Acta Pacis Westphalicae II C 2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1645-1646 / Wilhelm Kohl
93. Johan Oxenstierna an Königin Christine Osnabrück 1646 April 13/23

2

Johan Oxenstierna an Königin Christine


3
Osnabrück 1646 April 13/23

4
Pr.: Stockholm 1646 Mai 4/14

5
Ausf.: DG, A I 1, Legat . [ 4 ], 567–571

6
Rechtzeitige Ankunft der königlichen Weisungen vom 21./31. März für die Besprechungen mit
7
Trauttmansdorff. Besuch der Kaiserlichen: Schwedische Satisfaktionen. Besuch von Löbens: Schwe-
8
dische Forderungen, Entschädigung Kurbrandenburgs für den Verlust Pommerns. Besuch Serviens:
9
Äußere Bekundung des guten Einvernehmens beider Kronen, französische Satisfaktionen, Annahme
10
eines kaiserlichen Angebots hierzu, Bayerns Eintreten für eine Entschädigung Frankreichs, geplanter
11
Waffenstillstand, schwedische Satisfaktionen. Stand der Ständeverhandlungen über die Gravamina.
12
Bedenken der Stände in Kommerziensachen. Waffenstillstand mit Kursachsen. Militärische Ereignisse.

13
Eders Kgl. Maj. allernådigste breef, daterat Stockholm den 21. passato
14
[ 21./31. März 1646 ] och här i Ossnabrugge den 7. huius [ 7./17. April 1646 ]
15
väll ankommit, medh Eders Kgl. Maj. yterligare förklaringh öfver punctum
16
satisfactionis och the andelige godssen i stiffterne, som biudes till samma
17
satisfaction, jämväll öfver then allmänne vapnehvijlon, som mediatorerne i
18
Munster nu på een tijdh bortåth hafva slagit före och än drifves, är kommit
19
temmeligen till lagz och à propos, varandes grefven af Trautmanssdorf
20
någre dagar tillförende återkommin ifrå Munster, och jagh, Johan Oxen-
21
stierna , för min colleges opassligheet therföre sinnat at besökian samma
22
dagen. Thet föll fuller then gången föga före, efter grefven af Trautmanss-
23
dorf befan sigh något illa.

24
Den 9. huius [ 9./19. April 1646 ] gaf han migh revisiten och hade medh sigh
25
sine colleger, grefven af Lamberg och Crane, påminnandes tå hvadh han
26
in Februario för sitt affreesande till Munster månde föreslå till Eders Kgl.
27
Maj. satisfaction, med förmodan at ther skulle sidermehra något svar vara
28
fallit, och Eder Kgl. Maj. nögder medh så anseenligen stycker, såssom För-
29
pommeren och stiffterne Bremen och Verden vore.

30
Jagh svarade, att vij fuller, hvadh then saken angick, hafva hafft Eders
31
Kgl. Maj. ordre för oss, men altidh väntat och ännu vänta efter the keijsser-
32
liges duplicque och svar på the saker som i vår replicque vore framstälte.
33
Anlangande then offerten som han, grefven af Trautmanssdorf, hade giordt,
34
och the än stodo på, såssom jagh och min collega då, när thenne ouverturen
35
skedde, månde honom, grefven af Trautmanssdorf, föra till sinnes at thet
36
som praesenterades, kunde fuller vara något, men inthet göra tillfyllest och
37
fullkomligen förnöija Eder Kgl. Maj. för then uthstådde fahra och använde
38
omkostnader. Jämväll Eders Kgl. Maj. staat, såssom thet sigh bör, moot
39
förefallande accidentier försäkra, altså hafve vij och sidermehra förstådt

[p. 249] [scan. 289]


1
Eders Kgl. Maj. allernådigste meening gå therhän och vara medh vårt då
2
gifne svar eensee, tviflandes jagh ingalunda att han, grefven af Trautmanss-
3
dorf , ju hafva sielf samma skääl och invändningar väll intagit och them till
4
hörigh ohrt refererat, så at man nu måtte få then resolutionen, at thet blefve
5
vidh the stycker som i replicquen äre begärte, thermedh Eders Kgl. Maj.
6
någorlunda och effter lägenheeten måtte vara tillfridz.

