Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
190. Salvius an die Königin Osnabrück 1644 Juni 28/Juli 8 Pr.: [Stockholm 1644 August 7/17]

23
190

24

Salvius an die Königin


25
Osnabrück 1644 Juni 28/Juli 8
26
Pr.: [Stockholm 1644 August 7/17]

27
Eigh. Konz.: Salvius Slg. vol. 1; Ausf.: DG, A I 1, legat. [ 1 ], 410–417;
28
Duplikat: ebd. , 425–431

29
Besprechung mit d’Avaux u. Servien in Münster über Bündnis mit Rakoczy,
30
Sommersubsidien, Krieg mit Dänemark u. in Deutschland, Benfeld, Vollmachten
31
u. Beginn der Friedensverhandlungen.

32
Vij hafve haft stoor orsak at personligen tala vidh the Frantzöske gesandter-
33
ne , icke så mycket|:om fridzconditionernes adjusterande:|som om det |: Ra-
34
kosiske förbundetz:|erfyllande, |:sommer subsidiernes:|säkre|: erläggian-
35
de :|, thet |:Danske krigets justification:|och det|:Tyskes fortsättiande:|,
36
Benfäldts förskoningh, fullmachternes examine och fridzhandelens begyn-
37
nelsse och hvadh mehra vidh desse puncters debatteringh förefalla kunde.

[p. 263] [scan. 295]


1
Men aldenstund vår offentlige congress hafver alt härtill inthet kunnat nhå sin
2
framgang, deels för |:competencen i högheeten:|, deels för thet at erkie-
3
bispen af Bremen icke ville försäkra oss för sine och the Danskas rootter,
4
som här i negden hafva vistats, eftersom Eder Kongl:e Maij:tt för detta i
5
underdanigheet är kungiordt (sakerne och hafva varit af större vichtigheet,
6
än at the efter nödtorften hafva kunnat skrifteligen eller genom residenterne
7
förrättas), så hafve vij änteligen för got funnit, at jagh medh secretario le-
8
gationis skulle mutata persona, alio nomine och al incognito ryckia till
9
Peersmässa marknaden i Münster at besee staden och genom den occasion
10
komma till taals medh legatis Gallicis, eftersom grefven von Auerssberg och
11
Langerman hafva äfven brukat samma maneer och sådant elliest in Gallia
12
och annorstädes practiceres, at solennes legati ofta incognito och dock
13
uthan praeiudicio publico theres saker förätta. Jagh kom altså den 17./27.
14
Junii till Munster och strachs om aftonen i skymningen genom monsieur
15
Mylonium på thet slaget notificerade d’Avaux à part min ankompst, hvilken
16
strachs tesmoignerade stoor affection och begärelsse at tala vidh migh före-
17
slående , at han ville samma afton möta migh i baron de Rortées logemente,
18
som var näst hans. Men när mons:r Mylonius gick åter annan gången till
19
honom att förevända min tröttheet af reesan och seena qvällen, så förän
20
Mylonius fick begynna tala, märkte han ändtskyllningen, sade sig prae nimio
21
desiderio hafva med sitt förslag begåt een faulte, badh om förlåtelsse och
22
sade sigh morgonen therefter velle komma till mig, sammaledes incognito
23
och uthan någon train, thet och skedde.

24
Vij talte både|:alt in genere:|om ofvanbem:e saker,|:han:|att förnimma
25
|:migh och jagh honom:|. Han betygade medh orden|:ut solet:|stoor af-
26
fection at gärna fordra, hvadh Eder Kongl:e Maij:tt och Sveriges chrono
27
kan lända till behagh och godo, |:men förevände:|een hoop medh |: difficul-
28
teter ,:|som|:infalne:|vore genom|:det Danske krigedt:|, som härefter
29
föllier, att |:Frankerij ke:| hade gifvit|:dhem:|så svåra |:ordre:| i ofvan-
30
bem :e hufvudsaker, at |:han inthet:|väll såge, huru|:han:|kunde samma|:
31
sin affection:|i sielfva värket betyga, gifvandes |:sin collegae Servient
32
störste skuldhen:|, eftersom |:emellan dhem:|är een mächta stoor |: jalou-
33
sie :|och|:simultet:|, then|:d’Avaux:| ofta expresse gaf till känna, |: ehuru-
34
väl Servient:|lät sigh sådant |:emot migh inthet:|märkia; då|:dhe:|och bå-
35
de :|vore |:tillhoopa:|, giorde|:dhe hvarannan bonne mine:|. Badh till
36
beslut, jagh ville|:inthet:|låta |:Servient:| vetta, det|:han:|hade|:eensam
37
besökt migh:|och att |:jagh:|måtte vara betänkt, på hvadh|:jagh:|ville
38
|:svara dhem:|, när |:dhe:|efter middagen coniunctim vorde|:migh be-
39
sökiande :|

