Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
364. Joh. Oxenstierna und Salvius an Rosenhane Osnabrück 1645 Juli 3/13

2

Joh. Oxenstierna und Salvius an Rosenhane


3
Osnabrück 1645 Juli 3/13

4
Konz. von Mylonius: J. Ox. Slg. A II; Kopie als Beilage T der Nr. 367

5
Besuch Rortés: Waffenstillstand. – Besuch der brandenburgischen Gesandten. Be-
6
such von Lambergs Sekretär: Paß für Kursachsen. – Paß für Rákóczy.

7
Hvadh som duc de Longueville uthi the andre Frantzöske ambassadeurer-
8
nes närvaru hafver den 30. Junii/ 10. Juli refererat om mediatorernes för-
9
slagh och proposition om een vapnehvijlo och begärat, at h:r residenten
10
ville skrifvat hijtöfver till oss at med thet första få vetta vår meening therom
11
igen, thet förebrachte baron de Rorté hoos oss i går nästan med lijka skääl
12
vijsandes oss duc de Longuevilles breef, theruthi han begärar, vij ville öpna
13
och meddelan vårt sentiment. Vij confererade då strax med baron de Rorté
14
therom ventilerandes the rationes, som syntes vara emotet och med, men
15
förklarade oss omsijder derhän, nembl:n 1. at vij inthet kunde häruthinnan
16
änteligen oss resolvera, förän vij hafva först och främpst refererat samma
17
proposition heem till Hennes Kongl. Maij:tt och therhoos gifvit feldt-
18
marskalken , h:r Torstensson, som å Kongl. Maij:tts vägnar hafver direc-
19
torium belli häruthe i Tyskland, part om sådant och theri hördt och hämp-
20
tat hans gottfinnande. Och kunde vij 2. thet inthet väll göra, således at man
21
skulle förmoda någon viss resolution, förän man kunde blifva informerat,
22
1. hvem som thetta principaliter proponerar? Om mediatores göra thet för
23
sigh eller och om chronornes vederpart gör thetta förslaget genom media-
24
torerne ? 2. Huruvijda och på hvilka the meena att samma armistitium skulle
25
extenderas antingen till alle i Europa, som directe eller indirecte hängia i
26
thetta kriget, begripandes therunder icke allenast Portugall, uthan och
27
Sverige, Danmark och Nederland, eller om the meena och restringera thet
28
till Tyskland allena? 3. På hvad conditioner the ungefär skole villia hafvat,
29
och 4. huru länge thet skulle vara?

30
Rorté svarade till thet första, at mediatorerne hafva giordt thenne propo-
31
sitionen , men therhoos sagt, at the kunde försäkra then Frantzöska am-
32
bassaden , att Keijssaren och Spagnien skulle förstå till vapnehvijlan. Men
33
om the andre viste han inthet så synnerlig beskeedh at göra. Vij svarade
34
therföre, at, medan mediatores vore så vissa om chronornes vederparts in-
35
clination , at the kunde andra försäkra therom, så tyckte vij, at itt sådant för-
36
slag kommer först och främst ifrå the keijss:e och Spagniske, och förthen-
37
skuld behöfver it gott och moget betänkiande. Om Keijssaren och Spag-
38
nien vore i itt annat postur, än the nu befinnes, så skulle the nepligen slå

[p. 673] [scan. 705]


1
sådant före eller och tesmoignera sin inclination therhän. För ungefär 2 åhr
2
sedan, när thet Danske kriget begyntes och kongen i Dannemark hafvandes
3
the misstankarne, att Kongl. Maij:tt skulle sökia någon vapnehvijlo med
4
Keijssaren till at kunna desto bättre fullföllia kriget emot Dannemark,
5
skreef Beyerfursten till begärandes, han ville på sin ohrt förekomma, at the
6
Svänska inthet måtte nå något stilleståndet eller och kunna erschleychen
7
einen einseytigen frieden, svarade Beyerfursten, at hvarken Keijssaren var
8
thertill disponerat eller och han, churfursten, ville tå thertill råda, achtandes
9
han, såväll som the keijss:e här låte sigh höra, then occasionen för önskelig
10
och it sådant avantage, at the inthet bättre ville hafvat.

11
Sedan sakerne hafva genom Gudz macht sigh vändt emot theras villia och
12
till chronornes bästa och thenne campagnen synes villia falla them svår, i
13
thet at feldtmarskalken Torstensson och Rakoczy sättia Keijssaren an in i
14
erfländerne och duc d’Anguien gör mine at antasta Keijssaren på then andra
15
sijdan, duc de Orléans och Harcourt hafva reeda vunnit stoor avantage,
16
then före passerandes Colme in i Flandern och ligger nu för Mardijk och
17
then andra öfver floden Segra hafvandes ther, som aviserne lyda, ruinerat
18
een hoop Spagniskt folck och samma medgång blickar sigh här och ther för
19
the allierade, så synes the med it sådant förslag vella speela oss thenne cam-
20
pagne uhr händerne. Ehvad thet då är och ehvem detta förslaget nu hafva
21
gifvit, så tyckte vij först, at man inthet skulle heelt och hållit afskära och slå
22
uth thenne mediatorernes offert, uthan hålla then vidh handen, sökiandes
23
genom gode tillfälle at sondera aff them the ofvantilberörde circumstantier,
24
nembl:n huruvijda, på hvadh conditioner och huru länge the tyckte, at
25
samma stillestånd måtte blifva stält? Men i medier tijdh och 2. måtte vij på
26
bägge sijdor hålla thesse två reglor, först at sättia fienden an och fullföllia
27
kriget på thet bästa sätt man kan och förmår, sedan och therhoos at vij på
28
thenne ohrten och i tractaten inthet studssa och släppa materiam tractandi
29
och taga stilleståndz conditioner före, uthan drifva then här anstälte tracta-
30
ten med ijfver och alfvar, men thet andra under handen och såssom it parer-
31
gon , gifvandes thermed ständerne bättre modh och hopningh om een alf-
32
varsam negotiation och önskelig ändskap. På thetta slaget hafva vij för-
33
klarat oss emot baron de Rorté och gifva h:r residenten till then ända ther-
34
om part, at han låter thet och then Frantzöske ambassaden vetta, altenstundh
35
thet är så begärat och then uthan tvifvell skall villa hafva svaret igen.

