Acta Pacis Westphalicae II C 4,1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 1. Teil: 1647-1648 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
28. Johan Oxenstierna und Salvius an Wrangel Osnabrück 1647 Oktober 13/23

4
–/ 28 /–

5

Johan Oxenstierna und Salvius an Wrangel


6
Osnabrück 1647 Oktober 13/23

7
Kopie: DG 10 fol. 743–747 (Beilage A zu Nr. 34).

8
Durchreise Obristleutnant Wrangels und seine Abfertigung an Feldmarschall Wrangel über
9
Hamburg zur Einlösung eines Wechsels. Bruch des Waffenstillstands durch Bayern. Erkundung
10
der Haltung Frankreichs in diesem Falle. Drängen auf Einmarsch Turennes in Deutschland und
11
Auszahlung der Wintersubsidien. Befriedigende Antworten der französischen Gesandten und Be-
12
kundung der Bundestreue mit Schweden. Französische Beweggründe, vorläufig Zurückhaltung
13
gegenüber Bayern zu üben. Von Schweden angestrebte Vereinigung evangelischer Fürsten, beson-
14
ders unter Teilnahme Kursachsens, zur militärischen Unterstützung Schwedens. Verhinderung
15
der kaiserlichen und katholischen Absichten, den Frieden aufzuhalten und den Krieg in einen
16
Religionskrieg zu verwandeln. Vorwürfe des Kurfürsten von Sachsen gegenüber den schwedi-
17
schen Friedensgesandten, sie hätten das evangelische Gutachten vom 5./15. Juli des Jahres außer
18
acht gelassen und dadurch den Frieden verzögert. Ankündigung Volmars, zur Abhandlung der
19
ständischen Gravamina nach Osnabrück zu kommen. Korrespondenz mit dem bayerischen Ge-
20
sandten Dr. Ernst. Bemühen der schwedischen Gesandten, die Satisfaktion der Soldateska vor-
21
rangig zu behandeln.

22
Min högtährade käre frende berättade mig, Johan Oxenstierna, förmedelss
23
mitt bref af den 9. huius, att öfversteleutenant Wrangel var icke allenast väl
24
hijtöfver kommen och hade sin instruction, alle daterade i hufudquarteret
25
Bresenitz den 21. passato, uthan och att han var den 7. rester herifrån till
26
Mönster. Nu sedan som jag, Salvius, och öfverstleutnant Wrangel kommo
27
den *** huius ifrån Mönster hijt tillbakar, hafve vij under oss och med herr
28
Erskeijn betrachtat och öferlagt de saker, som min högtährade käre frende
29
och herr feltmarschalken oss hafer tillskrifvit om, och idag förmiddagen af-
30
ferdet meerbemälte översteleutenant Wrangel med mundtlig förklaring på
31
densamma, effter han, öfverstleutenanten, för vexlen skull moste tage sin väg
32
på Hamborg och altså gåå vijdt omkring, förähn han kan komma op till
33
hufvdarmeen.

34
Så snart min högtährade käre frende och herr feltmarschalkens bref, som
35
trommetaren brechte, kommo hijt och vij så deraf som andre inkombne be-
36
rettelsser förnummo, att Bavarus hade brutit stilleståendet och sig förklaret
37
till fiende, resolverades strax, att jag, Salvius, måtte försettia denemillan och
38
förhafde reesa till Mönster, att deraf see och förnimma de Frantzöskes conte-
39
nance och med detta rådlegge begge legationer vijd een slijk mutation, hade

[p. 41] [scan. 97]


1
till att giöre, män enkannerlig var intentionen, att genom de Frantzöske ple-
2
nipotentiarierne poussera Thourennes anmarche och see till, om man icke
3
kunde få anticipera vintersubsiderne.

