Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
159. Rosenhane an Joh. Oxenstierna und Salvius Münster 1644 Mai 14/24 Pr.: Osnabrück 1644 Mai 17/27

8
159

9

Rosenhane an Joh. Oxenstierna und Salvius


10
Münster 1644 Mai 14/24
11
Pr.: Osnabrück 1644 Mai 17/27

12
Eigh. Ausf.: J. Ox. Slg. B II; Kopie als Beilage N der Nr. 161

13
Visite bei Contarini: Verhältnis Kaiser-Dänemark, dänische Vermittlung u. a. –
14
Visite der kaiserlichen Gesandten. Ankunft des Herzogs Roderich v. Württem-
15
berg . Cerisantes bei d’Avaux u. Servien.

16
I går effter middagen aflade jag visiten hoos Venetianische gesandten Con-
17
tareni och effter giorde complementer på både sijdor kom han til beklaga
18
thetta långsamma väsendet och trögheeten til friden, och ehuruväl han som
19
mediator på sin republiques vägnar ingen mödo vill hafva ospardt at drifva
20
theroppå, seer han lijkväl tijden gå sin koos; hvaruppå jag contesterade Hen-
21
nes Kongl:e M:tz gode intention och Eders E. E. benägenheet at taga alla
22
tillfällen i acht, som thertill kunne tiena, och honom therhoos påminte, huru
23
honom inthet var ovitterligit, hvad i Ossnabrugge i thet falledt var passerat.
24
Therpå han svarade sigh hafva förstådt the keijss. hafva för then orsak
25
inthet velat uthlåta sig medh fulmachterne, aldenstundh legaten, her Salvius,
26
skulle hafva sagt, at, sedan Danmarks mediation blef uthslagen, skulle och
27
Eders Ex:ers fullmacht förandras. Thertil jag nekade och förde honom til
28
sinnes, huru thet inthet necessarium requisitum var til een fullmacht, at
29
mediatoris nampn ther skulle inslutas och förthenskuldh inthet behöfde
30
förandras, om konungen i Danmarks nampn vore therinne heller inthet,
31
thet han och sielf bekände och therhoos berättade, huru obetänkeligit the
32
keijss. förvända och villia insluta den Danske saken uthi thenne tracta-
33
ten , emedan Keijssaren söker att protrahera kriget i Dannemarck och as-
34
sistera konungen, hvilke äre tvenne contraria, som inthet kunne passera,
35
med mindre han etthere måtte låtha.

36
Sedan fragade han om tijdender ifrån kriget och feldtmarskalkens tilståndh
37
och omsijder kom at tala om mediationen, huru hans fullmacht var så

[p. 215] [scan. 247]


1
ample och inthet mehr astringerat til Mönster än Ossnabrück, uthan var
2
befalt af sin rep. in generalissimis terminis at negotiera friden i Tysklandh.
3
Fördenskuldh om Hennes Kongl:e Ma:t i Sverige och Keijssaren låthe sig
4
theres mediation behaga och han af sin republique thertill blefve betrodd,
5
skulle han hålla sig lycksam, at han theruthi genom sin flijt något uthrätta
6
kunde, allenast förmälte han thervidh then condition, at sådant måtte skee
7
medh konungen i Danmarks consens, ty elliest skulle resp. Veneta med hans
8
ovillie inthet villia meslera sig theri; sade sig och af the keijsserlige hafva
9
förstådt, at kungen ännu vil blifva vidh sin mediation och inthet släppa
10
någon annan i sitt stelle; thesslikast at the och sielfve hafva bekändt kun-
11
genss mediation medh skääl vara oss suspect, effter hans consilier hafva ther-
12
på gådt uth, att vij i Tysklandh inthet skulle behålla, uthan att han var re-
13
solveradt med macht at tvinga oss til sådan fredh, som honom tiente.

14
Han förmälte och om Langerman, att han i Ossnabrüg inthet var nyttig,
15
uthan mehra ondt än gott parterna emillan anstifftade. Thessföruthan hade
16
vij andre particular discurser om friden i Italien och landzens lägenheet i
17
Sverige och mehra sådant, som jag onödigt håller at referera. Han förde
18
alt sitt tahl på Italiensche och jag på Latin, doch understundom svarade
19
jag på hans språk, när vij familiariter taalte och inge seria vore förhanden.
20
Han är een mechta vältalig man uthaf een gravitetisch postur och synes vara
21
temmelig frij uthi sine discurser och icke så retenu som the andre. Han
22
mötte mig uthanför sitt förmaak och fölgde mig tilbaka genom dhen ytterste
23
cammaren till dören, där min vagn stodh.

24
I dagh hafva the kaijsserlige gesandter besökt mig … Här fölle inge synner-
25
lige discurser före uthan om väderleken och stadzens lägenheet och hvad
26
dyrheet på vijn thenne våårkölden vill förosaka, sedan om väderlekenss
27
temperament i Sverige och om våre koppar- och jerngrufvor, om Lapparne
28
i Norlanden och thess åketyg såsom reener och skijdor, hvilket grefven sade
29
sig hafve sedt.

30
Theruthöfver brukade grefven mechta höflige complimenter emot min
31
persohn, och synes han vara mycket familier et un homme de bonne com-
32
pagnie et passe temps. Men then andre mehr saturnin och full medh diupa
33
tankar. Vid thet the ginge sin koos och äntå napt voro i vagnen, kom herti-
34
gen af Virtenburg, entretenerade mig något öfver sin dessein och reesa,
35
sade sig och i öfvermorgon villia komma till Eders Ex. Ex. och förmeente
36
therifrå komma medh til Harcotten, frögder sig at få see Eders Excellentie,
37
h. Oxenstierna, medh hvilken han säger sig familiariter hafva varit bekänd i
38
Tysklandh och Hållandh.

39
Mons:r Cerisantes hafver i dag hoos mons:r d’Avaux varit till måltijdh
40
och i går hoos mons:r Servient, förmeenar om fredag komma til at reesa …

Documents