Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
389. Joh. Oxenstierna an die Königin Osnabrück 1645 September 6/16 Pr.: Stockholm 1645 Oktober 2/12

26
389

27

Joh. Oxenstierna an die Königin


28
Osnabrück 1645 September 6/16
29
Pr.: Stockholm 1645 Oktober 2/12

30
Konz. von Mylonius: J. Ox. Slg. A I; Ausf.: DG. A I 1. legat. [ 3 ], 94–97

31
Gemeinsame Reise der reichsständischen Gesandten nach Münster abgelehnt. –
32
Gespräche mit französischen Gesandten in Münster: Modus agendi der reichsständi-
33
schen Gesandten. – Gespräch mit Contarini: Hilfe für Venedig gegen Türken,
34
modus agendi. – Kaiserliche Proposition bevorstehend. – Besuch des Lampadius:
35
Friede mit Dänemark. Gerüchte über Frieden zwischen Rákóczy u. Kaiser.

36
Auf Nr. 374. Hinweis auf Nr. 379. Sedan som ständerne här församblade på
37
vårt inrådh hafva heelt och hållit uthslaget reesan, som the keijsserlige så
38
hårdt stodo på och ville the skulle göra till Munster, hafva the kommit un-

[p. 737] [scan. 769]


1
der vädret och fåt vetta, at the keijss:e gessandterne skulle hafva händerne
2
emellan itt keijss:it mandatum them at inhändiga, så snart the komme
3
ihoop, gåendes theruth på at the skole blifva ihoop och inthet skillias ifrå
4
hvarannan; såssom och at the keijss:e skulle vara intentionerade att dis-
5
ponera ständerne till at här på tractaten låta fahra och inthet befatta sigh med
6
imperii gravaminibus, uthan låta them alla komma till Keijssarens och the-
7
ras inbördes och särskilte förlijkning, eftersom the Magdeburgiske thet den
8
17./27. passato mig låte genom Mylonium säija och the andre efter handen
9
varandes alle glade theröfver att the som föllo på reesan vore i tijdh af-
10
vände och therifrå rådde. The keijss:e och Beyerske märkiandes, at theras
11
förslagh inthet ville gå för sigh, uthan at Osnabrugenses blefve vidh sin
12
resolution, hafva giordt sigh mycket spåtske theröfver och skuttit all skul-
13
den på oss, såssom hade the kunnat nå sin intention, om vij icke hade legat
14
them i vägen.

15
Contareni och duc de Longueville hafva och låtit sigh märkia otålige, thenne
16
uthan tvifvell piquerat af then lille ähran, som Gallia tycktes kunna niuta,
17
om alle ständer komo till Munster, eftersom Eders Kongl:e Maij:tt hans
18
duc de Longuevilles discourser allernådigst täckes sigh låta föreläsa af Bei-
19
lage
A.

20
Efter nu beskaffenheeten af sakerne var sådan, at een conference med then
21
Frantzöske ambassaden syntes skulle kunna något lyfta och komma them
22
till gångs och d’Avaux och Servien hade näst tillförende besökt oss här i
23
Ossnabrugge, fan jagh för gott at reesa till Munster på någre dagar sökian-
24
des thermed lägenheet at tala med the Frantzöske om modo agendi och
25
hälssa på duc de Longueville. The Magdenburgiske, Eynsiedell och Dr.
26
Krull, sampt Lampadius, Schäffer, Öhlhaffen och then Zarbruckiske hade
27
och thetsamma före och reeste then 18./28. framför åth. Den 19./29. begaf jagh
28
mig till vägs och kom then 20./30. fram notificerandes legationi Gallicae
29
min närvarelsse samma aftonen. Den 20/30. besökte migh duc de Longue-
30
ville , d’Avaux och Servien för middagen med 10 carosser … [ Einzelheiten
31
über deren Gefolge ].

32
Duc de Longuevilles proposition bestodh mäst i contestationer öfver thet
33
oprichtige opsåtet, som kongen i Frankrijke hafver at entretenera alliancen
34
och vänskapen med Eder Kongl:e Maij:tt och hans med sine colleger be-
35
gärelsse at syfta efter thet måhlet förmedels een förtroligh och oprichtig
36
correspondence och concert till tractatens fortsättiande berömandes med
37
månge och vidhlyftige och Eders Kongl:e Maij:tts vaillante och manlige
38
rådh och actioner och at huus Österrijke och Spagnien aldrigh hafver be-
39
funnit sigh i värre stat än nu, ther två så såte och mächtige potentater arm-
40
kraftas med them. Therpå kom han at tala om the hinder, som här vore i
41
synnerheet hoos ständerne sielfve, at the inthet kunna förlijka sigh de modo
42
agendi, tesmoignerade, at Frankrijke ville fort med tractaten och inthet fun-
43
ne rådeligit at hålla then oppe för någres opiniastritet skuldh.