4
Hvad nu 1. anlanger Churbeyern och hans ruptur och hvad de Frantzöske
5
derom dömbde och nu tänckte att giöra, hafver legatio Gallica contesterat
6
med dyra ord först och främst sitt stora missnöije öfer Bavari oförmodelige
7
och bedrägelige action. Sedan och att Franckrijke vid een så fatt saak intet
8
tenckte söndra sig ifrån Kungliga Majestät och Sveriges chrono, uthan hvad
9
den ene vederföhres, ginge den andre an, såsom de der vore både tillijke i
10
krafft af alliancen förbundne, att stå i vapnen och här på tractaten för een
11
man och det allmänne väsendet förfechta, än till des Gud gifve oss een uni-
12
versal , säker och ährlig fridh. De plenipotentiarii Gallici hade fulkomblig or-
13
dre och instruction, att sluta frijden här i Tysklandh, alt därhän dirigerat och
14
så conditioneret, att de ville förmoda, det alla, som frid elske och opassioneret
15
vele derom döme, skole det erkenne för gott, hollandes derföre, att vij nu
16
snart gofve uthåt vederparten samme conditiones och dermedh låte hela verl-
17
den judicera derom. Emedlertidh och emedan vij skenberligen hade märckt,
18
att huus Ostrijke och enkannerlig Spanien hafver i förledne sommar af sin
19
fridhatelige art och intention vrijdet och försatt dette värket, så att huru när
20
vij och in Julio vore till vårt föresatte måål, kunde vij lichväl intet råke och
21
hinne derom, uthan hafve för vederpartens practiquer skull most likasom leg-
22
gie henderene i skiötet och late desse måner löpa sin koos, nästan uthan nå-
23
gon frucht i tractaten. Varandes än ovijst, hvadh de ville giöra och om de icke
24
blifve vijd sitt propos, att temporizera och eludera hela värket. Så vore
25
Franckrijke, som ofvantill ähr melt, resolverat, att lata viscomte de Thou-
26
renne med det förste, som nu i denne hösten skee kan, marchera hijtuth i
27
Tysklandh med ett corpo aff 12 à 15000 man, bekommandes han, Thourenne,
28
ordre, att correspondera med min högtährade käre frende och herr feldtmar-
29
schalken om actionerne och hvadsom pro re nata kan vara till att giöra. För-
30
ähn den Frantzöske armeen vore i postour och vidh Rhenen, kunde Franck-
31
rijke intet vähl och uttryckeligen låte Churbeyern vette denne sijn resolution,
32
eij heller befalle commendanten i sijne guarnizoner deroppe, att secundera
33
Kungliga Majestätz militie emot Beyern, effter denne märkiandes, hvarpå det
34
ville gå, skulle beflite sig, förähn Thourenne kommo, att inkrächte samma
35
platzer. Effter nu min högtährade käre frende och herr feltmarschalken icke
36
allenast hafve hela denne sommaren öfverstått uthi een svår och uthan oppe-
37
hold continuerade action emot fienden uthi Böhmen och dermed lijdit aff-
38
gång på folck, officererne och soldatesquen blifva holne i stedze travaille, och
39
deremot ringe hafft till sitt entretenement, uthan nu, mädan Thourenne intet
40
ähn ähr förhanden, måste Kungliga Majestäts hufvdarmee uthi denne höste-
41
tijden uthi uthan de och förhärrjade land vänte detsamme. Ty bleffve dem
42
plenipotentiarii Gallici anmodde, att befordra anticipationen aff vintersubsi-
43
dierne , förmedels hvilka min högtährade käre frende och herr feltmarschal-
44
ken kunde een och annan dermed lysa och soulagera. De haffva fuller befun-

[p. 42] [scan. 98]


1
nit samma postulatum vare billigt och lofvat alle officia dertill, de som mini-
2
stri och kunne intet meer ähn repraesentera och recommendera saken, loff-
3
vandes lichväl vist, att hvar anticipatio intet kunde skee, så skulle då sjelfve
4
subsidia på sin rätte tijd och ordt falla. Derpå hafver då jag, Salvius, gifvit
5
öfersteleutenanten een vexel till Hamburg på 100000 Rikzdaler. Hvad praesi-
6
denten herr Erskein hafver dertill skuttet, det hafver han uthan all tvifvel sjelf
7
med denne posten berättet. Sammaledes troo vij, att han och låter min högt-
8
ährade käre frende och herr feltmarschalken bekomme sitt sentiment om det,
9
som i den 8 puncten uthi memorialet, förmedels om de oberedne rytternes
10
montering.

11
Anbelangande 2. evangeliske chur-, furster- och ständerne här i Romerske
12
Rijket och det, som i den 7 puncten mäles och anföres, att arbeta på deres
13
sammenknippande, och enkannerlig om man icke måtte vara betenckt på een
14
qualificerat person, att sände till Chursaxen, att persuadera till, att jempte
15
andra evangeliske chur-, furster och ständer träde ihop och fatte vapnen emot
16
de catholiske, som nu förbinde sig meer och fastare tillsammans, befinne vij
17
saken vara af stoor consideration och önska intet högre ähn, att Hennes
18
Kungliga Majestät, vår allernådigste drottning, som nu i så månge åhr och
19
med så stor afsaknat af så mycket christeligt och ädelt blod andra besvär och
20
omkostnat förtagit, hafver trädt och stått för det almänne väsendet och där-
21
under uthhärdat i mot- och medgång, måtte på något giörligit sätt kunne
22
blifva gripin under armerne, och att andre, som vederpartens desseiner reda
23
så hårdt hafver drabbat opå och sittie dem lijkasom in under kloerna, ville
24
sjelfve med resolutionen och efftertryck fatta uthi värcket, helst nu der det
25
genom Gudz mildrijke velsignelsse och Kungliga Majestätz segersame vapn
26
ähr bracht nästan intill ändan, då vederparten spanner som näst emot och
27
opväcker alle dem, han kan sig till hjelp, att förhindra Kungliga Majestätz
28
billige fridzconditioner, såsom de der een gång bevilljade och ingådde, kaste
29
ett stort impedimentum i vägen för huus Osterijkes djupa desseiner och dem
30
till een god deel sönderrijfva. Vij underlåta intet här, att öppa ögonen på de
31
här närvarende evangeliske gesandterne och dem vijsa vederpartens förehaf-
32
vande och duglige meer och meer uthbristade practiquer. Ja, sjelfve förfaren-
33
heten talar och lärer dem, som intet så kunna penetrera alt annat, hvad de
34
catholiske gå om med, fast de i orden och plägade congresser med de evange-
35
liske contestera een synnerlig begiärelsse till friden och des befordran. Och
36
kunne vij fuller intet annors seija, ähn att meerbemälte evangeliske gesandter
37
gifva oss här, ja och bekänna ett med oss, hvad the catholiske angår. Men
38
effter vij hafva i thesse dagar sedt af ett Chursaxens bref till min högtährade
39
käre frende och her feldmarschalken, att Hans Churfurstliche Durchlaucht
40
gifver oss skullen, som hade vij i förledne Julio förhindrat friden, inthet ach-
41
tandes the evangeliskes då gifne gutachten, så är lijkt, att the, som här äre,
42
antingen berätta annars heem, än the här tala mot oss, eller och att vederpar-
43
ten hafver heemlige pensionarios vijd slijke hoff, som vända och vrijda alt till
44
thet värsta, lagandes så, att skullen af opskoffvet vältes ifrån Kaijsaren och