40
Efter middagen besökte dee mig både tillijka, dock uthan någon train eller
41
strepitu, medan jag ville vara incognito, thetsamma giorde jag och them
42
igen dagen therefter, doch uthan någon min tienare, allenast medh residen-
43
ten , h:r Rosenhane, sampt hans vagn och tienare.

[p. 264] [scan. 296]


1
Först talte vij om fridztractaten. The höllo före at han stutzade för vårt
2
Danske krig skuldh. Kaijssaren fuller ingen stoor lust hafva till fridh dess-
3
föruthan , men therigenom hafva fåt een skeenbar praetext at förtögra trac-
4
taten och fortsättia kriget föregifvande sigh icke kunna förlåta Dannemark
5
eller uthan Dannemark tractera. The hölle fuller bägges det Danska kriget
6
pro iustissimo, d’Avaux bekände i synnerheet, ther han hade varit så när,
7
då det Svänske manifestet conciperades, hade han väll kunnat angifva fleere
8
dee Danskes injurier emot Sverige än i manifestet nämbnes, the han i Ham-
9
burg residerande hade hördt, sedt och förfarit. Beklagade allenast, at det
10
icke syntes dem vara satis tempestivum. Hade feldtmarskalken, herr Tor-
11
stensson , allenast öfver förledne vinter blifvit i erflanden, så hade han och
12
Rakoczy i denne dagh tryckt friden af Keijssaren. Nu hade fienden fåt
13
moodh med vapnen att afhielpa saken etc.

14
Jag sannade fiendens obegärligheet till friden och at han fuller föregifver
15
sigh icke kunna eller veela tractera uthan Dannemark, men så praetenderar
16
han icke allenast thet uthan och Gallicae legationis långe utheblifvande,
17
theras infame och ährerörige invitations skrift, såssom han thet kallar, och
18
theras orichtige fullmacht, att ther än det Danska kriget icke vore, så kunde
19
han doch icke för the orsaker skuldh med ähra tractera, såssom han, Kaijs-
20
saren , sielf skrifver till conventen i Frankfurt. Hade legati Gallici i förledne
21
åhr till sattan dag comparerat, så hade vij näst Gudh haft fridh, förän thet
22
Danska kriget begyntes. Jag förde dem, särdeles d’Avaux, therhoos till
23
sinnes, huru månge åhr och huru stora injurier och affronter Eder Kongl:e
24
Maij:tt hade dissimilando undraget af Dannemark, allenast på Frankrijkes
25
inrådande. Nu the så högt hafve hopats och så hårdt trådt cronan på fötterne,
26
at sielfva fundamentum status hafver begynt bransleras, så hafver oundvijk-
27
lige necessiteten omsijder afpressat Eder Kongl:e Maij:t denne besvärlige
28
resolution. Huru ogärna Eder Kongl:e Maij:tt vidh detta dessföruthan
29
besvärlige Tyska kriget är kommen thertill, thet kunde dee sielfva besinna.
30
Men efter man alldrig hafver totis viribus fåt|:antasta Keijssaren:| för det
31
hinder the Danske hafve altidh kastat oss a tergo i vägen, så hafver commune
32
foederis bonum nödvändigt fordrat, at een gång för alla rymat uhr vägen.
33
The ville fuller något högt emfinna, at inthet var therom förhär communi-
34
cerat medh Frankrijke. Men efter anima consilii taciturnitas hafver thet eij
35
tillåtit, yrkte the therpå icke så mycket. The meente mig nogsampt hafva
36
vist theraf. Jag contesterade mig icke hafva haft den ringeste veetskap eller
37
vinck therom. Hade jag förhär thet ringeste märkt therom, så hade jag sielf
38
gärna alienerat mit godz i ertzstiftet, thet bispen nu hafver confiscerat mig
39
till 70/m rdr. skada i capital och 3500 rdr. åhrlig inkompst. Och hade jag
40
något förr vist theraf, jagh torde äfventyras, att|:Glückstadt medh tollen:|
41
skulle strachs i begynnelssen hafva kommit|:i våre händer:|. Men efter
42
necessitas secreti hafver thet mig måst förhålla, huru mycket fahrligare hade
43
varit een större uthsprijdelsse?