[p. 738] [scan. 770]


1
Jagh svarade på hans giorde contestationer med lijka mått; honom väll
2
hafva judicerat om Eders Kongl:e Maij:tts oprichtige och beständige rådh
3
och thater; them alle therhän ställas och gå, at förmedelss alliancencens
4
obrotzlige conservation sakerne i Tysklandh och naborskapen må sättias
5
och behållas i sine förre rätt-, frijheeter och securitet. At thet ginge så strängt
6
och langsampt öfver modo agendi, vore fuller skulden till een deel hoos
7
ständerne, men then störste hoos vederparten, som alle gode och görlige
8
förslagh förkastar och i stället igen föreslår sådane som optagne och gillade
9
kunne vara kraftige att först skillia cronorne från hvarandre och sedan stän-
10
derne ifrå cronorne: Frankrijke inthet mindre än vij vara betient thermed
11
at man med itt eendrächtigt råd går theremot och arbetar på at then modus,
12
som nu i Ossnabrug är framstält, må blifva effectuerat eller och att the som
13
äre i Munster, slå een före som bättre är.

14
Jag märkte fuller då af theras discourser så obiter, men sedan i particular
15
visiterne grundeligare och omständeligare, hälst af d’Avaux, at the Frantzöske
16
inthet hafva ogillat the keijss:es förslagh och ständernes convent ther i
17
Munster. Therföre hafver jagh them sampt och synnerligen förehållit the
18
inconvenientier, som häraf föllia. Therpå äre the komne på divisionen colle-
19
giorum , att två måtte hålles i Munster och een här eller vice versa. När then
20
modus bleef och med the skäll, som the furstl:e i sitt betänkiande införa,
21
förlagder, hafva the fuller tycht, at thet tridie sättet, nämbl. at alle 3 collegia
22
skulle blifva på bägge ohrterne, stodo till at försökia, aldenstund jag slogh
23
them före, the måtte man låte drifva hoos the keijss:e på svaret, at ständerne
24
kunde få thet händer emellan, at man finge försökia samma modum. Men
25
the grufvade sigh för Contareni, at han skifvade sigh och kunde inthet see,
26
hvarföre man ville läggia sigh i vägen och hindra, at ständerne inthet måtte
27
komma ihoop och talas med, så at then modus the fattade blefve communi
28
consilio tagen och sluttin.

29
Hvarföre och emedan the hörde, at jag ville then 23. August/2. September
30
tilbakars, höllo the an, jag ville än två dagar töfva och höra Contareni;
31
hvilket jag och giorde. Contareni, som besökte mig then 23. August / 2.
32
September för middagen, förtälde mig först och främpst, huru såssom Turken
33
hafver i thetta åhret giordt een stoor uthrustning till siös och stält sigh, som
34
ville han then employera moot Malta, men omsijder var thet så vijda kom-
35
mit , at han, Turken, emot all förhopning, raison, pacter och giorde till-
36
säijelsser hafver attaquerat republiquens af Venedigh staat i Candien; hade
37
fuller inthet, så mycket han viste, äntå någon synnerlig ohrt inkrächtat, men
38
giorde lickväll sitt bästa och hade een sådan macht, at republicen måste
39
befara, thet hon i lengden stransatt af andre Christens hielp nepligen skulle
40
kunna stå honom emot; och såssom Turkens förehafvande anginge icke
41
allenast Venetianerne, uthan heela Christenheeten, så hoppades han, at
42
hvar och een efter sin lägenheet skulle villa adsistera republicen, och i
43
synnerheet efter Eder Kongl:e Maij:tt vore i then staat, at Eder Kongl:e

[p. 739] [scan. 771]


1
Maij:tt nu, när thet Danska kriget går till ända, kunde ombära någre skeep,
2
vore republicen i then gode tillförsicht, att Eder Kongl:e Maij:tt embrasse-
3
randes heela Christenheetens interesse skulle villia göra henne något
4
bijståndh.