[p. 43] [scan. 99]


1
thet partijet inpå oss och att man inthet gott skall ther kunna uträtta. Min
2
högtährade käre frände och herr feldtmarschalken påminner sig, att man
3
sände honom ett extractum protocolli, hållet den 4. Julii nästförleden in con-
4
gressu evangelicorum i Münster. Thet är thetsamma gutachten och evangeli-
5
corum sentiment, som Hans Churfurstlige Durchlaucht beropar sig på. Huru
6
thet var fatt och beskaffat helst i puncten om Erffländerne, det teckes min
7
högtährade käre frände och her feldmarschalken theruthur förnimma och
8
derhoss sig påminna, huru det då stodde med militiae puncten. Hvad det då
9
var, så kan man af thetta Chursaxiske breffvet och theri begrepne resolution
10
nogsampt spörja, hvad hopning man skulle sig nu göra till någon god effect
11
och cooperation i vapnen, om man hoss Chursaxen therom ville på något
12
bequämligit sätt antingen beschickning eller elljest röra, aldenstund Hans
13
Churfurstlige Durchlaucht håller nu före, att man hade reda in Julio på slijka
14
conditioner kunnat sluta, som ständerne oss rådde, och förthenskull nu inthet
15
behöfva föra kriget före slijke saker skull. Vij befinna the, som här äre af the
16
evangeliske, alla inclinerade till friden och lijkasom förförade, när the höra,
17
att vij tala om nödturfftige praeparatoriis, som man moste hafva och göra,
18
tilldess man genom Gudz hjelp kan erhålla friden, som man honom desidere-
19
rar . Huru mycket meere skulle de det giöre, om man skulle proponera något
20
slijkt? Effter vij nu vänta den käijserlige gesandten Volmar, som han sjelf sade
21
mig, Salvio, hijt innan några dagar och med honom någre catholiske depute-
22
rade till att afhandla gravamina, så får man see, hvaruth det vill gå. Hafve de
23
käijserlige lust till friden, som de det contestera och vij för våre personer eff-
24
ter Hennes Kungliga Majestät nådigste ordre med macht trachte effter, så
25
låter det sig snart märckia, aldenstund här ähre få puncter oslitne och det,
26
som tillförende ähr afftalt, vela caesareani, som det seijes, hålla och manute-
27
nera , oachtandes de catholiskes motsäijelsse. Skulle det med vår förhopning
28
annars uthslå och vij märkia, att de catholiske läggie sig meer och meer i
29
vägen och till den ända vrijda dette krijget till ett religionskrig, vele vij på det
30
fallet icke allenast giöre vår möijeligste flijt, att öppe ögonen på dem evange-
31
liske , uthan och itijd skrifva derom till Hennes Kungliga Majestät och effter-
32
handen gifve min högtährade käre frende och herr feltmarschalken part
33
derom, att allerhögstbemälte Hennes Kungliga Majestät dereffter sitt gottfin-
34
nande kan sig deri regulera och, som Hennes Kungliga Majestät finner, bäst
35
det då mesnagera, så och itijd rätte sijne consilia till den oss altid försatte
36
scopum.

37
Huru den Churbeyerske gesandten hafver skrifvit till oss uhr Munster, och
38
jag, Johan Oxenstierna, i min collegas frånvarelsse derpå svaradt, det finnes
39
här. Om vij nu så lijkt synes och här ofvantill ähr mält, komma innan någre
40
dager till handels igen med de käijserlige, velle vij för alt tage militiens inter-
41
esse och contentement och deri göra vår möijeligste flijt, önskandes, att Gudh
42
ville min högstährade käre frende och herr feltmarskalken sampt alle caval-
43
lieri vidh armeen och hela soldatesquen, som giöra sig om det almänne väsen-

[p. 44] [scan. 100]


1
det så högt meriterade, beskiäre helsse och välstånd och alle behagelige pro-
2
speriteter .

Dokumente