7
Therpå excuserade han drögzmåhlet af duplicquen medh ständernes lång-
8
samheet och olijka meeningar in consultationibus in tractatu gravaminum.
9
Sade them nu i hvart collegio vara öfver re- och correlationerne, så snart
10
thet vore skedt och the keijsserlige kunna bekomma ständernes betänkiande,
11
skall duplicquen blifva giordh. Begynte thernäst på at exaggerera Eders
12
Kgl. Maj. postulater stoorheet, och eenkannerligen ömnade sigh öfver
13
Schlessien, opräcknandes thes gode lägenheeter och omöijeligheeten på
14
Keijssarens och huus Österrijkes sijda at släppa thet samma. Effter een
15
långh discours och åtskillige digressioner ini andre saker sade jagh, at så
16
fram och, om Eder Kgl. Maj. för sigh och sin egen praetension skulle
17
släppa så månge och för Keijssaren väll och nästlägne furstendömer och
18
landh, som Schlessien haffe och i sigh begriper, måtte thet tilläfventyrs skee
19
i thet anseende och förhopningh att Keijssaren bevijste sigh theremot vill-
20
fahrig i the andre postulatis och hulpe medh all macht att Eders Kgl. Maj.
21
kunde bekomma 1. till itt någorlunda vederlagh för Schlessien the inne-
22
hafvande stiffterne, in specie Ossnabrugge och Minden medh någre therom-
23
kringh och inmoot Bremen och Verden lägne ämbter, nembligen Sassen-
24
burg , Bewergern, Meppen, Kloppenburg, Vechte och Wildeshausen, som
25
till stifft Munster äre hörige, 2. heela Pommeren, Wissmar medh Wahlfisken
26
och Pöell sampt någre theromkring liggiande ämbter, och stiffterne Bremen
27
och Verden under furstlige titull och rätt och på sätt och vijs som tillförende
28
i replicquen och elliest vore omtalt.

29
The hörde mächtogh gärna at jagh kom på taal och tesmoignerade vella
30
quittera Schlessien, men rychte på axlarne öfver then första conditionen om
31
stiffterne Ossnabrugge och Minden sampt the begärte ämbterne. Sade sigh
32
ingen rådh vetta för churfursten, om han skulle mista heela Pommeren,
33
hoppades at Eder Kgl. Maj. skulle låtha sigh nöija medh hälften och vella
34
taga emot stiffterne i the vilkor, som the hafva varit och ännu äre. Om
35
Wissmar kunde the inthet vist säija. Thermedh skildes vij åth, och the
36
lofvade innan någre dagar komma fram med duplicen, då man får see huru
37
runda the villia vara och om the blifva vidh theras offerte.

38
Den 10. huius [ 10./20. April 1646 ] var her von Löben hoos migh, berättan-
39
des at samma dagen, som the keijsserlige hade varit hoos migh, var Crane
40
i sine collegers nampn kommen till honom och hade då optäckt, at å Eders
41
Kgl. Maj. sijda jagh hade släpt praetensionen på heela Schlessien och ståt
42
stijfft på the andra länderne som äre begärte till satisfaction, så emedan
43
Crane inthet så oförmärkt hafver gifvit at förstå det thet vore ingen synner-
44
ligh hopningh at salvera Pommeren, och han, von Löben, icke eller hafver

[p. 250] [scan. 290]


1
af Crane spordt at thet skall vara något talt om itt aequivalent vederlagh för
2
churfursten, så begärte han vetta af migh rätta ägenskapen aff thet som var
3
passerat, och vidh så, som Crane hafver sagt, fatte saker mitrådh.

4
Jagh communicerade honom af thet som passerat var, hvadh tienligit fans,
5
men eenkannerligh att man inthet ännu hade quitterat Schlessien, uthan
6
stält them keijsserlige visse vilkor och conditioner före. Thervidh hade man
7
fuller hafft i minnet churfurstens vederlagh, men alldenstundh the chur-
8
furstlige hafva så skrifft- som mundteligen härtill, oachtandes alle vän- och
9
skälige remonstrationer, inthet vellat höra af, fastmindre förstå till något
10
vederlagh, förkastandes alt såssom olijkt och inthet at räckna emot Pom-
11
meren , hafver man å Eders Kgl. Maj. sijda ståt an och inthet vettat, hvadh
12
som vore at göra och hvarest sampt huru man skulla finna något som vore
13
lagam för theras herre, låtandes thet omsijder och hällre komma på theras
14
ägit betänkiande och vaahl.