5
Jagh betackade honom för giord communication om samma saak, men
6
beklagade, at republicen vore råkad uthi then oreeda, med förmodan
7
lickväll, at then skulle snart kunna stillas med godo eller och een sådan
8
assistence ther i nägden dragas tillsamman, at republicen och the Christnes
9
interesse skulle kunna blifva conserverat; Eder Kongl:e Maij:tt på när-
10
varande tijdh vara behäftat med tvenne krigh, ther fuller thet eena emot
11
Keijssaren föres till landz, men för the attentater, som huus Österijke hafver
12
hafft mot Östersiön, behöfver vacht i alla hampner och fahrkoster at secun-
13
dera armeerne på allehanda nödfall, föruthan thet at een deel af Eders
14
Kongl:e Maij:tts underkastade provincier äre så situerade, at communi-
15
cationen skeer till siös. Thet andra kriget med Dannemark stodo ännu och
16
vore ovist, hvadh ända thet tager thermed; och ther thet, som talet går, skulle
17
kunna bijläggias, skedde thet seent på hösten, då seglatzen bleefve hoos oss
18
slutten af ijs och frost; Eders Kongl:e Maij:tts staat dessföruthan vara
19
vidt aflägen, folket ovant at brukas och föras på thet fahrvatnet och under
20
thet clima, som the i meddelhafvet äre under. Icke desto mindre och emedan
21
han så begärar och thet vore een saak af consideration, så ville Eder Kongl:e
22
Maij:tt jagh thet allerunderdånigst föredraga förmodandes, att, hvadh
23
Eder Kongl:e Maij:tt såväll thet allgemeene Christnes interesse till gode
24
och stödh, som republicen af Venedig till particular vänskaps contestation
25
kunde göra, skulle inthet underlåtas; hvilket han syntes taga väll op och
26
af thet tillfället förde sigh inpå then saken, som fomenterar thetta kriget i
27
Tyskland.

28
Thet mäste han theri hade var, att ordines här i Tyskland vore itt corpus
29
och i saker, som them alla och rijket angår, med rätta böra komma ihoop
30
och fatta itt samfält rådh och förthenskuldh them som i Ossnabrug äre, göra
31
illa, at the vägra at komma till Munster eller in locum tertium; hvilket lick-
32
väll kunde skee på någre dagar at facilitera heela värket. Jagh oprepade för
33
honom heela thenne actionen, som är föreluppin om modo deliberandi,
34
1. hvadh och huru the keijss:e hafva proponerat, 2. at the i Osnabrugge
35
hafva sigh strax rotunde förklarat, men 3. at the churfurstlige hafva oach-
36
tandes the andre ständers inrådh lijkasom dictatores vellat föreskrifva them
37
een modum efter sitt godtyckio och then hoos sigh innehållit och dölt på
38
een godt tijdh, allenast at pressa thermed af the furstl:e titulum excellentiae,
39
och när theras sluth var framkommit, var thet för mångehanda considera-
40
tioner skuldh betänkeligit, eftersom 4. the furstl:e och städtiske theröfver
41
hafva gifvit sitt sentiment och nu i thesse dagar än yterligen sigh theröfver
42
förklarat. Hade nu the i Munster något at säija theremot, stodo thet them
43
fritt at göra. The som i Ossnabrug äre, hålla sigh af lijka ståndh, äre flere

[p. 740] [scan. 772]


1
till taal och förmeena sigh hafva gifvit itt sådant förslagh, som skulle stå
2
till at effectuera och förthenskuldh inthet kunna see, huru the skulle blifva
3
anmodade at lijkasom på sine medständers ordre komma tijtöfver. Lijkasom
4
i förtroende sade jag och honom, at the som äre i Ossnabrugge stå i the
5
tankar och, kunde hända, hade någon viss kundskap, att the keijss:e lijta och
6
trösta sigh på itt meddell, som the hafva hoos sigh och skulle kunna biuda
7
them at blifva qvarre i Munster, om the man een gång komme tijt. Conta-
8
reni låtz fuller tå vara theremot. och inthet finna någon vichtigheet i stän-
9
dernes förlagor. Men när han skildes ifrå migh, besökte han the keijss:e.
10
Huru han min discours hafver hoos them anbracht, thet ställer jag therhän.
11
Men efter middagen, när jagh kom tijt till honom att revisitera, sade han,
12
at ständerne hade näst förmiddagen föreenat sigh och the i furstenrådet per
13
maiora trädt inpå the Ossnabruggiskes meening. Dazu Beilagen B, C u. D.

14
The Frantzöske tycktes vara väll tillfridz, att alt så var afluppit och then
15
tvisten de modo agendi i thet närmaste afhulpen. Jagh reeste then 25.
16
August/4. September hijt tilbakar igen.

