Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
353. Joh. Oxenstierna und Salvius an die Königin Osnabrück 1645 Juni 6/16 Pr.: Stockholm 1645 Juli 17/27

2

Joh. Oxenstierna und Salvius an die Königin


3
Osnabrück 1645 Juni 6/16
4
Pr.: Stockholm 1645 Juli 17/27

5
Konz. von Mylonius: J. Ox. Slg. A I; Ausf.: DG. A I 1, legat. [ 2 ], 743–
6
750; Duplikat: ebd. , 801–809

39
Pr.: Stockholm 1645 Juli 15/25.

7
Reise nach Münster: Französische Ausstellungen an der schwedischen Proposition II,
8
Verbleiben d’Avaux’. – Besprechungen mit kurmainzischen Gesandten, Löben u.
9
Scheffer: Übergabemodus der Proposition, schwedischer Vorbehalt wegen der Ad-
10
haerentes , brandenburgische Vermittlung. – Besuch Rortés u. St. Romains: Mit-
11
teilung der französischen Proposition, Gefangenenaustausch, spanischer Waffenstill-
12
stand im Mittelmeer, Gesandter des Administrators von Magdeburg über Auf-
13
hebung des Prager Friedens. Übergabe der Proposition II an kaiserliche Gesandte
14
durch Mylonius. Einbeziehung Rákóczys in die französische Proposition. Schwierig-
15
keiten wegen der Artikel über geistlichen Besitz. Kriegslage.

16
Hinweis auf Nr. 343. Vij kommande till Munster samma dagh läte strax the
17
Frantzöske thet vetta och undfinge een visite af them bägge ihoop den 23.
18
Maii/ 2. Juni. Uthi samma congressu bleef inthet talt om d’Avauxes blifvan-
19
de eller reesa, ehuruväll vij reeda hade fåt kundskap, at han, d’Avaux, hade
20
på Cardinal Mazarini inrådande ombytt sine tankar och tänckte blifva qvar,
21
till thes duc de Longueville komo. Effter vij då låte märkia oss vara sinnade
22
reesa tilbakar andre dagen, så komo vij strax at tala om propositionerne.
23
The hade äntå inthet fåt svar ifrå hofvet på thet projectet, som var tijtöfver
24
sändt strax efter sidst hållen concert emellan oss och Servien. Derföre togs
25
vårt, som thet då var med praefationen och puncterne formerat och nu
26
finnes under lit. A, före. The berättade oss, at mediatorerne hade them sagt
27
och hördt af grefven af Nassou och hans collega, att vij skulle allaredo hafva
28
fåt satisfaction i praeliminarpraetensionen. När vij thet neekade, lofvade
29
the villia thet rapportera till mediatorerne och ressentera, at the så blifva
30
förde vidh näsan.

31
Uthi vår proposition giorde the någre påminnelsser. Thet mästa och största
32
var om religionen 1. uthi praefationen, ther thesse orden stå: vitare omnino
33
non potuit, quin pro necessaria sui suorumque commerciis sanguine et
34
sacris sibi iunctorum vicinorum; ther the i stället för thet ordet sacris be-
35
gärte vij måtte then periodum ombytta och fatta in generalioribus terminis,
36
at the orden absque sacrorum discrimine, som finnes något therefter, måtte
37
heelt uthlåtas. 2. Uthi then 3 die artikeln anhöllo the at the orden cum-
38
primis protestantes interque hos reformati måtte tagas bort och sättias im-

[p. 638] [scan. 670]


1
primis qui cum regibus etc.; sammledes ömmade the sigh i then punchten
2
öfver the orden: restituantur plenarie in eum statum in sacris et profanis,
3
men ginget lickväll förbij ställandes till vår discretion, efter the vore con-
4
form med alliancen. 3. Uthi then 7 de punchten tyckte the man kunde lijtet
5
ändra och i stället för eae communi utriusque partis bono, quin et consiliis
6
operaque kunde införas eae communi utriusque partis censensu consiliis
7
operaque simul cum etc. 4. Lågo the oss an, at vij måtte uthstryka heela arti-
8
culum octavum, efter alt thet som therunder kan förstås, vore reeda be-
9
gripit i then 3 die artiklen och eenkannerlig under the orden: restituantur
10
plenarie in sacris et profanis. The bekände, at the hade och vore bundne till
11
samma scopum med oss, nembligen plenariam Germaniae restitutionem.

12
Och efter the evangeliske ständerne vore nästan the mäste och trogneste,
13
som Frankrijke hade sin lijt till, så hade the så mycket större raison d’Éstat
14
at taga theras interesse i acht. Men såssom the hade månge och diverse re-
15
specter i thetta fallet, hvilke oachtade kunde skade heela desseinen, altså
16
och emedan vij vore förknöpade till itt måhl och med lijka interesse, så
17
förmodade the, at vij velle vända våre ögon thet mästa vij kunde efter them
18
och så lämpa oss och propositionen, att then icke måtte reeta Påfven eller
19
andre illvilliande in, uthi och uthom Frankrijke, efter the äntå inthet äre
20
Frankrijket mycket gode och therhoos vetta, att hvadh vij proponera skeer
21
d’un commun concert med Frankrijke. Keijssaren lågo Påfven an (som Bei-
22
lage
B i går oss communicerat af then Würtenbergiske gessandten med
23
meera uthvijsar) och vill disponeran till at gifva sigh secours; hvilket lätteli-
24
gen måtte skee, om propositionen gofve honom någon oumbrage propter
25
ecclesiae interesse. Men om vij ginge häruthi caute, så hade Gallia så mycket
26
bättre att divertera sådant. Dertill med skulle man hålla sigh the catholiske
27
ständerne i Romerske rijket, som inthet äre af Österrikiske cabalen, bättre
28
tillhanda och, i fall Keijssaren inthet gofve cronorne satisfaction, obligera
29
them jämpte andre at företräda vårt parthij. Thesse och slijke rationes mehr
30
hade the at öfvertala oss.