15
Löben sade, at thet inthet hafver varit hans rådh at så är procederat vordet.
16
Skööt skulden på grefven af Wittgenstein och badh, at å Eders Kgl. Maj.
17
vägnar vij ville än stå på the tu Schlessiske furstendömer Glogou och Sagan
18
och sedan stiffterne Magdeburg, Halberstadt, Ossnabrugge, Minden, Bre-
19
men och Verden, så lagandes at churfursten kunde theruthur få vedergäll-
20
ning , för then deel som han måtte nödgas förlåta af Pommeren. I fall thet
21
inthet skedde, kunde churfursten inthet gifva sin consens till något i
22
Pommeren.

23
Therpå bleef af migh regererat, at churfursten tilläfventyrs uhr Schlessien
24
måtte någorlunda kunna få sitt contento. Magdeburg vore nu i churfurstens
25
af Sachssens sons händer och thet huset nu i stoor consideration här på
26
tractaten, at han nepligen skulle få ständernes consens therpå. Thet vore
27
lickväll at försökia på Churbrandenburgz sijda. Halberstadt måtte gå sna-
28
rare , men the andre stiffterne ståår Eders Kgl. Maj. efter.

29
Moot residenten Rosenhanen, som nu är här i staden och i går besökte her
30
von Löben, hafver han fördt samma discurser och varit otåligh theröfver,
31
at grefven aff Wittgenstein hafver opiniastrerat och inthet i tijdh hördt,
32
effter hvadh för conditioner å Eders Kgl. Maj. sijda måtte komma i förslagh,
33
och kunde med cooperationer hållas, såframpt churfursten skulle cedera
34
heela eller een deel af Pommeren.

35
Servient kom i förgår hijt

42
Relation de ce qui s’est passé au voiage d’Osnabrug fait par Monsieur Servien du 7 may
43
1646: Négociations secrètes III S. 172ff.
. Och vidh visiten som jagh i går giorde till
36
honom, och hans revisite till migh idagh igen äre efterfölliande saker före-
37
fallne : 1. Sade han sigh vara kommin icke för thet, at det nu äfven var så
38
länge sedan her Salvius var i Munster, uthan at vijsa världen och them här
39
på tractaten stadde cronornes förtrolige correspondence, hälst nu emedan
40
alle man är i arbete och hopning at bringa värket tillända och få een universal
41
fridh. 2. Refererade han, at Trautmanssdorf näst för sin afreesa och vidh

[p. 251] [scan. 291]


1
thet han böödh them Frantzöska fahra väll, hade sagt, at mediatores hade
2
commission at göra them Frantzöska itt apertur, medh förhopningh at
3
Frankrijke skulle vara thermedh tillfridz

