nach Stockholm am 14./24. Dez.
: DG, A I 1 , legat. [ 1 ], 125–126’; Kopie: J. Ox. Slg. B II

21
Erste Visite der dänischen Gesandten u. Gegenvisite Salvius’ u. Rosenhanes:
22
Ausbleiben der französischen Gesandten; Absichten des Kaisers; Vermittler
23
(Venedig u. Papst). PS.: Zum Rückreisebefehl.

24
Sidst berättade jagh E. Exc.

36
Osnabrück 1644 November 18/28 (J. Ox. Slg. B II ): Jagh kom altså något honorificentius
37
inn än the keijserische.
, huruledes mitt intogh i Ossnabrugge skedde.
25
Den 20./30. Novemb. giorde migh the Danske, rijkzcantzleren, Krabben,
26
von der Lippe och Langerman een solenn visite

38
Darüber teilweise gleichlautend Salvius’ Brief an A. Gyldenklou. Osnabrück 1643 November 21/
39
Dezember 1 (Eigh. Ausf.: DG, A I 1. legat. [1 ], 124–124’) Pr.: Stockholm 1643 Dezem-
40
ber 14/24.
medh tree caretter.
27
Einzelheiten über Empfangszeremonien. Langerman talte först, gratulerade
28
och frögdade sigh öffver mijn ahnkompst görande sigh nu mehra hopp, att
29
Franzoserna och the öffriga interessenterne skulle desto mehr maturera,
30
önskande, thet E. Exc. motte nu ock snart komma efter, offererade all godh
31
correspondence och communication, förmodande thetsamma af oss igen
32
cum voto.

[p. 84] [scan. 116]


1
Jagh frögdade migh igen öffver theres välstånd, tackade them för ähran af
2
receptionen den 17./27. huius och nu af visiten, sporde theraf theres kungs
3
gode venskap til vår allernådigste drotningh och theres gode affection
4
emot migh, offererade migh til all godh correspondence och communication
5
igen cum voto etc. E. Exc. vore beredd alle dagar at ahnreesa, så snart man
6
förnummo the ännu absente interessenterne ahnmarchera. Theropå togh
7
rijkzcantzlern ordet, bekräftade Langermans taal, beklagade den com-
8
petencen , som under grandes i verlden, serdeles Gallos och Hispanos är,
9
at then mycket hindrar saken; sigh hafva icke uthan förtreet och stoor
10
kostnat legat här nu i tree monar, hade icke sielfva saken varit af så stoor
11
importance, då hade theres kung longesedan avocerat them. Giorde doch
12
gode offerter cum voto. Medan han nu mäst syntes gifva skulden på
13
Fransoserne, så sade jagh them entskylla sigh thermedh at hvarken theres
14
mediatores eller partes hafva för än nu moverat sigh till Münster. Nu dessa
15
vore i Munster excepto Pontificio och Galli i Holland, tviflade jagh inthet
16
om mehra maturation; och fastän Galli och E. Exc. nu vore här, så kan
17
doch inthet företagas, förän rijkzens ständer komma, fruchtade, at theraf
18
vorde största drögzmålet entstående, aldenstundh Kaijsaren ville them
19
icke admittera, ther doch han allena uthan them ingen macht eller rätt hade
20
at göra fridh cum digressione brevi in consilia Austriaco-Hispanica pro
21
stabiliendo absoluto dominatu in imperio.

22
Theropå sade Lippe theres kung vara af samma meening, at Kaijsaren
23
tractar efter en. absolut dominat och at man fördenskuld borde hafva
24
ständerne therhoos, them ock icke utheblifva, uthan vorde af sigh sielfva
25
kommande. Kungen hade nyligen skrifvit ett eftertänckeligit breef therom
26
til collegium electorale etc., hörde altså gerna, at vij vore af den meening
27
cum voto. I thet öfrige discurserades nogot af hvar til den saken, allenast
28
Krabben talte icke ett ordh…