[p. 265] [scan. 297]


1
Theras långe utheblifvande entskyllade the med den förandring, som af
2
kungens dödh i Frankrijke inföll. Att theras invitationsskrift var något
3
hårdt stält, ville d’Avaux till een deel gifva|:migh:|skulden, efter han hade
4
ther formaliter infördt siu eller otto integras periodos |:af mine bref till
5
sigh:|och|:till:|cardinaln Mazarini. Thertill jag svarade bem:e theres in-
6
vitationsskrift in singulis periodis vara |:bara sanningen:|, det och fuller
7
tiena oss emellan och, när vij finge|:Tyske ständerne hijt:|, att|:seija:|
8
them sådant |:mundtligen:|; men af vår egen invitationskrift (den hvarken
9
Keijssaren eller ständerne carpera) såg han väll, att oansedt vij hade in sub-
10
stantia |:äfven sagt thetsamme som dhe:|i theras, så var thet doch in ge-
11
neralioribus och moderatioribus terminis. The sade sigh veela scripto
12
mascule svara på Keijssarens i Frankfurt theremoot giorde proposition,
13
bode mig högt, jag ville thertill|:skrifftligen:|något|:hielpa dem:|, hölts
14
och rådligit, at kongen i Frankrijke sielf skrefve thetsamma till bem:e
15
Frankfurtiske convent och maintenerade sine gessandter. Theras och fien-
16
dens fullmachter ville mediatores ändra, såssom the på hvar sijda kunne
17
vara tillfridz medh och sedan sättia itt par monars tijdh, innan hvilkes för-
18
lopp the skulle emenderade inskaffas ifrå Paris, Wien och Madrit. Men på
19
thet at, när the inkumme, uthi the keijsserisches i Ossnabrugge och vår
20
Svenske fullmacht icke måtte finnes något feel och remora (så ville legatus
21
Venetus tillijka anhålla om een copia af Auerssbergs fullmacht och oss den
22
tee), at, om något feel theri finnas, thet och tillijka botas och inskaffas kunde.
23
Grefven af Nassau hafver sagt orsaken, för hvars skuldh Auerssberg icke
24
hafver härtill velat vijsa oss sin fullmacht, ingen annan vara, än at the fruch-
25
tade , vij vorde thermed görande Dannmark ombragieux öfver Keijssaren,
26
såssom tracterade han med oss uthan Dannmark; den elliest in forma vara
27
lijkalydande med then som caesareani hafva i Munster och som procancella-
28
rius imperii, graff Kurtz, för någre åhr sedan vijste mig i Hamburg. Legati
29
Gallici hade fuller delibererat, om dee icke skulle, een eller både, reesa sin
30
koos för dette dee keijsserliges fixerande och allenast lämbna residenten
31
Rorté qvar, at icke tracten syntes abrumperad på theras sijda. Thet hade
32
the och ärnat notificera ridkzens ständer. Men efter mediatores sättia bem:e
33
två månars tijdh, varde the fuller them aftöfvandes.