31
Till thet andre så tyckte the vara gott, man specificerade i then 13 de artiklen
32
ibland foederatos landtgrefvinnans och hertigens af Siebenburgen F. F. N.
33
Nåder, såssom the ther nu stå i vapen och cooperation med cronorne, och
34
at then yterste periodus i samma puncht måtte uthlåtas. Till thet tridie höllo
35
the vara rådligare, at then 17 de artiklen blefve in generalibus och ingen af
36
them som man ville comprehendera under friden, inryckias och nämbnas,
37
förän instrumentet skall opsättias och tractaten är när åt ändan. Och efter
38
vij af thet tillfället komo till tals om Portugal, bleef på bägge sijdor för gott
39
funnit, at man i punchten om fångarne, som i vårt project då var den 10 de ,
40
skulle komma ihug kongens i Portugal broder och andre Portugals postu-
41
lata spara till bättre fram.

42
När punchterne vore igenomfahrne, taltes om tempore exhibendae pro-
43
positionis . Vij stodo på then dagen, som the hade begärt, nembl:en den

[p. 639] [scan. 671]


1
27. Maii/ 16. Juni. The hoppades fuller få resolution ifrå hofvet hofvet thertill,
2
men inthet kunna lösa op cifrorne och med alt blifva färdige för än den 30. dito/
3
9. Juni, then the gärna ville hafva. Vij lembnade them i tvijk nästan mehra
4
inclinerandes på then een gångh fattade tijden.

5
Näst thetta, som angick tractaten, recommanderade the oss 1. generalleute-
6
nantens Königzmarks conjunction med mareschal de Tourenne och 2. at
7
recommendera Eder Kongl:e Maij:tt avancementet af then Danske tracta-
8
ten .

9
Effter middagen på samma dagen besökte vij them igen, doch à part.
10
D’Avaux funne vij något bättre till modz än tillförende. Han vijste oss itt
11
cardinal Mazarinis breef, theruthi han råder honom at blifva qvar, åtmin-
12
stone så länge duc de Longueville kommer, förmälandes therhoos, att han,
13
Mazarini, väll viste, at d’Avaux hade här råkat på une pierre d’ achoppe-
14
ment , men bad han inthet ville thet låta irra sigh, uthan oförandrat blifva i
15
sin tienst. Thetta contenterade honom mäst. För revisiten och then ähran
16
han thermed hade fåt, betackade han oss på thet flijteligaste med yterligare
17
begäran, at vij icke allenast ville genom Cerisantes låta them som han i
18
thenne saken hafver besökt vidh hofvet, vetta, at han then unfångne ordre
19
efter sin skylligheet vill parera, uthan och än vijdare förmedelss Cerisantes
20
låta oss märkia, at vij måtte gärna see, han blefve alt för itt här qvar.

21
Portugiserne ville och gärna besökia oss. Men thet bleef för seent, innan
22
vij komo från Servien. Vij beskickade them lickväll genom Mylonium
23
notificerandes, hvad resolution vij hade med the Frantzöske tagit angående
24
theras interesse. Den 24. Mai/3. Juni begofve vij oss på återresan och komo
25
then dagen hijt igen.

26
Den 26. Mai/5. Juni kom Serviens hoffjunkare Ponceau hijt berättandes i
27
hans nampn, at hans herre hade fåt breef ifrå Paris och then efterrättelsse,
28
at vij hade giordt gode officia för d’Avaux, som så vijda hade opererat,
29
att han, d’Avaux, nu är blifven qvar. Och efter Servien hafver varit och än
30
är inveklat i någon oreeda med d’Avaux, hoppas han, att vij icke så hafva
31
skrifvit och recommenderat d’Avaux, at Servien therigenom ginges för när
32
och till något praeiudicium, begärandes, att, om vij än vijdare funne för
33
gott at skrifva i thenne saken, han då måtte i bästa måtto ihugkommas.
34
Honom, Ponceau, bleef svarat, at vij fuller hafva skrifvit, men uthan all
35
passion. Servien hafva vij inthet mycket kunnat röra om, efter vij inthet
36
ville befatta oss med theras tvister. Thet lilla, som om honom talas, var till
37
hans ähra. Annat hade han inthet meriterat af oss. Nu emedan både d’Avaux
38
och Servien anhöllo om förskrifft, hafve vij, som copian under lit. C med
39
mehra betygar, skrifvit till Cerisantes.