29
Den 22. Novemb. [ 2. Dezember ] giorde jagh medh Rosenhan them een
30
visite igen… Jagh tackade them för theres sidsta visite och efter våra
31
kungers och chronors goda ven- och naborskap så ock sakens gemeenskap,
32
fordrade all godh och förtroligh correspondence och communication,
33
ville jagh theri erfylla mijn skylligheet, önskade, at the öfrige interessenterne
34
motte nu ock snart komma, att man kunde skrijda till sielfva saken. E. Exc.
35
och migh hafva nu icke allenast fem monar oppehollet oss emellan Elben
36
och Weseren, uthan nu så monga åhr väntat häropå. Ther vij hade trodt, at
37
them andra interessenterne icke hade varit större alfvare, hade vij heller
38
ännu blifvit, jagh i Hamburg och E. Exc. i Pommern, och förrättat nogot
39
annat, thet nu härigenom är blifvit försummat. Men moste nu hafva nogon
40
lijthen patientia, til thes vij sågo, hvartuth thet ville. Rijkzcantzlern tackade
41
för ähran och visiten, sannade the Nordiske kungarijkers venskap och
42
interesse i sakens gode uthslagh, klagade åter mäst på Fransoserne, hvilke
43
han vist meente efter hafvande förmeentlig godh kundskap icke vara

[p. 85] [scan. 117]


1
benägne til fridh. Tviflade ock, om Påvens legat vorde kommande, begynte
2
åka på den bogen, at ther vij såge Fransosen icke fort vele, at vij hade skääl
3
och orsaker nogh at tänckia på andra medel at skillias uhr detta besvärlige
4
krijget; deducerade detta vidlöftigt.

5
Jagh sade Kon. M:t och Sveriges chrona hafva altidh varit benägen til
6
fridh, försökt alla vidh handen giffna vägar och medel at medh reputation
7
skillias theruhr. Repeterade thet op generaliter af begynnelsen. Chronan
8
till den ända hafva i förstonne nogre reesor slutet alliancen medh Gallia
9
icke längre än från 3 åhr til 3 åhr. En gång hafva oppehållet thes ratifica-
10
tion spe pacis medh Caesare öfver halftannat åhr och theröfver mist nogra
11
tunnor guld subsididier. Men efter alle Kaijsarens tractater hafve varit
12
lautter fixererij, thet jagh particulariter deducerade bevijsande, at Kaijsaren
13
icke kunde nhå sin intenterade dominat nisi per continuationem belli, derföre
14
hafver Kon. M:t och chronan förbundet sigh medh Frankrijke arctissime
15
at icke annorlunda tractera än tilhopa ett almän, ährlig och säker fridh, skä-
16
randes honom en gång för alla platt af hoppet till nogon separation.

17
Han sade chronans interesse vara vitterligit oss i alt såväl i krijgh som
18
tractater procedera medh fundament, men ther Galli nu taga Påvens
19
utheblifvande til obtentum morae novae, quid consilii? Jagh svarade oss
20
thet icke vele hoppas, them dessföruthan hafva Venetum mediatorem.
21
Migh i går hafva skrifvit till d’Avaux

40
Nicht in den benutzten Akten.
, ville hans svar förvänta, thet jagh
22
inthet tviflade gifva oss nogare satisfaction. När han thet hörde, begynte
23
både, han och Lippe sielfva, stickla på Kaijsarens consilier tviflande, om
24
Auersberg och Chran äre the rätta, som komma skole. Hade aviso frå
25
Wien, at Kewenhuller och Kurts eller Tieffenbach ännu skulle komma.
26
I Auersbergs fullmacht stå constitutis aut constituendis commissariis,
27
hvilket vore eftertänckeligit. In summa cantzleren och Lippe låttes icke
28
vara godhe Kaijserische.

29
Unsicherheit der Postwege ( Bremen–Vechta ). Klage über hohe Preise in Osnabrück.
30
Vij hade elliest monga discurser, men hvarken denne eller den förre visiten
31
nogon ting om armeerne. Rijkzcantzlern synes vara en försichtig man,
32
är i taal och åthäfvor mächtog höflig, discret och human, ja modest och
33
faste blyglåtigh, mehr än i gemeen Dani pläga vara. Secreterare Klein sade
34
migh alla fyra vara legatos regios, credo tamen Lippium et Langermannum
35
ut consiliarios Holsaticos magis ratione ducatus quam regni et ob res
36
Germanicas adiunctos esse. Ita alii hic putant…

37
PS.: [ Ausf.

41
Nicht nach Schweden mitgesandt; vgl. die Angaben am Kopf dieses Briefes.
: J. Ox. Slg. B II

38
Kongl:e Maij:tz breef

42
[ Nr. 57 ] ; wahrscheinlich identisch mit der in Joh. Oxenstiernas Brief an Salvius. Minden 1643
43
November 20/30 ( Salvius Slg. vol. 11) erwähnten Post aus Schweden.
sampt the andra (för hvilkes communication jagh
39
E. Exc. högeligen betackar) sänder jagh härmedh tilbakes. Jagh seer, at

