Acta Pacis Westphalicae II C 2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1645-1646 / Wilhelm Kohl
142. Königin Christine an Johan Oxenstierna und Salvius Stockholm 1646 Juni 27/Juli 7

2

Königin Christine an Johan Oxenstierna und Salvius


3
Stockholm 1646 Juni 27/Juli 7

4
Kopie: RR, 1133–1136

5
Begehren der evangelischen Stände, den spanischen Krieg nicht mit dem deutschen zu vermischen,
6
und Bitte um schwedische Vermittlung bei den Kaiserlichen wegen der Religionsbeschwerden. Ent-
7
schädigung Kurbrandenburgs für Pommern. Hessische Quartiere in Ostfriesland. Angeblicher
8
Waffenstillstand zwischen Bayern und Frankreich. Gerücht über einen französisch-kaiserlichen
9
Waffenstillstand.

10
Vij hafve på denne sidste ankomne post bekommet Edert bref af den 8. huius
11
[ 8./18. Juni 1646 ] och deraf förnumet, hvad dhe evangeliske ständernes
12
deputerade hafve med Eder communicerat öfver gravaminibus och thervid
13
bidet Eder om tre tingh: först, at thet Spaniske kriget och des bijläggiande
14
icke måtte mängies ihoop med thet Tyske, så at besverligheeten af thet
15
Spaniske interesset skulle oppehålla den Tyske freden. Sedan och, efter dhe
16
catholiske ständerne hade opdraget them käijserlige plenipotentierade at
17
immediate uthföra thetta verket om gravaminibus med them evangeliske,
18
ty bodo Eder thesse, at och I vele handla theröfver med then käijserlige.
19
Dessföruthan sij vij och, hvad grefven af Wittgenstein på Churbrandeburgz
20
vägnar hafver med Eder, grefve Johan Oxenstierna, talat om churfurstens
21
vederlag för Pomeren i fall thet blefve frijd, men på fall af krigetz continua-
22
tion , om vij ville förstå till närmare förstånd med hans herre, anten genom
23
renovationen af armistitio eller een neutralitet eller och alliance. I berätte
24
och, at grefven af Ostfriessland genom sin gesandte anholler hoos Eder,
25
at vij icke ville sustinera och styfva landgrefvinnan af Hessen-Cassel vid
26
qvarteren i Ostfriessland, och hvad I på thetta alt hafve svarat och sidst
27
berätte then Frantzösiske mareschall de Touraines företagat icke conjungera
28
sig med them vårom och Hessiskom.

29
Så myckit nu Spanien och thet Spaniske kriget, freden och interesse anlan-
30
gar , så gofve vij Eder tillkenna theröfver vår mening vid thet käijserlige
31
opsatte och projecterade conceptet af instrumento pacis. Ty såsom Frank-
32
rijke gåår häruthinnan om, när the komma på tahl om Käijsaren, sökiandes
33
till hafva frij händer, när the så komma till pass, så sij vij eij heller vara af
34
nöden at vij nu äfven anten skulle säija Spanien vara vår vän eller fiende,
35
men bättre at låta den saken så passera, hvarken seijandes ja eller neij dertill,
36
uthan låta thetta the evangeliske ständernes postulatum komma på the
37
Frantzösiske plenipotentierade. Och emedan ständerne begäre af Eder at
38
beblandningen af thet Spaniske kriget och frieden med den Tyske måtte
39
afstyras, synes oss som bäre dem fahra före, at freden skulle therigenom

[p. 354] [scan. 394]


1
mycket difficulteres och protraheres. Ther doch vij så hålle före, at Frank-
2
rijke sielf icke stort skal achta eller sökia freden med Spanien, ther han elliest
3
kan med Käijsaren blifva richtigh; hvarföre och såsom detta mehrendels
4
flyter af dhe Spaniske, som genom dhe käijserlige förhindra, at friden icke
5
må slutas i Tysklandh nisi coniunctim med Spanien, så kunne I och väl
6
theröfver med them Frantzösiske communicera, skiutandes dem i skiön,
7
hvad theri är till at göra, allenast I icke göre Eder emot dem obligate och
8
förbundne till blifva i kriget för det interesse som är emellan Frankrijke
9
och Spanien.