40
Uthi Nr. 343 mältes, at the churfurstl:e vore hoos oss den 20./30. Maii
41
sökiandes at disponera oss till uthgifva propositionen och at vij då lofvade
42
svara them på theras förslagh innan någre dagar. Therpå föll vår reesa intill
43
Munster och sedan Pingessdag hälgen. I medier tijdh beskedde jagh, Johan

[p. 640] [scan. 672]


1
Oxenstierna, (efter grefve af Wittgenstein var då bortreest till at låta be-
2
grafva sin svåger, grefven af Waldeck, som var blifven i sidst håldne
3
battaglie i Behmen) herren von Löben uth på fältet, ther jag honom op-
4
täckte , hvadh legati Gallici sade oss i Munster om then satisfaction, som oss
5
skulle vara skedh. The keijss:e måtte hafva ordre at görat, men fara och
6
gäckas med them och oss. Han tog thet op ad referendum till the andre
7
churfurstl:e.

8
Den 29. Maii/ 8. Juni komo the Maintziske alle 3 och han von Löben till
9
oss påminnandes, hvadh för resolution vij gåfve them then 20./30. Maii
10
och at the hade väntat efter svar, men dagen tillförende förståt af h:r
11
Löben, hvadh the Frantzöske hade oss kungiordt; hvilket hade förorsakat
12
them at besökia the keijss:e att them sådant förehålla, uthaf hvilke the hade
13
fåt till svar, at såssom the ingen ordre hade ifrå hofvet eller vore instruerade
14
at gifva oss något nöije, som vij begära, altså viste the icke eller, hvaruthaf
15
thet talet måtte vara kommit. Theras colleger måtte tilläfventyrs hafva
16
missförståt then sidste relationen, som gick à cachet volant genom theras
17
händer till hofvet, elliest viste the inthet annat tillfälle vara gifvit thertill.
18
The keijss:e hade therföre bedit the churfurstl:e och thesse både tå oss, at
19
vij hvar på sin ohrt ville eftertänkia och sökia alla görliga meddell, som
20
måtte gå derhän, och så vijda värka, att propositionen kunde komma
21
fram; therpå the än yterligare slogo före, at vij förmedelss itt reservato ville
22
behålla oss vårt ius integrum et illaesum och i Gudz nampn deferera theras
23
flijtige begäran. Vij stodo fuller i thetta fallet an, hvadh vij skulle göra. På
24
then eene sijdan hade vij för oss klara bokstafven i praeliminarsluthet och
25
the acter, som thet uthtyda, jämväll Keijssarens egen parole, hand och
26
segell, ständernes bijfall och then consequence, som the keijss:es nye och
27
oförmodelige interpretation öfver praeliminarsluthet syntes villia föllia till
28
vår, Eders Kongl:e Maij:tts foederatorum och adhaerentium säkerheets
29
violation och brott, thermed alt kunde ophäfvas. På andra sijdan och tvert-
30
emot komo i consideration 1. the keijss:es tergiversation efter ständernes
31
meening, derföre moot all raison styfvat, at the måtte vinna tijdh och thess-
32
förinnan komma på fötterne igen med een armee; 2. Eders Kongl:e Maij:tts
33
och dess allierades vällfärd och avantage för vederparten, at man inthet
34
kunde bättre tempo vänta än thenne. Men tvertemot, om vij längre ville
35
dröija, måtte någon olycka träffa then eene eller andre och fienden få orsak
36
at blasmera oss, som hade vij i vällgången hafft ingen lust, uthan måtte
37
tvingas till att bringa fram våre desideria; 3. propositioner på thenne tijden
38
uthgifven skulle opfriska ständerne och animera soldatescan; hälst när
39
ständerne märkte, at å Eders Kongl:e Maij:tts vägnar vij oachtandes
40
vår funderade och af godkände rätt hafva på theras trögne anhållande de-
41
fererat them och ansedt theras trångmål och höga åstundan; 4. hade legati
42
låtit oss vetta igenom Rorté, som bijlagorne under lit. D, E med meera
43
innehåller, at the vore nu färdige och kunde göra oss satisfaction i alt, som

[p. 641] [scan. 673]


1
var concerterat oss emellan; 5. kunde man förmedelss thet föreslagne re-
2
servato först behålla sigh sitt ius oförkränkt och inthet vijdare i tractaten
3
gå än till extraditionem propositionis, thermed man 6. kunde contentera
4
een och annan och 7. therjämpte höra väns och oväns iudicia öfver contenta
5
propositionis. Thesse sidre rationes hade hoos oss öfvervichten och
6
brachte oss till att gifva the chur- och furstl:e vår parole, at vij med ofta-
7
bem :e och af them framslagne condition lofvade oss villia uthgifva våre
8
conditiones pacis innan 2 eller till thet högsta 3 dagar.

9
Then resolutionen togo the med stoor tacksäijelsse emot och komo sedan
10
i discours med oss om modo exhibitionis, om then icke skulle in hoc
11
solenni actu kunna skee in loco aliquo tertio såssom på rådhuset. The sade
12
sigh villia referera vårt svar och fattade resolution at uthlefverera propo-
13
sitionen och hvadh modum exhibitionis vidhkommo, slå före såssom af
14
sigh sielfve locum tertium hörandes the keijss:es sentiment, hvilket the oss
15
dagen therefter ville vetta låta genom Mylonium. När then kom, begärte
16
Löben i the churfurstl:es nampn sielf een stund at besökia och tala med oss.
17
Men förän thet skedde, kom then Hessiske gessandten Schäffer tijdeligen
18
om morgonen berättandes, at, strax efter the churfurstl:e hade nästförledne
19
dagen, den 29. Maii/ 8. Juni varit hoos the keijss:e fullmächtige, hade
20
Löben för sigh à part och såssom i förtroende sändt the churfurstliges
21
secretarium till Lampadium och sigh, som då vore ihoop, seent inpå
22
aftonen i Schäfers logemente och them låtit vetta 1. om vår resolution at
23
uthgifva propositionen; 2. at thet vore på talet kommit om modo et loco
24
propositionis exhibendae oss inclinera till locum tertium såssom på
25
rådhuset, men the keijss:e sky therföre icke villiandes therhän antingen för
26
ständernes skuldh, at the icke måtte ther få comparera i något legitimo
27
imperii corpore, eller och för the Svänskes skuldh, befarandes, the måtte
28
ther villia justificera causas belli och skudda culpam protracti tractatus fram
29
sigh inpå them; 3. at the keijss:e hade therföre tänkt op itt annat sätt och
30
rådt the churfurstl:e at gå emellan the Svenske och keijss:e i thenne saken,
31
villiandes han, Löben, af them både vetta theras sentiment.

