Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
224. Rosenhane an Joh. Oxenstierna und Salvius Münster 1644 September 19/29 Pr.: Osnabrück 1644 September 21/Oktober 1

6
224

7

Rosenhane an Joh. Oxenstierna und Salvius


8
Münster 1644 September 19/29
9
Pr.: Osnabrück 1644 September 21/Oktober 1

10
Ausf.: J. Ox. Slg. B II; Kopie als Beilage 2 der Nr. 231

11
Besuch bei d’Avaux: Vollmacht, Thuillerie. – Besuch bei Contarini: Unzufrieden
12
über Verzögerung der kaiserlichen Gesandten. – Auersberg in Münster. Ankunft
13
Andradas. Rákóczy.

14
I förledne tijssdags var jag hoos h:r d’Avaux communicerandes honom
15
thet som E. Excell. bref

36
Vgl. Nr. [ 221 ] u. Joh. Oxenstierna u. Salvius an Rosenhane. Osnabrück 1644 September 16/26
37
(Konz. von Mylonius: J. Ox. Slg. A II).
förmälte om, thet the keijs. genom decanum hafva
16
förnimma låthidt, hvilkedt han för sälsampt uptog och förundrade sig öfver
17
sådan theres upskuf och åtskillige undanflychter, sade sig väll tilförende
18
kunna tänckia, at the medh sådane inventioner skulle komma. Elliest be-
19
rättade han, at the här ginge sammaledes så frigide om med saken; ty sedan
20
Frantzoserne hafva låthit mediatorerne förstå, at the vore färdige at träda
21
till förlijkning öfver fulmachterne, så är theropå inthet svar fölgdt, hvar-
22
utaf han dömbde, at the och här intet understodo sig til göra, förrän the
23
hade thet refererat til Wien. Kunde man fördenskuldh inthet göra, uthan
24
motte låtha så bestå.

25
Ifrå mons:r de la Thuillerie sade han sig hafva fått breef och theraf, oansedt
26
thet äntå icke alt var fullkombligen dechifrerat, så mycket förstådt, at han
27
i förstonne var i Dannemark något slätt unfången, doch hafver omsijder kon-
28
gen förklarat sig, at, oansedt han hade betänckiande at ännu tänckia på
29
någon förlijkning medh cronan Sverige, så kunde han lijkväll lijda, at thet
30
motte skee, och motte han, gesandten, theruthi göra sitt bäste.

31
Then Venetianische gesandten Contareni hafver jag i dag besökt och af
32
honom ibland annat förnummit, att han är illa tilfridz öfver the keijsserl.
33
drögzmål, synnerlig at the alle saker skola referera til Wien, hvilket fram-
34
deles skulle gifva stort hinder i tractaten, om the så ville continuera, hvar-
35
uthaf och vore til döma, att the allenast gessandter vore til nampnet och

[p. 352] [scan. 384]


1
inthet betrodde at göra något til saken, sade sig och allareda hafva therom
2
skrifvit til Wien, at then Venetianische gesandten thersammestädes skulle
3
sådant medh störste alfvar och ijfver repraesentera vidh hofvet och therhoos
4
förmäla, att effter man seer them inthet alfvar hafva til tractaten, at the thå
5
heller motte säija sig thermedh af, så kunde man sig thereffter rätta. Han
6
önskade mycket, att feldtmarskalken medh armeen motte komma i erfve-
7
landen , så kunde thet mycket hielpa til saken. Refererade och, huru förgef-
8
ves Keijssaren härtill hafver beropat sig på den Danske saken, aldenstundh
9
secret. Cleyn skulle här i Munster hafva berättadt, att hans herre inthet haf-
10
ver begärt eller tänckt at draga den saken hijt äller at tractaten derföre skulle
11
uppehållas. Med gessandternes fullmachter på thenne ohrten berättade han
12
theropå bestå at hvar och een skulle opsättia hvad feel han funne och huru
13
han thet begärte förandras, hvilket han förmeente skulle blifva honom och
14
nuntio i morgon eller öfvermorgon lefrerat. Sedan ville the theröfver göra
15
sin flijt, at the skulle blifva eense. Och effterty dhe på någon tidh inthet
16
kunde få them i sådan form å nyo underskrefne och förseglade, så vore i
17
medier tijdh nog, at the förplichtade sig emot mediatorerne, at the sådane
18
fullmachter, som the föreenas öfver, innan een viss tijdh skulle sig förskafva,
19
så kunde the thessemellan lickväll begynna tractera, såssom plägar vara
20
brukeligit. Hvadh han elliest föruthan thetta om staten uthi Italien och
21
Constantinopel med meera berättade, håller jag onödigt Eders Excell. ther-
22
medh besvära.

23
Greffven af Auersberg hafver varit här obekänd och sine colleguer vale-
24
dicerat , effter han inthet dristar sig draga thenne vägen up före, uthan säijes
25
villia begifva sig den vägen åt Schlesien. I går middag var han til gäst hoos
26
Don Saviedra uthe på landet, ther han Saviedra under tijden plägar hålla
27
huus, och therifrå reeste sin koos åth Lengerchen til natten.

28
Portugische gesandten don Francisco Andreida kom i tijsdags hijt inn con-
29
voyeradt alt til stadzporten med 300 Statische ryttare. Pereira var emot ho-
30
nom och förde honom inn, hafver livri gråt och blåt. Han seijes villia slå
31
någat stort opå och såsom extraordinarius hålla sig mycket förmehr än
32
Botello eller Pereira. Huru han kan förlijkas med Frantzoserne, hafver jag
33
än inthet förståt och icke hördt någre visiter them emellan vara förelupne.
34
Här i staden hafva the keijsserl. och flere af thet anhanget hafft tidender,
35
at Rakozi vore heelt slagen och ruinerat, men Contareni neekade, at sådant
36
inthet vore sant …

Dokumente