34
I |:vår fullmacht:| undrade Galli, |:E. M:t:| gifver Käijssaren |:titulum
35
maiestatis:|, bode, at thet måtte ändras och i den staden sättias |:Imperator
36
Romanus:|, på thet icke Keijsaren thermed högdes öfver |:Frankrijke:|;
37
them fuller cedera Käijssaren loco men aldrig titulis. Ther |:E. M:t:| gofve
38
Käijssaren |:titulum maiestatis:|, skulle |:Frankrijke:| then och af |:E.
39
M:t:| begära. Secundo såge the fuller gärna, ther Eder Kongl:e Maij:tt
40
täcktes i vår fullmacht låta sättia, se una cum foederatis suis tractare cum
41
Caesare et foederatis atque adhaerentibus eius. Men thet sade jag icke höra
42
till substantiam plenipotentiae uthan till vår instruction, theri thet och
43
funnes. Vidh den occasion besvärade dee sigh obiter, at man hafver een

[p. 266] [scan. 298]


1
tijdh bortåt i cantzliet i Sverige begynt uthelåta i breef och elliest titulum
2
christianissimi kallandes theras konung allenast regem Galliae, bode, at
3
thet måtte bootas kallande honom anteen absolute regem christianissimum
4
eller regem Galliae christianissimum.

5
In summa abrumpera fridztractaten hölts i Munster orådeligit ob pub-
6
licum odium, continueran non licere per caesareos. Ergo måste man
7
patientera, till thes man finge förnimma, om den Danske strijden kunde
8
mediante Gallo et Batavis slijtas på grentzen emellan Sverige och Danne-
9
mark eller om Eder Kongl:e Maij:tt ville remittera then hijt, såssom
10
Käijssaren söker. Thet spränges fuller uth af fienden ifrå Dressden och
11
elliest, att emellan Keijssaren och Dannemark skall vara sluttin een sexåh-
12
righ alliance, theri ingenthera får handla eller sluta sin fridh uthan den
13
andra. Men så vijda vår och Frantzosernes correspondentie lyder, synes
14
thet än nepligen vara skedt. Langerman här neekar thet och säijandes
15
Käijssarens fullmächtige i Köpenhambn, Plettenberg, allenast een gång
16
vara hörd in pleno senatu, men kungen hafva altsedan varit i siön, |:ut
17
evitet foedus:|. Galli och Venetus frågade mig, hvilket Eder Kongl:e
18
Maij:tt häller skulle vella, tractera then Danska saken på grentzen emellan
19
cronorne eller här? Thertill jag ännu ignorantiam förebar. Men the höllo
20
bäst, att hon icke remitterades hijt. Fienden, som dessföruthan till ingen
21
fridh inclinerar, skulle bruka thet här för een stickeplåt at trainera både
22
den Tyske friden och Danska kriget. Elliest ther Eder Kongl:e Maij:tt
23
giorde |:mine:|, att den Danske saken syntes ther hemma på gräntzen
24
snart kunna afhandlas, skulle thet vara |:een cunneus:| att desto snarare
25
|:poussera Keijssaren här:| till |:Tyske:| friden, såssom den ther |: fruch-
26
tar :|, at ther den |:Danske fridhen:| förekomme den |:Tyske:|, så skulle
27
|:E. M:tz armee:| desto starkaer komma hijt tilbakars och |:Keijssarens
28
conditioner:| blifva desto |:svårare:|. Detta är altså det förnämbste, som
29
om fridzhandelen i vårt samtall föreföll. De conditionibus pacis talte vij så
30
gott som inthet. The frågade fuller obiter, när jag tog mit afskeedh, hvad
31
våre ville blifva. Jag sade (thet och the giorde) securitatem regnorum
32
bestående in ordinum imperii libertate vara den högste; the öfrige pendere
33
e tempore, hoste, armorum eventu och härefter angående tractater; thet
34
them och lijkt syntes.

35
Thärnest hölt jag an om|:subsidiernes

43
Im Zusammenhang mit den Subsidienverhandlungen zitiert bei S. Lundgren S. 205 Anm. 58.
prompte erläggiande:|, at armeen
36
kunde desto meer stärkias och desto snarare blifva richtigh i Cimbrica cher-
37
soneso och gå åt Tyskland igen. Ther |:emot exciperade:|d’Avaux och
38
Servient först, att, efter |:armeen:| hade|:quitterat Tysklandh:|och|:gått
39
uhr Römiske rikedt:|, så hade |:dhe:|streng |:ordre:|at |:icke allenast inge
40
subsidier:|för denne |:gången:|erläggia, i synnerheet efter |:Frankrijke:|
41
såssom |:underhandlare:|i den Danske saken borde hålla sigh |:neutral:|,
42
uthan och at begära|:theruthöfver|:subsidier af E.M:t:|, alldenstundh