32
Therpå synnerlig thet ytersta the, som Schäfer sade, hade svarat, at the ville
33
i thetta fallet vara indifferent och heemställa oss, hvadh vij, som nu ämnade
34
uthgifva propositionen, funne och gillade för modum. Men till oss var
35
ofvanbem:e Schäffers ärende, icke allenast i sitt och Lampadii, uthan
36
samptlige furstl:es och städtiskes nampn, nembl:en at the väll märkia, at
37
the keijss:e med sådane förslagh gå på sine förre maximer och divisioner
38
emellan ständerne och at the churfurstl:e tastandes efter interpositionen
39
ville skaffa sigh meer och meer högheet öfver the andra ständerne i Romerske
40
rijket till theras undertryck och rätts förminskelsse. Effter the nu viste, at
41
Eders Kongl:e Maij:tts scopus altidh hafver varit och än är at reducera och
42
åter igen opbringa imperii aequilibrium, så hoppades the, at vij ville vara
43
betänkte på något meddell, huru thetta kunne undanböijas, förandes oss

[p. 642] [scan. 674]


1
therhoos eenkannerlig een orsak till sinnes, nembligen at the evangeliske i
2
thenne occasionen |:hafva ingen ringa respect på Churbrandeburg:|,
3
hvilket Keijssaren väll märker och therföre biuder till på allehanda sätt at
4
skillia honom ifra them. |:Skulle nu churfursten blifva mediator:|, så måste
5
han hålla sigh neutral och inthet mängia sigh meer med thet eene parthiet
6
än thet andre; hvilket huru vijda thet kunne skee eller vara betänkeligit för
7
oss, thet stälte the therhän. Dee evangeliske ständer sågo thet inthet gärna,
8
uthan fast hellre, at han engagerade sigh medh them, när thet kommer till
9
negociation öfver conditiones pacis och rikssens nödtorfft, först och främbst
10
efter churfursten är considerabel, sedan och therföre at, |:såframpt Keijs-
11
aren inthet ville gifva ständerne contentement, churfursten då på alle hän-
12
delser , at den resolution, som:| blefve efter tijden |:fatthat, motte blifva
13
unitus medh dem och stå för een man:|. Thetta var Schäffers anbringan på
14
the andra furstl:e och stättiske abgesandternes vägnar.

15
Effter unfången sådan kunskap sände vij Mylonium till Löben at excusera
16
oss, dett vij då för postens skuldh inthet kunde honom admittera med
17
begäran, at, ther saken inthet kunde lijda drögzmåll, han tå ville thet
18
optäckia Mylonio. Löben tesmoignerade fuller i förstone, at han gärna
19
hade talt med oss och ville differerat intill aftonen, sedan posten vore borta,
20
men kom lickväll fram medet refererandes, 1. huru välkommin vår resolu-
21
tion om propositionens uthgifvande var the keijss:e; 2. at the chur-
22
furstl :e af thet tillfället hafva begynt discurera om modo exhibitionis och
23
förnummit, at the keijss:e icke eens ville höra, at thet skulle skee in loco
24
tertio, allegerandes då samma rationes, som hans secreterare hade sagt för
25
Lampadio och Schäffer, läggiandes thertill, att the keijss:e icke hellre ville,
26
när the få propositionen, låta henne komma till dictaturam collegialiter
27
hoos the churfurstl:e, furstl:e och städernes gessandter, på thet the icke
28
måtte här ansees och vara såssom status imperii in integro corpore congre-
29
gati och consequenter theraf kunna tillmäta sigh then rätt, som the på
30
rikzdagen hafva, men ville singuli skicka och begära, så skulle the få
31
copier af propositionen; 3. att, ther vij så funne för gott, kunde the keijss:e
32
väll lijda, at the churfurstl:e hade then ähran, at the unfinge propositionen
33
af oss och inhändigade henne the keijss:e; hvilket Löben uthströk med
34
någre argument, in specie at här vore inge mediatores och lickväll tienligit,
35
at een sådan act skedde såssom i Munster solenniter. Hans herre chur-
36
fursten i Brandenburg skulle thet optaga för een synnerlig ära och han
37
jämpte the Maintziske vettat på bästa måtto att erkänna och berömat till
38
hörige ohrter. Modus kunde ungefär vara, at vij antingen genom een visite
39
till them churfurstl:e eller förmedelss itt möthe i fältet eller och genom
40
någon af the våre tillstälte them propositionen; hvilket Mylonius tog ad
41
referendum.

