11

363

Rosenhane an Joh. Oxenstierna und Salvius

13

Münster 1645 Juni 30/Juli 10

14

Ausf.: J. Ox. Slg. B II; Kopie als Beilage S der Nr. 367

15

Besuch bei Longueville: Waffenstillstandsvorschlag der Vermittler, Meinung des

16

Bischof v. Osnabrück u. der bayerischen Gesandten darüber, dänischer Krieg, Paß

17

für Rákóczy. – Über d’Avaux u. Peschwitz.

18

Duc de Longueville sende i går til mig och begärte, jag ville i dagh klockan

19

2 komma til honom, effter han hade något at communicera mig i h. d’Avaux

20

och Servients närvahru, hvilket när jag å sagden stundh effterkom begynte

21

han referera, huru mediatores i går hafva varit hoos honom och föreslaget

22

ett stilleståndh på någon tijdh durante tractatu och thet urgerat på thet

23

högste, hvarupå han hafver gifvit them til svar, att han therupå inthet vore

24

instruerat, uthan ville först conferera theröfver medh Frankrijkes allierade

25

och sedan referera thet til hofvet. Eliestidiscursevijshade han them så monge

26

difficulteter förebracht, som han vidlyfftigt berättade, at the mehra miss-

27

tröstning än hopp therom kunde hafva. Thetta ehrondet recommenderade

28

han mig Eders E. E. at föredraga medh begäran, at Eders E. E. ville tagat i

29

betänckiande och sin meening veeta låtha, om thet skulle vara värdt, at man

30

therom schrefve til hofvet och til generalerne at intaga theres meening, eller

31

om Eders E. E. meente thet onödigt vara och at man heller straxt uth-

32

sloget och at the therupå kunde få veeta Eders E. E. mening medh näste

33

post, at the thereffter kunde rätta sine breef til Paris, som afgå om lördag.

34

Härupå betackade jag honom för den confiance han låther påskijna så

35

franchement at uptäckia, hvadh häri passerar, lofvade och villia rapportera

36

Eders E. E. hans anbringande, allenast på thet Eders E. E. motte thes

37

bettre intaga theres meening, begärade jag, han ville vidare uthlåta sig och

38

låtha förnimma sitt sentiment theröfver, och huruvida han förmeente then

[p. 671] [scan. 703]

1

saken vara görlig eller inthet; därupå begynte han vidhlyfftigt deducera

2

rationes pro et contra, doch icke at han synnerlig lät sig märckia, hvartil

3

han vara inclinerade.

4

Her d’Avaux och Servien exaggererade lijkväl mehra the rationes, som

5

vore in contrarium et pro negativa, och syntes giöra thet medh större ifver

6

och alfvar än then andre. Thet förnämste pro affirmativa tyckte han vara

7

thet, at i ett så generalt armistitio blefve och Portugal inneslutedt, hvilket

8

vore een avantage för them och een degré, at theres saak vidare blefve

9

erkänd och antagen. Dogh theremot vore stilleståndh och säkerheeten, som

10

deraf föllier them skadeligare än kriget. Ehuru då vore och på hvadh mee-

11

ning man fölle, meente the rådeligast vara, at man hölle thet heemligen och

12

inthet låtha vederparten märckia, hvartil man inclinerade.

13

Bispen af Osnab. och the Beyersche hafva i går besökt Son Altesse och äfven

14

drifvit thetsamma som mediatores. Upå det Danske kriget önskade the som

15

tillförende medh impatience een snar endskap; undrade och sedan man hade

16

obtinerat thet som materia litis var, och hvarföre kriget var begynt, nembl.

17

commerciernes frije lopp, at man sig thermedh inthet contenterar. Doch

18

moverade Longeville thet inthet så stort som the andre. The föresloge och

19

iblandh annadt, om Eders E. E. icke behagade schrifva til feldtmarskalcken,

20

at han immediate af Keijssaren skaffade pass för Rakozys affgesanter, at man

21

inthet hade behof fodradt här.

22

Greffven af Nassow hafver i går besökt them Spaniske och intil klockan 10

23

på natten confereradt medh them. The säijas vara myckit bedröfvade och

24

åffentligen låtha påskijna theres sorg och mescontentement öfver sakernes

25

slätte tilståndh pa theras sijda. Duc de Longueville hafva the keijss. ännu

26

inthet besökt.

27

D’Avaux går nu så retiré, lijkasom een vinga vore honom afskuren genom

28

duc de Longuevilles ankompst. Han syntes vara modig, så länge han var

29

primus och har nepplig trodt den långe staden skulle komma. Han betaar

30

them och temmelig respecten och förer discurserne mäst allena, och synes,

31

såssom han ville föra värkedt sielf. Han är elliest mycket frij och uprichtig

32

i sine discurser, och veet jagh inthet, om thet them androm väl behagar.

33

Åthminstonne är thet inthet aldeles effter theres maneer. Han lät helssa Eders

34

E. E. medh vidhlyfftige complimenter och försäkring på sin affection och

35

tiänst …

36

Eigh. PS.: E. Ex. Ex. breff angående Peschwitz

42

[ Nr. 362 ] .

fick jag nu med påsten

37

och vill göra min flit att ärfara aff honom, hvad han har till berätta. Män

38

han ähr nu på landet dragen och säijes i affton komma tilbakar. Pänningar

39

har jag intet i förråd att försträckia honom, äffter terminen nu snart ähr

40

ändat och mine pänningar dässlikest. Kan jag få vexel hädan till Ossnab.,

41

vill jag göra min flijtt att upspara.