10
Bemälte evangeliske ständers begäran af Eder, at handla med them keijser-
11
ligom öfver theres och dhe catholiskes gravamina, så vele vij, at I thet icke
12
uthslå, men göre Eder högste och möijeligaste flijt, at I the evangeliskes saak
13
och interesse häruthinnan drifve till een god endskap, anseendes icke alle-
14
nast , at the äre våre religionsförvanter, uthan och deres conservation uthi
15
deres rätte och gamble frijheet, tillstånd och värde är et fundament till våre
16
och flere Tysklandz angrentsande potentater, lender och naboer. Och ther
17
vij skönt med fienden skulle uthi andre saker blifva richtige och enighe och
18
icke erhålla tillijka denne intentionen, så hade vij intet vissare till befahra,
19
än med tijden en recidive [?] af Tyskt örlug och låga, som lätteligen kunde
20
flyga hijt öfver. Derföre kunne I icke allenast, uthan moste thet och göra,
21
hvad ständerne i thetta måhl af Eder begära, tracterandes häröfver med dem
22
käijserlighe commissarierne, dels såsom mediatores emellan them evange-
23
liske och catholiske (som och hafver intet lijtet interesse theruthi, at huus
24
Österrijke icke blifver heelt absolut i Romerske rijket), dels och såsom
25
interessenter uthi en så allmän och oss med flere angräntzande konungarij-
26
ken , republiker och commune angående saak. Och most I altijd häruthinnan
27
taga sielfve ständernes consilium, så och I med dheras inråd i tractaten öfver
28
gravaminibus med dem käijserlige altijd förfahre.

29
Om vederlaget för Churbrandeburg emot Pomeren

43
Kurzer Inhalt des Abschnitts in Urk. u. Aktenst. XXIII 1 S. 90.
vete I tala och drifva
30
thet bästa I kunne, at han thermed blifver försedd och accommoderad. Men
31
hvad i fall af krigetz continuation kan vara af oss till resolvera och göra,
32
therom är tijd nogh at tales ved. Icke deste mindre hålle I Churbrandeburg
33
i god humeur, såvidt sig göra låter, uthan hinder och skada i erhållelsen af
34
våre billige postulatis, och han sielf icke gör sig dehlachtig eller anhängigh
35
vidrighe partiet.

36
Landgrefven [!] af Hessen-Cassell vele vij och at I söke till sustinera the
37
Ostfrijsische qvarteren. Efftersom vij sij Eder väl och tillbörligen hafva
38
svarat och mött then grefvens gesanter, han grefven tillijka med General-
39
staterne hafve och hoos oss therom, dels igenom skrifvelser, dels igenom
40
deras här nu varande uthskickade, anhållet. Men såsom vij icke befinne
41
desse tijders och sakers tillstånd tilldrägeligit och säkert, at sättia landgref-
42
vinnan uthur detta posturet och derigenom henne försvaga, så är och icke

[p. 355] [scan. 395]


1
mehr än skäligt, at hoon thervijd maintineres och grefven patienterar, hvad
2
icke kan förandras.

3
Elliest, etter nu någon lång tijd hafver varit på taal och gång, at ett armisti-
4
tium skal vara slutet emellan Frankrijket och Beijern, och som oss från
5
commendanten i Benfelden Mose blifver berettat och communicerat, skal
6
den Beijeriske generalen Gleen

35
Gottfried Huyn Graf von Geleen von Amstenrath, 1657 Maastricht oder Altenbiesen.
36
ADB VIII S. 534 .
hafva thet notificerat till Beijeriske com-
7
mendanterne och betiente, at vapnehvijlan skal icke allenast med Beijern,
8
uthan och med Keijsaren vara sluten. Nu ställe vij thetta till vijdare viss
9
effterrettelsse; men ther så voro, hafve I billigt till besvara Eder theröfver
10
emot Frantzösiske commissarierne i Munster, thetsamme stillestånd uthan
11
tvifvel är slutet vordet, reprocherandes dem at sådant löper emot alliancen
12
och dess rätte fundament och intention, och förläggiandes dem med skähl
13
dem aequalitet dhe göre häruthinnan med thet Chursäxiske stilleståndet, af
14
hvilket the thet andre skole lära beskiönia. Men såsom vij härom ännu ingen
15
viss effterrättelsse hafve, så bespare vij all vijdare communication häröfver
16
med Eder till en annan gång.

Documents