42
Vij betrachtandes, 1. at the churfurstl:e hade tillförende offenteligen anbudit
43
sin interposition, som i Nr. 337 är mält, 2. the hade reedo gått emellan oss

[p. 643] [scan. 675]


1
och the keijss:e tvenne gånger, och om then 3 die skulle föllia, the då
2
komme in i interpositionen, 3. att vij ingen ordre härpå hade af Eder
3
Kongl:e Maij:tt, 4. |:att den eene vore E. K. M:t apertus hostis och medh
4
then andre inthet alt:| läckt, 5. at ständerne varnade och afrådde thenne
5
interpositionen såssom publico skadeligh, så vore vij till rådz, huru man
6
then eene och andre medh lämpa skulle kunna mötha, så at the churfurstl:e
7
inthet skulle aldeles slåås för hufvudet och them andre ständernes gesandter
8
lickväll skee itt nöije, och funno till then ända lämpeligast att sända Mylonium
9
till Schäffer 1. at communicera med honom the churfurstl:es genom Löben
10
förebrachte begäran; 2. att vij fuller gärna defererade the churfurstl:e,
11
synnerligh för churfursten af Brandenburg såssom een evangelisk herres
12
skuldh; men när vij påminte oss, at vij defectu mediatorum hade oss för-
13
klarat icke allenast mundteligh, uthan och in scriptis emot ständerne och
14
the keijss:e fullmächtige med thesse orden, quin imo non recusavimus,
15
ut ipsi status imperii sicut hactenus suo malo revera medii fuerunt in bello,
16
ita nunc suo bono pacem inter nos mediare iuvarent, och att een och annan
17
af ständerne hafva sidermeera sigh låtit höra, at the inthet ogärna skulle see,
18
att uthskott af alle ständerne giordes, som ginge pro re nata oss emellan,
19
så måtte vij gärna vetta, om thet vore practicerligit och itt sadånt uthskott
20
af ständerne nu kunna öfverantvarda vår proposition åt the keijss:e?

21
Schäfer tackade för communicationen, opreepade sine förre argument emot
22
the churfurstliges mediation och erkände thetta förslaget vara gott och
23
eense med ständernes intention; men tijden då för kort, efter thetta skeede
24
om fredagen, var den 30. Maii/ 9. Juni, och om Söndagen näst efter,
25
nembl:en den 1./11. Junii, skulle propositionen uthlefvereras, så at the
26
dessförinnan nepligen skulle hinna notificera alla ständerne, fast mindre
27
ständerne talas vidh och komma till sluuth; badh therföre, at vij ville hålla
28
samptlige ständerne thetta öppet och eij låta the churfurstl:e komma till
29
någon praejudicerligh usurpation af interpositionen. |:Thetta svaret:|
30
väntade |:vij oss föruth och i fall thet skulle gå therhän:|, som nu är skrifvit,
31
så hade Mylonius commission at förfoga sigh till Löben, som thet och
32
skedde, ther han på nytt excuserade oss för påstående förhinder inpå
33
aftonen.

34
Hvadh sielfva saken anginge, hade vij efter unfången rapport therom henne
35
öfverlagt och befunnit af then beskaffenheet, at vij fuller gärna skulle see,
36
att thenne acten blefve genom een sådan anseenlig gesandtskap förrättat,
37
eenkannerlig af hans churfurstlige Durchl:tts i Brandenburg gessandter,
38
såssom them vij, i regard at theras herre är evangelisk, Eder Kongl:e
39
Maij:tt förvant och väll affectionerat, äre redebogne at bevijsa all ähra och
40
vänskap. Men alldenstund thet måtte lättelig ansees och hållas före, som
41
vore thet itt officium mediatoris, och vij icke allenast inthet än hafva i
42
thetta fallet någon ordre af Eder Kongl:e Maij:tt, uthan fast meera ratione
43
mediationis vore engagerat med Venedig och (hvilket vij höllo för thet

[p. 644] [scan. 676]


1
mästa) hade låtit oss offentligen märkia, at, i fall ingen mediator så snart
2
kunne finnas, dett vij till sakernes afhielpande inthet vägrade, at samptlige
3
ständerne i Romerske rijket måtte gå oss emellan, eftersom thet förslaget
4
är väll optagit och vij i dag communicerandes med Schäffer, hvadh för
5
bodh oss stood före, hafva förståt, at samptlige ständerne gå med thesse
6
tankar, men kunna i thenne korte tijden inthet göra itt viss aftal meenandes
7
lickväll, at thet skall snart kunna skee, så hafve vij vidh så fatte saker till at
8
evitera thet eene och andre, som theraf skulle föllia, inthet annars kunnat än
9
betacka them för thet omak the hade vellat taga på sigh, förmodandes, att
10
the considererandes vichtigheeten af våre skääl, inthet taga thet olijka op
11
oss vara sinnade at hålla thet sätt, som med våre förre proposition var
12
skedt, nembl:en låta henne tillställa the keijss:e genom secretarium lega-
13
tionis . Löben lofvade sigh thet villia referera the andre churfurstl:e. För
14
sin person sade han, att thetta allenast vore itt förslagh att göra thenne
15
acten desto solennare; våre förlagor vore af then consideration, at han
16
inthet hade at säija theremot.