42
Am 4./14. April 1646 verfügten sich Graf Nassau und Volmar zu den Mediatoren und legten
43
ihnen Der kayserlichen Gesandten Memorial über das den Frantzosen offerirte Elsaß
44
und Sundgau vor: J. G. von Meiern III S. 5–7 .
. Hvilket och är skedt den ***
4
huius, då mediatores brachte legationi Gallicae een skrifft, therpå een deel
5
af Elssas bleef budit till satisfaction åth Frankrijke på visse conditioner.
6
Hvilket opsatt legatio Gallica inthet hade då vellat emottaga för någre
7
praejudicerlige vilkor som theruthi vore, uthan mediatores hafva måst taga
8
papeeret medh sigh tilbakars igen. Dagen therefter vore the igenkomne och
9
hade medh sigh fördt thet samma, i någre stycker förandrat och så beskaffat,
10
som lit. A uthvijsar. Och ehuruväll legatio Gallica hafver hafft betänkiande
11
theruthi och ståt i tvijk, om han skulle, förän dupliken blefve giordh och
12
itt fulkomligit svar på alla puncta replicarum blefve inhändigat, handfå
13
thetta in antecessum, lickväll och emedan the viste, att the keijsserlige hade
14
häremot oss giordt een offerte och the meente at thet inthet skulle prae-
15
judicera tractaten och alliancen, om the hörde och såge the keijsserliges
16
tilbudh, kunnandes sedan bättre öfverläggia saken sielfva och communicerat
17
heemåth och med oss, så hafva the omsijder accepterat af mediatorerne the
18
keijsserliges skrifftelige och ofvantill litererade förslagh, förordandes ther-
19
hoos , eftersom the och hafva svarat mediatorerne i thenne saken: 1. att the
20
inthet hade någon ordre at taga emot och ingå slijka conditioner, men 2. ville
21
allenast taga an paperet, at vijsat och communicerat med Frankrijkes alliera-
22
des fullmächtige, eenkannerlig oss här i Ossnabrugge. Therpå han sedan
23
låtz vara illa tillfridz med ofvanbemälte conditioner och vidhängde clausulis,
24
efftersom theriblandh äre någre som föga duga. 3. Rosade och berömde
25
han mächtog mycket Churbeijerens procedurer at negotiera friden, och i
26
synnerheet hans ijfver och arbete att förnöija chronorne, begärandes at
27
vetta, om å Eders Kgl. Maj. vägnar vij ville menagera thet samma och
28
thermed förvänta Beijerns visse cooperation i Eders Kgl. Maj. satisfaction.
29
4. Refererade han at the keijsserlige föreslå och mediatores drifva med
30
alfvare på itt stilleståndh af tree veekur. Å Frankrijkes vägnar vore the så
31
mitt emellan, men lickväll nästan på then meeningen, at stilleståndet skulle
32
therföre på een så kort tijdh vara nyttigt, at Eders Kgl. Maj. armée och
33
thet Hessiske folket kunde thessemellan vara oanfächtade, och Tourenne,
34
som inthet kan komma i fäldt förän mitt i Maio, nu hafva tijdh att avancera
35
med sitt corpo, begärandes vetta vårt sentiment theröfver.

36
Jagh replicerade theremot: 1. att han vore oss välkommin, både för sin
37
person som nödtorfften af sakerne, at man nu vidh concurrencen af så
38
åtskillige ährenden desto bättre måtte kunna itt och annat öfverläggia och
39
therunder stärkia folket i then meeningen om chronornes såte och eenhälle-
40
lige handling här på tractaten och i kriget, så länge man nåår och hinner till
41
itt önskeligit slüuth.

[p. 252] [scan. 292]


1
Therhoos och till thet andra tackade jag för communicationen som han
2
giorde om sakerne i Munster och eenkannerlig öfver förslaget af Frankrijkes
3
satisfaction. Sade mig ville thet med min collega läsa. Hvarpå och till thet
4
3. jag honom i lijka måtto optäckte, huru och på hvadh sätt the keijsserlige
5
här hade med offerten procederat. Them fuller hafva discurrerat medh oss
6
och giordt förslag om halfva Pommeren och stiffterne Bremen och Verden,
7
men inthet skriftelig eller på något annat förbindeligit sätt. Hvilket vij och
8
så hafva låtit passera och achtat vara lijkmätigt alliancen, att man ginge med
9
lijka fiöt och steeg på både ohrter, väntandes på the keijsserliges svar och
10
duplicquen, theruthi the keijsserlige svara tillijka på alle våre punchter, och
11
inthet få tillåtelsse at gå plocketaals och annorledes här än i Munster, och
12
thet så mycket mehr, sedan vij här på d’Avauxes begäran och ijfrige anhål-
13
lande månde förmå ständerne at the inthet skulle gå uthi sine consultationer
14
och correlationer classe- och styckevijs, uthan fara alla fyra classerne igenom
15
och therpå effterst anställa re- och correlationen.

16
Hvadh sedan och till thet 4. Bavari officia anginge, kunde thet så vara,
17
som han, Servien, föregaff, at han, Beijern, talte väll för Frankrijke, effter-
18
som och thet inthet är uthan eftertänkiande hoos ständerne, som äre gode
19
patrioter och lijta på chronornes giorde propositioner, contestationer och
20
gode framhärdande i thet som länder till at redressera och ställa alt i förra
21
gode lagh igen. På Eders Kgl. Maj. sijda hafver vij alt härtill lijten licknelsse
22
och fast ingen värkan sedt aff någon inclination. Och om thet så vore, som
23
her Servient föregifver, är troligit at thet inthet så mycket skeer och är bygt
24
på Beijerns sincere affection emot Eder Kgl. Maj., som hans ägit interesse
25
och dess befordran. Kunde man uthan något meen och brett af chronornes
26
hufvudhintention och härtills förde consilier, såväll under sigh som elliest,
27
förmedelss propositioner- och replicquerne öfver alt bekände, hålla sigh
28
Beijern tillhanda, vore thet een saak man hade at tänkia på och först vänta
29
någon anledelsse af honom, Beijern, sielf.