17
Then 30. Augusti/ 9. September kom Wollmar efter och var här intill then
18
1./11. huius hafvandes här talt med the andre keijss:e om ingredienterne
19
aff theras svar och tijden, när thet skulle uthgifvas. The låta sigh nu höra
20
och märkia emot een och annan af ständerne, at the hafva itt sådant svar
21
färdigt, som the förmoda skall contentera både cronorne och ständerne,
22
thet the och nästkommande måndag, blifver then 8./18. huius, villia
23
uthlefverera. Om thet skeer till oss eller och ständerne, thet lärer tijden.
24
Rådstugun här i staden är färdigh giord till ständernes samqvämb och rum
25
bestält för hvarthera collegio. Huru the härtills hafva här i Ossnabrug
26
voterat, thet vijsar bijlagon under lit. E. Uthaf thesse gå härefter någre till
27
Munster, som conclusum under lit. F them nampngifver …

28
Rätt nu var Schäffer hoos migh och communicerade, hvadh ständerne här
29
villia med nästa posten svara them i Munster på theras breef och communi-
30
cerade ofvanbem:e conclusa. Dazu Beilagen G, H, J u. K.

31
I gåår besökte migh Lampadius och bland andre saker, som här äre före-
32
lupne och ofvantill berörde, vijste han migh itt breef ifrå hertigerne af
33
Brunsswijk, theruthi the förmäla, at the vore resolverade at sända tvenne
34
sänningebudh, een in i rijket till Eder Kongl:e Maij:tt, thertill han meente,
35
at grossfougten Groot skulle employeras, och then andre op till feldt-
36
marskalken , h:r Torstensson, af hoffmästaren Hodenberg, bägge med
37
ährenden at negotiera och anhålla 1. om något som kunde lända theras
38
staat till försäkringh, 2. att afvända någre krigsgravamina och 3. att sökia
39
restitutionen af platzerne, som Eders Kongl:e Maij:tts guarnisoner äre
40
uthi, begärandes till abgesandternes säkrare reesa mit pass och recommen-
41
dationer . Jagh tog thenne saken ad deliberandum och ämnar sökia lägenheet
42
at tala vijdare med honom therom.

[p. 741] [scan. 773]


1
The keijsserlige, Spagniske och Beyerske äre inthet väll tillfridz med then
2
Danska friden. Theremot tesmoignera the Frantzöske och evangeliske stoor
3
glädje theröfver och förmoda, at then skall inthet lijtet befordra thetta
4
väsendet. Dazu u. zu anderen Dingen Beilagen M, N u. O.

5
The keijss:e hafva för visso spridt uth, at friden var giordt med Rakoczy,
6
så at Lamberg hafver sagt emot Witgenstein, at han hafver perfide handlat
7
emot chronorne. Men nu vill thet inthet continuera för them! I hvad ter-
8
minis thet står theroppe, hafver man här ingen viss kundskap. Hinweis
9
auf Beilage P.


10
Beilagen in DG, A I 1, legat. [ 3 ]:


11
A: 98–99 [Nr. 381] Rosenhane an Joh. Oxenstierna. Münster 1645 August 19/29

12
B: 100–101 Vortrag der kaiserlichen Gesandten in Münster. 1645 August 19/29

13
Druck: J. G. v. Meiern I S. 560–562

14
C: 102–102’ Conclusum im Fürstenrat in Münster. 1645 August 23/September 2

15
Druck: J. G. v. Meiern I S. 580–581

16
D: 103–104 Conclusum im Fürstenrat in Münster. 1645 August 25/September 4

17
Druck: J. G. v. Meiern I S. 587–589

18
E: 109 Liste der Stimmberechtigten im Fürstenrat zu Osnabrück.

19
F = D

20
G: 105–106 Fürstliche Gesandte zu Osnabrück an die zu Münster. Osnabrück 1645 September
21
4/14

22
Druck: J. G. v. Meiern I S. 604–606

23
H: 107–108 = C

24
J: 110–113 = D

25
K: 114–114 Quaestio, ob die furstl. ertzbischofflich Magdeburgische gesandten bey
26
dieser friedenshandlung zu den deliberationibus mit ihrem voto und suffragio zuzu-
27
lassen ?

28
Druck: J. G. v. Meiern I S. 593–594

29
L: 116–117’ Ursachen, warumb dass furstliche hauss Hessen Cassel bey den jetzigen
30
tractaten von den reichsdeliberationibus nicht auszuschließen.

31
Druck: J. G. v. Meiern I S. 595–597

32
M: 118–118’ [Nr. 383] Rosenhane an Joh. Oxenstierna. Münster 1645 August 27/September 6

33
N: 119–119’ [Nr. 384] Derselbe an denselben. Münster 1645 August 28/September 7

34
O: 120–121 [Nr. 387] Derselbe an denselben. Münster 1645 September 2/12

35
121–121’ [Nr. 382] Derselbe an denselben. Münster 1645 August 25/September 4

36
P: 122 N. N. an Georg Keller. 1645 August 28

37
[Weitere Avise fehlen]

Documents