17
Samma dagen, den 30. Mai/9. Juni efter middagen kom S:t Romain hijt
18
och tillijka med baron de Rorté berättade, att the Frantzöske ambassa-
19
deurerne funne tijden, nembl:en dominicam Trinitatis, then vij genom
20
Rorté hade satt vara godh och beqväm, och sedan communicerade oss
21
copian, som finnes under lit. F., af the Frantzöskes proposition. Vij läste
22
henne strax igenom och befunne theruthi åthskillige saker uthlåtne och
23
införde emot förre concerter och giorde aftall, mästedeels af oss specificerade
24
i lyften på vårt breef till residenten Rosenhane, som lägges under lit. G.
25
Thetta höllo vij baron de Rorté och S:t Romain före med begäran, at S:t
26
Romain, som reeste andre dagen tilbakars, ville thet eene och andre reprae-
27
sentera d’Avaux och Servien, förmodandes, at legati Gallici för sakens
28
vichtigheet och thet anseende man vinner för världen, om vij efter så ofta
29
plägade conferencer blifva oss inbördes, så mycket möijeligit är, in realibus
30
lijke, ännu betänkie sigh och jämka sigh närmare efter oss, som föllia prae-
31
cise hvadh oss emellan är concerterat och aftalt.

32
S:t Romain hade föruthan propositionen ändå tvenne ärende till oss 1. be-
33
gärandes , at vij ville skrifva till feldtmarskalken, h:r Torstensson, och honom
34
recommendera fångebytet, således at generalmajor Rosa och andre Frant-
35
zöske fångar måtte blifva uthväxlade emot the keijss:e och Beyerske;
36
Frankrijke ville betala rançonerne för them efter chartellet; 2. at Spagnien
37
föreslår itt stilleståndh in mari Mediterraneo, at the på then ohrten kunna
38
desto bätter stå emot Turken, öfver hvilket the Frantzöske gärna ville höra
39
vårt sentiment.

40
Till thet första svarade vij, at talet ginge, dett Hatzfeldt, Mercy och the andre
41
generalerne vore löse, somblige komne till Frankfurt, somblige Wurtzburg
42
och therföre recommendationen komma för seent; oss icke desto mindre
43
villia deferera them i thet vij kunna. Till thet andra svarades, at thet roop,

[p. 645] [scan. 677]


1
som går af Turken, torde inthet hafva så stoort på sigh eller, öm thet vore,
2
inthet kunna oumbragera Spagnien. Thet torde hända, at, om Spagnien
3
finge luft på then ohrten, måtte hon sända kongen i Danmark någon
4
secours emot Sverige; om thet icke vore och Frankrijke på thet fallet, thet
5
giordes stillestånd i siön, ville med meera alfvare agera emot huuss Öster-
6
rijke i Tyskland, kunde thet vara een ting.

7
Sedan nu rychtet var uthe, at propositionen skulle komma i liuset, hafva så-
8
väll tillförende som då een och annan varit sorgfällig om Germaniae inter-
9
esse . In specie kom biskopens af Hall gessandters secreterare till Mylonium
10
och ex mandato Hallensium lät begära, at vij per expressum ville införa
11
och annullera Pragiske freden. Vij måtte vara viss på at churfursten inthet
12
skulle ogärna see thetsamma, efter han nu väll märker sigh vara theruthi
13
och till att ingå een sådan fridh förledder och bedragen. Thet mästa, som
14
hade hållit honom så länge thervidh, var Öfver- och Nederlaussnitz.
15
Förmodeligh måtte man i tractaten finna medell, at han ändå blefve ther-
16
vidh . Thetsamma hafver then Halliske sökt genom Schäffer hoos oss och
17
begärat, att Lampadius ville och läggia sitt ord thertill; hvilket och är skedt
18
och vij theraf förnummit, at mäste parten af ständerne inclinerade härtill;
19
thet vij betrachtandes, sampt hvadh Eder Kongl:e Maij:tt i then |: trettij-
20
onde :| punchten af vår instruction i thenne saken allernådigst befaller at
21
taga i acht, hafva i then 3 die artiklen uthi vår proposition rördt om Prager
22
friden.

23
När nu alt var färdigt, begärtes om lögerdagen stundh af the keijs:e, then
24
the satte klockan 10 för middagen, strax efter sedan vij på bägge sijdor
25
komme uhr kyrkior. Uthi the evangeliske kyrkiorne bleef af predikstolen
26
förkunnat, hvadh som then dagen skulle hafvas för händer och sådant
27
Gudi befallat med een förbön. På stämbde stund sändes Mylonius med
28
tvenne af adell, Krussbjörn och Kleyhe, uthi een carosse med 6 hästar före
29
till the keijs:e, ther Mylonius ungefär med the orden, som under lit. H är
30
affattat, hafver the keijss:e gesandterne, grefven af Lamberg och Krane,
31
uthi Lambergs logemente öfverantvardat vår proposition, sådan som här
32
är at läsa på bijlagon under lit. J. The keijss:e hafva efter vahnan trädt
33
lijtet afsijdes och sedt på underskriften, men inthet vijdare hvadh contenta
34
vore och therpå till svar 1. contesterat sin glädie, at så vijda var kommit,
35
icke att the hade sedt, hvadh propositionen förde i munnen, thet the kunne
36
tänkia vara stält och så högt spänt, som vij hafva kunnat, men therföre at
37
the nu hafva lägenheet at komma i negotiation, ther then eena får höra
38
then andra och menniglig fatta thett hopp, att, hvilket Gudh ville låta
39
skee, friden står till at vänta och nåå; 2. gratulerade them som boro fram
40
ährendet, then ähran the theraf hade; 3. hvadh the tvenne obstacula, som
41
vore af Mylonio andragne och skola hafva hindrat propositionen alt här-
42
till , svarade the obiter thertill något alt efter förra maner låtandes then