36
Doch emedan thet är oss berättat, at duc de Longueville begynner ther nå-
37
gon ovahna och, som oss är sagt, inthet hafver vellat admittera her residen-
38
tens vagn inpå sin gårdh, soll R. mit d’Avaux darüber sprechen; falls das nächste
39
Mal das Tor wieder verschlossen ist, soll R. zurückfahren u. mit gleicher Behandlung
40
des französischen Residenten drohen.

41
The Brandenburgiske, som hafva varit i Lengrichen tillsammans med the
42
andra churfurstl:e, vore i går här hoos oss och gofve oss part om thet som
43
ther är passerat, lofvandes innan een eller itt par dagar communicera oss

[p. 674] [scan. 706]


1
heela collegii guthachten, som the äre vahne at kallat. Och efter h:r residen-
2
ten skall vara sinnat at komma hijtöfver antingen i fram- eller återreesan
3
ifrå Bönden, kan thet förmodeligen dessförinnan blifva oss tillstält och då
4
med h:r residenten meddelat. The Brandenburgiske meena, at the hafva
5
obtinerat itt temmeligit. Huru the andre ständerne thet optaga och om thet
6
lärer gifva någon vijdare dispute theröfver them emellan, thet gifver tijden.

7
I går för middagen var på the keijss:es vägnar grefvens af Lambergs secre-
8
terare hoos oss berättandes, att plenipotentiarii Caesaris hade fåt ordre af
9
sin herre at sollicitera hoos oss om it pass för Chursachssens abgesandter,
10
som han ämnade sända hijt till fridztractaten, begärandes han på theras
11
vägnar, vij ville deferera them theri och lembna spacium för theras nampn,
12
som skulle komma. Vij funne saken något betenckeligit, och 1. at vij inthet
13
äre förmedelss praeliminarsluthet obligerade at förpassa the Chursachssiske
14
hijt, aldenstundh i praeliminarsluthet inthet nampngifves meer än två chur-
15
furstar , som skulle beskicka thenne ohrten; 2. äre vij eij heller therpå in-
16
struerade ; 3. vore man i then meeningen om Chursachssen, at han sände the
17
sine hijt meer till at öka theras taal, som alle gode och duglige consilia och
18
fridzconditioner skole contrecarrera och stöta omkull än byggia något gott;
19
4. hade vij begärat pass af the keijsserl:e för någre, som vij hade foog och
20
skääl at fordra före, och inthet kunnat erhålla och förthenskuldh nu hafva
21
orsak at hålla härmed inne.

22
På then andre sijdan och till at movera oss till at meddela the Chursachsiske
23
passet synes vara thesse skääl, 1. at thenne tractaten är universell och allom,
24
som theri interessera, tillåteligit at komma eller then beskicka, och för an-
25
dre 2. Chursachssen såssom then ther blifver hållin och in effectu vill vara
26
Keijssarens adhaerent, så at man i then regard måtte hans abgesandter för-
27
passa . 3. Om vij defererade uthi thetta the keijss:e, kunde thet skee med
28
condition, och them hafva mindre foog at uthslå, om vij begära pass för
29
Rakoczy och andre aff slijk hvilkor. 4. Kunde och hända, at Saxo, som här-
30
till hafver varit obstinat, men nu märkiandes af propositionen och vårt op-
31
richtige procedere med sakerne, Kongl. Maij:tts christlige oföränderlige
32
consilia till Röm. rikssens och enkannerlig the evangeliskes välståndz op-
33
rättelsse och conservation intenderade, måtte här få andre tankar och tvert-
34
emot alles meening blifva enn cooperator till at oprätta thet som han med
35
sin vinckeltractat här i Tyskland hafver satt uhr laget; 5. råda the Branden-
36
burgiske och the Hessiske, at vij måtte gå them som om passet anhålla theri
37
till handa vijsandes således, at vij inthet sky, uthan hälst see, at vän och ovän
38
kommer här på thenne handelsplatzen tillsammans. Och ther Chursachssen
39
skulle efter vahnan och förre consilia biuda till tvertemot the andres even-
40
geliskes meening och önskan at contrecarrera och drifva något tilbakar,
41
som publico kunde vara betient medh, hoppas Brandenburgici, at the reeda
42
hafve lagt och än skola finna fundament och böther theremot. The rationes,
43
som in contrariam partem äre anförde, hölle oss tilbakar i går, at vij inthet

[p. 675] [scan. 707]


1
strax svarade, uthan lofvade i dag vella låta the keijss:e vetta vår meening.
2
Hvad vij nu göra antingen gifva eller uthsluta, thet är inthet än sluttidt.
3
Om legati Gallici een eller flere fråga härefter eller h:r residenten kommer
4
på thet talet, kan han referera af våre rationibus them som kunna tiena för
5
them säijas, men inthet requirera theras consilium, uthan at vij stodo i tvijk
6
inclinerandes nästan till at gifva passet.

7
Om passet för Rakoczys fullmächtige är skrifvit till feldtmarskalken, h:r
8
Torstensson, två gånger, hvarpå vij förmoda svar igen och efterrättelsse,
9
hvad Rakoczy sielf meenar …

Dokumente