[p. 267] [scan. 299]


1
|:dette Danske krigedt:| hafver dessföruthan satt |:Frankrijke i store olägen-
2
heter :|och|:omskostnader:|, i thet the för den orsaken skuldh allena hafva
3
allareda |:extra ordinem:|måst |:stärkia landgrefvinnan:| med |:en tunna
4
guldh:| och thet lofvat |:i 3 åhr:|continuera; 2. spenderat 260/m rdr. på general-
5
major Marzins värfning vidh Mastricht och Luttich at och på all nödfall |: se-
6
cundera landtgrefvinnan:|thermedh; 3º. nu och måst resolvera till|: Ra-
7
goczys assistence:|, hvilket tilhopa the räknade till dato öfver|:fem t:r
8
gulds skada:|, den the hade varit frije före, ther feldtmarkalken, h:r Tor-
9
stensson , hade blifvit|:i erflanden:|. Dessföruthan höllo dee sigh |:ex foe-
10
dere inthet:| vara skyldige:|at|:gifva:|någon|:subsidie:|till annat sätt|:
11
än:|thet|:Tysche kriget:|; dy |:ehuruväl:|een artickel i alliancen, si novus
12
hostis alterutri enascatur,|:synes:|thet innehålla,|:så:|hade|:doch:|först
13
therom|:bordt:|communiceras med|:Frankerijke, 2º amicibilis composi-
14
tio :|vara försökt, 3º ther then|:frustra aflupo:|, då|:gifva subsidier:|, de
15
quibus convenerit:| neutrum horum factum esse och 4º theruthöfver ännu
16
vara |:en quaestione, om och:|thet |:Danske kriget:| occasione |:foederis
17
Sueco-Gallici:|eller |:belli Germanici påbegynt:| vore.

18
Jagh |:replicerade:|1º., att|:foedus Sueco-Gallicum:| och |:bellum Ger-
19
manicum :|hafve bracht |:Danmark:| till at contrecarrera|:oss:|, vore
20
|:verden kundbart:|och tillförende af |:migh:|bevijst; 2º. |:Danos:| äfvenså
21
väll hafva varit Gallorum som våre heemlige fiender derföre, i thet the 3º.
22
hafva genom alle occasioner sökt at tränna vårt förbund och, då det icke
23
angick, 4º. i alle theras consiliis et literis rådt Kaijssaren och churfursterne
24
at separera pacem externam ab interna, på thet at, om chronorne (tam Gallia
25
quam Suecia) icke ville i fridztractaten siunga efter theras pijpa, the då måtte
26
vara desto mächtigare at vijsa oss bådom tänderne. Secundo, ändoch
27
|:stridhen i Sundet:|, (den|:Galli:|höllo pro|:principali causa belli Danici:|),
28
vore kommen thertill, så hade doch |:Dani:| den icke tordts röra, hade icke
29
|:Sverige:|varit |:i Tyske krigedt engageradt:|och hade|:Danus:| dän mäst
30
till den ända |:begynt:| at |:icke allenast betaga oss medlen:|till det|:Tyske
31
krigedts uthförande, uthan och at:|ombragera:|och hålla|:oss dermedh:|
32
tillbackars|:uhr Keijssarens erfländer:|, hvilket alt vore ögenskeenligen
33
|:emot begges vår alliance och Tyske krigedt:|. Tertio, hade icke |:Sverige
34
förekommit Danmarck:|, så hade|:E.Maij:tt:|visse kundskaper uhr Tysk-
35
land , Polen, Mushow och Dannemark |:sielf:|, at|:Dani:| hadhe |: förrekom-
36
mit oss:| med it realt |:krigs påförande:|, hade allenast först vellat i den|: Os-
37
nabruggiske tractaten:| af |:Sveriges:|förmeente |:poster låta captera:|een
38
skeenbarare|:praetext till offentlige rupturen:|. Quarto, så hade icke heller
39
Eder Kongl:e Maij:tt thermed quitterat Tyska kriget, thet uthvijsar 1. Eders
40
Kongl:e M:ts egen skrifvelsse till them sielfve, till Frankrijke, till landt-
41
grefvinnan och alle andre bägge cronornes vänner, ja och sielfva manifestet;
42
2. hade Eder Kongl:e Maij:tt ju ännu Königzmark i fäldt och så månge
43
fästningar i Römiske rijket besatte; 3. så snart feldtmarskalken hade lagt