[p. 646] [scan. 678]


1
disputen, som nu ad interim vore satt afsijdes, till sin tijdh. Och efter the
2
våre hade bracht them thesse gode tijender, begärte grefven, at the ville
3
vara hans gäster till middagz måltidet, hvilket the efterkomo och hielpte
4
till at göra conditionerne, som måtte vara något hårda, veeka och blöta med
5
gott vijn. Effter middagen beskickade vij the churfurstlige, furstlige och stät-
6
tiske à part och läte genom Mylonium the churfurstl:e i then Maintziskes, the
7
furstl:e hoos biskopen af Halls abgesandter och the städtiske i Strassburgerns
8
logementer communicera vidimerade copier af oftab:te vår proposition;
9
hvilket the på alla orther hafva mächtog väll optagit och oss therföre låtit
10
tacka. Åtskillige af ständerne hafva i thesse dagar, sedan the hafva fått läst och
11
öfvervägavåre conditioner, besökt och betackat oss, icke allenast för thet at
12
commune Germaniae interesse är theribland så väll i acht tagit, uthan alt så stält,
13
at hvar och een in specie hafver platz och lägenheet at under Eders Kongl:e
14
Maij:tts favor drifva sitt egit in particulari. The vetta och berätta, at the
15
keijss:e tesmoignera emot alle itt stoort contentement, men släppa lickväll
16
fram, at, om å Eders Kongl:e Maij:tts vägnar vij ännu hade hafft 8 åhr i
17
förrådh at arbeta på conditionerne, hade vij äntå inthet kunnat styfva och
18
skärpa them mehr, än nu är skedt.

19
Under lit. K är residentens Rosenhanens breef och efterrättelsse om then
20
Frantzöske propositionen, när och huru hon är öfvergifven, och under lit.
21
L copian af sielfva propositionen. Effter vij befunne then vara nästan lijka
22
med then som S:t Romain communicerade med oss, hafve vij committerat
23
Rosenhanen at på våre vägnar ressentera thet, at the oachtat giorde aftal
24
och then nödige påminnelssen vij, näst förän propositionen skulle uthgifvas,
25
hafva låtit them genom S:t Romain tilkomma, lickväll äre blifne vidh sin
26
meeningh, som bijlagorne under lit. M, N uthförligare thet med sigh bringa.

27
I går sände baron de Rorté efter Mylonium och berättade, at han rätt då
28
hade fått itt breef ifrå Munster, som innehölt 1. een ny påminnelsse och
29
begäran om vår skrifvelsse till feldtmarskalken på thet sättet, som S:t
30
Romain begärte och vij honom lofvade om fångebytet, 2. communicerandes
31
oss, att legati Gallici hade fått een courrier (hvilken i förledne söndag gick
32
härigenom) uhr Siebenburgen ifrå mons. Marseille, hvilken bringar med,
33
att alliancen var sluthin emellan Frankrijke och Rakocy och att d’Avaux
34
och Servien efter unfången sådan kundskap hafva förmedelss itt memorial
35
förständigat mediatorerne, att Rakocy numehra var kongens i Frankrijke
36
allierade, then the ville hafva expresse comprehenderat under then 14 de
37
punchten af sin proposition, och therhoos begärte, the ville uthmärka pass
38
för Rakocys fullmächtige at kunna säkert komma hijt till tractaten; 3. att
39
Eders Kongl:e Maij:tts resident hade dagen tillförende giordt een plainte
40
hoos the Frantzöske och på våre vägnar besvärat sigh, att legati Gallici
41
hafva uthi sin proposition gåt ifrå afskeedh och sine conditioner inthet
42
så formerat, som vij hade meent. The hade thet inthet väntat, så mycket meer
43
sedan the af våre proposition förnumme, at vij och hafva här och ther

[p. 647] [scan. 679]


1
tillsatt något, som förr inthet hafver varit på taal. Thet the lickväll nu
2
låte vara inthet villiandes komma till någon contestation med oss. Om nu
3
Servien må hafva skrifvit under thetta brefvet med d’Avaux eller d’Avaux
4
allena, thet hade Mylonius inthet observerat. Men Serviens hoffjunkare
5
Ponceau ville inthet troo thet förre.

6
Han var äfven här at på Serviens vägnar excusera, at något var händt emot
7
ord och afskeedh, enkannerlig at then punchten om bonis ecclesiasticis,
8
som Servien för hade opsatt, således som han här finnes under lit. O och
9
vij tillförende i vårt breef af den [ 22. Mai/1. Juni ] hafva omrört, men
10
bleef här i sidste conferencen i Aprili med Servien på the Hessiskes begäran
11
ändrat och stält, som lit. P på sigh hafver, är uthi propositionen heelt och
12
hållin uthlåtin. Servien hafver varit theremot, men efter d’Avaux hafver
13
föreburit, at then vore catholicis altför praejudicerligh, hafver han, ehuruväll
14
han annars vijste, lickväll i thenne concursu måst sättia sin hand thertill och
15
underteckna propositionen. Krussbiörn destinerat till at antingen föra
16
thetta eller och dess doublett och nästfölliande breef till Eder Kongl:e
17
Maij:tt och nu kommande ifrå Munster veet berätta, at d’Avaux och Servien
18
äre oeense sinemellan härom; hvilket hafver thet anseende, at the må
19
hafva hafft annor ordre ifrå hofvet, men then för then respect then eene
20
eller andre kan hafva på Room, vara i thetta fallet lijtet attenderat.