30
Till thet fempte om stilleståndet, svarade jag, at om man änteligen skulle
31
gå på itt stilleståndh, höllo jag vara bättre at thet stältes på 5 à 6 åhr ähn
32
3 veekur, för the oundvijkelige olägenheeter man theraf skulle hafva. Doch
33
thet vara långt eller kort, så kunde thet inthet uthan förfång och skada för
34
chronorne och then allmänne saken anställas, först för militiens skuldh,
35
som therigenom lätteligen måtte blifva debaucherat och komma af sigh
36
och uthur sitt postur, sedan och effter ständerne vidh så fatta saker måtte
37
fatta andra tankar, ja heela facies rerum theraf förandras och ombytas. Uthi
38
hvilkes anseende mig tyckte vara bäst at man behöllo händerne frije och
39
svärdet theruthi, at, så härefter som härtill, förmedelss vapnen uthvärka
40
tilldrägelige conditiones.

41
Hvadh han än vijdare kan komma fram med i desse dagar, thet sparas till
42
nästa post. I alt contesterar han at Frankrijke är och blifver beständigh vidh
43
alliancen, låtandes ingen ting draga sigh therifrå. Om the förre striderne,
44
såssom La Bardes admission och stiffterne, hafver han icke een gångh

[p. 253] [scan. 293]


1
nämpt, eij eller tesmoignerat vara Frankrijke emoot, at Eder Kgl. Maj.
2
finge Bremen och Verden, ehuruväll the keijsserlige sprängia uth, at han
3
äfven för then skuldh skall vara hijt kommen. Och effter duplicquen nu
4
snart är väntandes, så är på taal kommit, at bägge chronornes legationer
5
måtte strax thereffter komma ihoop i Lengricken.

6
Hvadh landtgrefvinnans af Hessen-Cassell Furstlige Nåde begärar till satis-
7
faction , finnes under lit. B.

8
Tractatus gravaminum är ännu nästan på förre ställe och lag. The hafva
9
alt härtill hållet 5 consessus. Hvadh uthi hvarthera är föreluppit, thet uth-
10
vijsar protocollet af hvar consessu under lit. C, D, E, F, G. Så offta the
11
komma uhr och ämna sigh op i conferencerne, pläga visse deputati gifva
12
oss part om thet the hafva hafft eller vella hafva förhänder. Och effter the
13
hafva itt hårdt höö at dragas med på andra sijdan hoos the papistiske, och
14
thet finnes iblandh the evangeliske någre, som aff irresolution eller för andre
15
orsaker skuldh villia uthan efftertänkiande gifva effter, göra vij vår flijt at
16
styrkia och understödia them som beständige och vällmeente ähre.

17
Eder Kgl. Maj. hafve vij tillförende i underdånigheet tillsändt stäädernes
18
betänkiande i commerciepunckten. Nu finnes under lit. H then Magden-
19
burgiskes votum, som han skall vara sinnat at afläggia i furstenrådet öfver
20
samma städernes betänkiande, hvilket the andre effter theröfver hållen con-
21
cert skola villa approbera och föllia.

22
Feldtmarskalken berättar migh uhr Leipzig af den 5. huius [ 5./15. April
23
1646 ], at stilleståndet med Chursachssen var den 31. passato [ 31. März/
24
10. April 1646 ] sluttit

40
Der Waffenstillstand von Eilenburg, 31. März/10. April 1646, galt bis Kriegsende. Vgl.
41
F. Dickmann S. 358. Druck des Vertrages: K. G. Helbig , Die sächsisch-schwedischen
42
Verhandlungen S. 283–288.
och at hufvudharmeen therpå måtte tilläfventyrs
25
movera sigh åt Wesern, at så länge Tourenne kommer närmare, ther attac-
26
quera någon ohrt, såssom Höchster eller någon annan, jämväll at general
27
Wittenberg