[p. 268] [scan. 300]


1
fundamentum securitatis communis, ther han nu ähr, vorde han icke längre
2
ther fördröijandes; 4. kunde eij häller rät mycket länge ther subsistera för
3
lifzmedlen skuldh, som ther i landet allaredo begynte märkeligen aftaga;
4
5º. kan eij heller ännu någon marche åt Tyskland skee (gräset vare fuller
5
vuxit på marken för hästarne, men förre åhrs spannemåhl i landen alt opäten
6
och den nya åhrssväxten ännu omogen; 6º. den största nytta, som Gallia
7
hafver af dee Svenske vapnen, bestodo mäst i the fiendtlige armeernes di-
8
version frå Frankrijkes gräntzor; ju remotiores nu diversiones vore, ju
9
kraftigare äre dee; 7º skulle och Frankrijke|:emot alle bettre förhoppnin-
10
ger nu innehålla medh subsidierne:|, så hadet thet|:anseende:|, såssom
11
ville the|:ophäfva alliancen:|, hvilket måtte tilläfventyrs|:förorsaka fahr-
12
lige resolutioner:|för|:bono regnorum communi:|, eftersom Käijssaren,
13
ehuru han och praetenderar Dannemarks conservation, så skulle han lick-
14
väll alla dagar gärna göra fridh med Sverige à part, etiam seposito Dano,
15
ther Eder Kongl:e Maij:tt ville|:quittera Tysklandh:|.

16
Thee förre argument kunde the icke förläggia (dette syntes the |:högst
17
apprehendera:|) och kunne fördenskuld i den tredie vår conference på
18
den |:andre grad:| af theras |:ordre:| praesenterandes sighvelle gifva|:migh:|
19
thenna|:sommar halfve subsidierne:| och, när feldtmarskalken marche-
20
rade åt erflanden igen, då i the fölliande |:terminerne:| continuera med |:heele
21
subsidiernes erläggiande:|, föregifvandes theras stoore|:uthgiffter:| an-
22
drestädes pro securitate publica, the Frantzöske |:undersåternes armodh
23
och otåligheet:|och att |:största nyttan:|af våre vapen:|bestodo lickväll i
24
|:Keijsarens erfländers försungande:|.

25
När jag nu i fierde conferencen och häropå svarade, som alt för vidhlyftigt
26
faller minutim att opreepa, kumme the ändteligen |:till den 3 die grad:|af
27
theras|:instruction:| at vela|:erläggia heele sommer subsidierne, doch
28
medh:|the|:conditioner, 1º att|:dee inthet:|skulle |:anvendas:| moot
29
|:Danmarck:|till theras |:interpositions förhindran:|, 2º at den skulle blifva
30
i theras|:händer i Hamburg:|, till dess|:feldtmarshalken marcherade åth
31
Tysklandh:|; 3º att herr ambassadeur Oxenstierna och jag skulle |:gifva
32
dhem:|theropå|:vår skrifftelige obligation:|. Jag vijste dem och desse |: con-
33
ditioners obilligheet:|, ja |:indignitet:|, så at the änteligen, serdeles d’Avaux
34
à part, lofvade sig vela göra |:sin flijt vidh hofvet:|, att |:heele subsidierne:|
35
måtte |:lefvereras i mine händer. Jagh:| måtte sedan see, huru|:jagh genom
36
andre medell hulpe feldtmarskalken:|och employerade|:dee medell:|till
37
|:Rakozi:|, Königzmark och |:guarnisonerne i Pomern:|och een deel sielf
38
|:behölle i Hamburg:|, till dess feldtmarskalken|:marcherade åth Tysk-
39
landh :|, och at feldtmarskalken skrefve dem it breef till, at |:han ville an-
40
venda :| them allenast |:till det Tyske kriget:|. Jag sade |:migh aldrig hafva
41
trodt:|, att the skulle således handla med|:oss, migh:|villia sådant berätta
42
herr ambassadeuren Oxenstierna och herr feldtmarskalken Torstensson och

[p. 269] [scan. 301]


1
theri göra, hvadh|:salva existimatione regia:|skee kunde, förmodandes,
2
att|:subsidierner:|blifva|:migh richtigt erlagde:|.