21
D’Avaux hafver sagt, att vij hafva i vår proposition emot concertet infördt
22
1. uthi praefationen: re tota cum Gallicis legatis diligenter communicata,
23
som tillförende inthet var; hvilket är så vijda sant, at the orden inthet vore
24
införde, när vij vore ther i Munster. Men när S:t Romain kom hijt och vij
25
sågo, at the ther mälte för sine conditioner les Plenipotentiaires en suite de la
26
resolution prise avec les dits sieurs Ambassadeurs de Suède etc., som hade
27
vij alt så adproberat, begärte vij, at, såframpt the Frantzöske inthet ville gå
28
efter concerterne, måtte the then clausulen i praefationen uthlåta. S:t
29
Romain rådde, at vij måtte föra een lijka lijdande inn, thet vij och hafva
30
giordt och kunna thet med rätta säija, efter thet skole vara få ord, som the
31
icke hafva seedt och gillat. Thet 2dre, som d’Avaux säger vara emot
32
concertet, är, at vij uthi den 7de artiklen hafva uthlåtit thet ordet consensu
33
och låtit opera stå qvar. Meer hafver han inthet hafft at säija.

34
Ifrå feldtmarkalken, h:r Torstenson, och generalleutenanten Königzmark
35
hafva vij nu nyligen haft inge breef. Vij vetta inthet annars, än att alt står
36
väll till, som innelagde aviser under lit. Q från een och annan ohrt thet med
37
mehra betyga. Thet höres än inthet synnerligit af duc d’Anguien eller at
38
Tourenne får någon considerabel secours. Grefven af Wittgenstein meente i
39
dagh, at Frankrijke lärer, så länge våre saker stå, som the nu äre, lijtet nog
40
göra till saken i Tyskland, kunde hända, at the hade något hinderhåldh
41
vidh Rhenen, men skulle nepligen gå länger in i landet ifrå Rhenen. Vij
42
spara inthet at mana therpå hoos the Frantzöske ambassadeurerne. Om thet
43
kan något operera, lärer tijden. Öffversten Peskewitz hafver berättat

[p. 648] [scan. 680]


1
residenten Rosenhanen, at öffversten Bååth är hemlig i Munster hoos
2
biskopen af Ossnabruge gifvandes före, at han vill bringa stiftet Bremen
3
till the keijss:e. Vij vele spana therefter meera och byggia theremot, så
4
gott vij kunna …


5
Beilagen in DG, A I 1, legat. [ 2 ]:


6
A: 751–753’ u. 754–759’ Schwedische Proposition. 1645 Juni 1/11

7
B: 760–762a Memoriale dato alla S di N. S. Innocentio X dal sig. duca Savelli, am-
8
basciatore Cesareo, doppo la rotta data dal Sueco all esercito Imperiale.

9
C: 763–764 [ Eine weitere Kopie: AE , Corresp. pol. , Allem. vol. 43, 520–521. ] Joh.
10
Oxenstierna u. Salvius an Cerisantes. Osnabrück 1645 Mai 29/Juni 8

11
D: 765 d’Avaux u. Servien an Rorté. Münster 1645 Mai 25/Juni 4.

12
E: 766 [Nr. 345] Joh. Oxenstierna und Salvius an Rosenhane. Osnabrück 1645 Mai 29/Juni 8

13
F: 767–770 Französische Proposition II an die Kaiserlichen [= L]

14
G: 771–773 [Nr. 349] Joh. Oxenstierna u. Salvius an Rosenhane. Osnabrück 1645 Juni 2/12

15
H: 774–775’ Mylonii förtal till the keijsserlige hållet, när then Svänske legationens
16
proposition öfveratvordades them keijsserlige commissarierne. Osnabrück 1645 Juni
17
1/11

18
J: 776–780 Vera propositionis copia oblatae. Osnabrück 1645 Juni 1/11

19
Druck: J. G. v. Meiern I S. 435–438; deutsche Übersetzung ebd. 439–442 u. M. C.
20
Londorp V S. 926–927

21
K: 781 [Nr. 350] Rosenhane an Joh. Oxenstierna. Münster 1645 Juni 3/13

22
L: 782–786 [ weitere Kopie: 864–866a ] Französische Proposition. Münster 1645 Juni 1/11

23
Druck: J. G. v. Meiern I S. 443–445

24
M: 787–787’ [Nr. 351] Joh. Oxenstierna u. Salvius an Rosenhane. Osnabrück 1645 Juni 4/14

25
N: 788–790’ [Nr. 352] Joh. Oxenstierna an Rosenhane. Osnabrück 1645 Juni 5/15

26
O: 791 Entwurf Serviens für Artikel 9 der französischen Proposition II

27
P: 792 Hassiacorum project, som dhe hafva tillstält h. Servien, att sätties i stället för
28
den 9. articlen.

29
Q: Avise [ fehlen ].

Dokumente