[p. 86] [scan. 118]


1
regeringen hafver misshagat thet förslaget att ahnreesa för än Fransoserne
2
och befahler, at jagh skal reesa till Minden igen. Illa skal detta skicka sigh
3
och förorsaka een blasme öffver chronan och desperation hoos the Tyske
4
ständerne, at the quocunque modo accordera medh Kaijsaren. Men effter
5
thet så befahles, moste jagh fuller begifva migh tilbakes igen, doch heller
6
öffver Bremen åt Hamburg eller på mina godz än åt Minden. Jagh seer
7
inthet, för hvadh orsak skuld jagh skall liggia i Minden, medan jagh
8
hafver ther inthet till at göra. I Hamburg kommer ännu den ena vechselen
9
efter den andra frå feltmarskalken, hvilka migh, så longt tädan stadde,
10
mächtog besvärligit falla at contentera. Drager jagh ock hädan, så kan
11
jagh icke låta mina saker qvarre, aldenstund jagh them alla dageligen
12
behöfver, hvar jagh är. Jagh må bekänna, at sådana contrarie löpande
13
ordrer göra migh nogot perplex. Men hvadh hielper! Parendum necessi-
14
tati . Gerna hade jagh E. Exc. aviso, om icke bättre voro, thet jagh heller
15
ryckte på Hamburg så lenge och bestelte ther om vechslarna och subsi-
16
dierne . At ryckia således än 60 mijl af och till är icke allenast kostsampt,
17
uthan ock för en gubbe besvärligit. Postmesteren från Buckeburg hafver
18
här om postvesendet bestält, såsom han varder E. Exc. sielf berättande.
19
I begynnelsen kan vara nogh, at posten går här emellan en gång i vekan.
20
Diem dicet nuncius. Mondags aftonen frå Minden kan vara beqvämaste.

21
Kon. M:tz bref lyder, at vij icke skole reesa ahn, förän vij hafve varit
22
tilhopa medh Fransoserne och medh them alt aftaalt. Sådant moste vara ett
23
missförstånd; ty vij kunne icke nisi per longos circuitus komma tilhopa
24
medh hvarannan loco medio, med mindre vij moste först taga vår vägh
25
genom Ossnabrugge och the sinn genom Münster. Alibi non sumus
26
securi och således lyda praeliminaria såväl som d’Avauxes och mitt aftaal
27
medh hvarandra i Hamburg. Migh tycker fördenschuld icke orådeligit
28
vara, at jagh föllier Kon. M:tz förre ordre och blifver här qvarr. Jagh
29
skreef i förgår til d’Avaux

42
Nicht in den benutzten Akten.
, communicerar ock alt här medh Rortés secre-
30
terare . Hic omnino dissuadet meum abitum, expectans huc quotidie
31
Rortaeum. Räumung eines festen Platzes auf Bitten der Landgräfin von Hessen-
32
Kassel ( Isenburg, Landgraf von Hessen-Darmstadt, Torstensson, Königsmarck ).
33
Belangande salvos conductus synes vara gott, at the så fortsändas. Til Hol-
34
stein , Delmenhorst, Oldenburg, Ostfriessland synes the icke stort nödige,
35
efter the hafve hvarken varit våre faederati eller adhaerenter eij heller nogot
36
contribuerat til vårt krieg, uthan varit neutrales. Vil man lijkväl honorera
37
them, quia sunt ordines, kan thet ock hafva sijn beskedh. Stift och staden
38
Bremen hafver varit foedererat och contribuerat. För hus Brunswich och
39
Luneburg hafver jagh Caesaris speciales salvos conductus. Men efter the
40
hafva them afskrifvit, hollandes nogh, at them är i den Gosslarische trac-
41
taten tillåtet at besökia tractaten, så hafver jagh icke meent vara skäligt at

[p. 87] [scan. 119]


1
truga beneficium på them, doch vil E. Exc. ännu hafva them, så vil jagh
2
öffversända them. Til Stralsund och Stettin är nogh, at E. Exc. allena
3
skrifver och sänder general passen. The kunne theropå säkert reesa. Doch
4
ther the högt ahnholla therom, så är tijdh nogh at härefter begärat af Auers-
5
berg . Secretarius, som hafver vidimerat leigderne, skal jagh medh her
6
Rosenhans consilio tilställa een förähring… Nytt hafve vij här inthet.
7
Rortés secreterare hafver i 14 dagar inthet breef af sin herre, meenar honom
8
medh thet första komma hijt ryckiande…

Documents