3
D’Avaux |:excuserade sigh:|à part tesmoignerande sin store affection,
4
|:men sköt skulden på Servient:|gifvandes icke mörkt till förstå, att han
5
hade sådane|:förslagh eller gradus consiliivijs:|berättat till|:hofvet:|och
6
them sedan |:in forma mandati:|vara komne|:tillbakar:|.

7
Ehuru therom är, ställer jag therhän, ju ville |:icke han:|hafva|:skulden:|.
8
Jagh ville nu gärna |:ryckia till Hamburg:|at theropå vijdare |:drifva:| hoos
9
|:de Meulles:|, eftersom d’Avaux sade honom all ordre skola fåå, men at
10
|:resa:|hädan, thertill hafver|:jagh af E.M. ingen ordre:|; erkiebispen
11
förvägrar|:migh:|pass och hans trouppar gåå alt op under Bleckede och
12
Dömitz, bönderne liggia och allestädes på passen, att|:jagh inthet säkert:|
13
kan|:stiäla migh igenom land Luneborg tijtåth:|. Colloredo och Broy
14
skrifves vara och med den Gallasiske armeen vidh Magdeburg at vijdare gå
15
uthföre, om nu åt ertzstiftet eller Hamburg eller Mecklenburg eller Pom-
16
meren , är än ovist. |:Jagh:|fick lickväll i vintras pass|:för min hustru:|;
17
henne|:ärnar jagh skicka:|på Bremen genom ertzstiftet åt Stade och Ham-
18
burg och|:skrifva mitt folck i Hamburg till:|, at dee med henne alt richtigt
19
beställa|:om subsidierne:|.

20
Feldtmarskalken hafver allaredo af den 8 de Maii|:begärt två tunnor guldh
21
aff migh:|och theruthöfver hvadh|:till Rakocys första termin behöfves.
22
Falla:|nu vist |:subsidierne:|och |:jagh:| skall|:theraff contentera:|Eders
23
Kongl:e Maij:tts andre |:assignationer:|, så kan |:feldtmarskalken icke:|
24
denne gången |:bekomma öffver m/180 rdr. i alls och alss|:däraff:|. Att
25
|:uphandla:| något |:i Hamburg:|är|:migh:|nu mächtog |:svårt; stadhen:|
26
armeerar starkt; |:jagh:| vett|:inthet till:| hvadh |:ende. Min credit:|är
27
heelt försvagat, sedan|:mine medell i Sverige:| äro i |:min:|frånvahru bort-
28
banquerotterade ; häruthe är|:mitt:|ahnsehnlige |:godz confiscerat:|och
29
ännu förnimmes |:inthet af E. M:t quittantzes:| uthskickande på desse
30
|:sommar sublidier:|, moste altså|:feldtmarskalken:|see, hvadh |:rådh och
31
medell:|han elliest kan i|:landet opbringa. Ragoci:|vill|:Frankerike half-
32
parten :|moot Eder Kongl:e Maij:tt |:contentera:|, nembl:en på the
33
m/136 rdr. m/68 rdr.; the öfrige m/68 rdr. måste|:feldtmarskalken, her Tor-
34
stensson , content afbryte till dee:|3000 man |:folck:|; veet|: Franke-
35
rijke ingen:|rådh, vill|:eij:|eller gifva penningar,|:i thet stället besvärar
36
sigh:| fuller |:högt:|, at|:feldtmarskalken:|hafver |:obligerat chron Fran-
37
kerijke sine mandato:|; substantialia |:foederis:| vele |:dhe:|lickväll|:gode
38
göra forma instrumenti:|, behagar them |:inthet:|och|:mindre:|, att|:de
39
m/36 rdr. stå|:uthtryckte in foedere:|pro|:Porta bisogna farlo non dirlo:|.
40
The sända i thenne veekan een adelssman till Pohlen at |:condolera drotnin-
41
gens dödh:|och|:efter consiliernes inclination:|å den ohrten. Han eller een
42
annan med honom förer|:secunda vechsel till Rakocy:|på the m/68 rdr.
43
Prima är allaredo|:i Venedig:|, ther the vela|:erläggia penningerne:|.