43
Arvid Wittenberg von Debern, * 1606 Johannesberg (Finnland), † 7. September 1657 Zamoscie
44
(Polen). SMK VIII S. 416f. APK 28418–28420.
skulle skickas med någre regimenter ini Schlessien, at ther
28
hafva ögonen och acht på fiendens förehafvande, effter han i Mähren och
29
Österrijke skall starkt sambla sigh att vella attacquera Eders Kgl. Maj.
30
guarnisoner theroppe. Bremervörden är den 6. huius [ 6./16. April 1646 ]
31
per accord öfvergångit. Altså kan generalleutenanten Königzmark nu bättre
32
röra sigh uhr the qvarteren och gå antingen op till hufvudharmeen eller
33
läggia sigh för någon annan ohrt härneder i Westphalen, efftersom general-
34
major Steenbock mig för någre dagar sedan adverterade, at the hafva hafft
35
i rådh att engagera sigh medh Vechte. Hvilket nu kanhända tå angå, at
36
således divertera the keijsserlige. Melander är i Hamm och säges göra stoora
37
praeparatoria. Tijden lärer vijsa, hvadh han kan uthrätta.

38
P. S. Hvadh Portugiserne hafva skrifvit oss till om theras angelägenheeter
39
och them therpå är svarat, finnes under lit. I, K. Staden Erffurts deputerade

[p. 254] [scan. 294]


1
hafva them desideria hoos oss och skriffteligen inlefvererat, som är at see
2
af bijlagon under lit. I [!].


3
Beilagen in DG, A I 1, Legat . [4]:


4
A: 572–573’ Kaiserliches Memorial über die französischen Satisfaktionen [ Druck: J. G. v.
5
Meiern III S. 6f. ]

6
B: 574–575 Memorial der Hessen-Kasselschen Gesandten über die verlangten Satisfaktionen und
7
Befriedigung der Soldateska. Ohne Ort 1646 April 15/25 [ Druck: J. G. v. Meiern II
8
S. 978f. ]

9
C: 576–583 Protokoll über die 1. Session der Deputierten der evangelischen und katholischen
10
Stände vom 2./12. April 1646 [ Druck: J. G. v. Meiern II S. 585ff. ]. Osnabrück 1646
11
April 3/13

12
D: 584–593 Desgl. 2. vom 3./13. April 1646 [Druck: ebd. II S. 590ff.]

13
E: 594–598’ Desgl. 3. vom 4./14. April 1646 [Druck: ebd. II S. 596ff.]

14
F: 599–604’ Desgl. 4. vom 9./19. April 1646 [Druck: ebd. II S. 600ff.]

15
G: 605–610 Desgl. 5. vom 11./21. April 1646 [Druck: ebd. II S. 604ff.]

16
H: 611–613’ Votum des magdeburgischen Gesandten

17
I: 614–614’ Die portugiesischen an die schwedischen Gesandten. Münster 1646 April 18

18
K: 615 Johan Oxenstierna an die portugiesischen Gesandten. Osnabrück 1646 April 12/22

19
616 Derselbe an dieselben. Osnabrück 1646 April 12/22

20
L: 617–622 Die Deputierten der Stadt Erfurt, Johann Hallenborst und Rudolf Geisler, an die
21
schwedischen Gesandten. Osnabrück 1646 April 8/18

22
623–623’ Andrada an Johan Oxenstierna. Münster 1646 April 19

23
624–626 Protokoll über die Beratungen der Stände zur 3. Classis [ Druck: J. G. v. Meiern II
24
S. 476ff. ]

25
627–628’ Desgl. zur 4. Classis [ Druck: ebd. S. 490ff. ]

26
629–630’ Desgl. über die französische Satisfaktion [ Druck: ebd. S. 444ff. ]

27
631–635 Avise

28
636 Bilderbeck an Keller. Köln 1646 April 19

29
637 Korrespondent 1517 an Keller. Ohne Ort 1646 März 27

30
638–638’ Ohnvorgreiffliche nachricht und bedenckhen, wie es umb die Saxenhaagi-
31
sche anfordterung bewandt und damit fürterß zue halten

32
639 Bürgermeister und Rat der Reichsstadt Köln an die schwedischen Gesandten ( Beglaubigungs-
33
schreiben für Konstantin von Lyskirchen und Dr. Gerwin Meinertsbagen ). Köln 1646 März 26

34
640–642 Avise

35
643 Bilderbeck an Keller. Köln 1646 April 12

36
644–649’ Avise

Documents