[p. 270] [scan. 302]


1
Feldtmarskalken, herr Torstensson, hafver |:svårt at öfvergiöra sin:| uth-
2
lofvade |:quotam:|. Vore thet e reputatione, kunde |:Galli:| thet bäst göra
3
|:tillijka medh deres vexell åth Venedig:| och thet i|:subsidierne decurrera:|,
4
hvilket vij i dag låte |:Rosenhane:|hoos |:dem sondera:|.

5
The vele ock skrifteligen notificera|:Rakocy:|denne|:fridztractaten:|och,
6
ther han ville |:skicka sine legater:|hijt, cooperera med them till hans|: in-
7
tentions :| erhållande. |:Rebenstock:| måtte passera för een goodh soldat,
8
men af hans|:instrumento foederis:|synes, at han var ingen huomo di
9
stato. Fördenskuldh ville |:Gallia:|fuller genom breef|:ratificera substan-
10
tien :|af|:slutet men formen instrumenti ingalunda. Kriget:| lofvade the
11
|:fortsättia:|öfver Rheenströmen thet|:vijdaste:|the kunde. Syntes och
12
med|:duc d’Anguins armee:|hafva ögat på|:Meintz eller Trier:|. Genom
13
Pfaltz-Neuburgk:| ville the efter all möijeligheet |:contrecarrera:|den|:
14
Westphaliske creisses armeering. G. von Ostfriesland[s] armeering:| och
15
honom af|:printz von Oranien:|tillsagde |:adsistentz at uthdrifva landt-
16
grefvinnas uthur Ostfriessland:| vill|:kungen i Frankrijke:| genom skrif-
17
velsse till högbem:e|:prince och General Staterne:|efter möijeligheet|: af-
18
hielpa :|; bode Eder Kongl:e Maij:tt ville|:landtgrefvinnan:|och then|:
19
gemehne saken:|till bästa göra detsamma. |:Benfelds:| conservation lof-
20
vade dee sigh skola vara recommenderat. Mareschal de la Thour|:emot
21
Beyernfursten, Rakoci, landtgrefvinnan:|och|:Königsmark emot Hatz-
22
feldt :|, feldtmarskalken, h:r Torstensson, |:emot Gallasses armee:|meente
23
the högst böra|:arbetas opå:|. Så mycket synes mig af alla omständer, ther
24
|:icke:| feldtmarskalken, h:r Torstensson, |:emot vintern:|kan|:gå åth
25
Tysklandh igen:|, lärer thet falla:|missligen om subsidierne hereffter,
26
nisi:| aliter interim |:convenerit:|.

27
Fem gånger visiterade dee migh, Venetus een gångh, jag them tillhoopa
28
två reesor, Servient allena een gång och Venetum een gångh, alt sine strepi-
29
tu . Hoos mig gaf jag dem praecedentien och the mig hoos sigh. Then första
30
och sidste visiten gofvo både, Venetus och Galli, migh. Venetus vill gärna
31
vara vår mediator, om så behöfves, och thertill under tijden komma hijt.
32
Conventus Francofurtensis hafver rådt Kaijssaren acceptera hans mediation,
33
doch sub conditione seponendae interim competentiae cum electoribus et
34
ut fiat sine offensione regis Daniae. Men Contareni viste icke ännu, om
35
Kaijssaren hade eller ville den acceptera eller icke. Härmedh reeste jag den
36
23. Junii [ 3. Juli ] hijt tillbakars igen. Och är detta |:substantien af min för-
37
rättningh i Münster:|. Härefter varde vij det mästa förrättandes|:per literas
38
et residentes:|, och ther något vichtigare förefaller, |:kommer een ifrån
39
dhem:|kan skee |:hijt:|…

Dokumente