Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
419. Joh. Oxenstierna und Salvius an die Königin Osnabrück 1645 Oktober 20/30 Pr.: Stockholm 1645 November 3/13

2

Joh. Oxenstierna und Salvius an die Königin


3
Osnabrück 1645 Oktober 20/30
4
Pr.: Stockholm 1645 November 3/13

5
Konz. von Mylonius: J. Ox. Slg. A I; Ausf.: DG, A I 1 , legat. [ 3 ], 427–430

6
Geleitbrief für Adhaerentes. Besuch der kaiserlichen Gesandten: Wille zu Ver-
7
handlungen , Vorwürfe gegen Frankreich, Verhandlungsmodus, Geleitbriefe für Ad-
8
haerentes . – Beratungen der reichsständischen Gesandten. Beabsichtigte Reise nach
9
Münster. Neuer spanischer Sondierungsversuch durch Peñaranda. Rückkehr der
10
beiden reichsständischen Abgesandten aus Münster.

11
Sedan Nr. 413 äre trij ting förnämligen komne i consideration hoos oss,
12
1. hvadh som vore till at göra medh then tvisten vij tillförende hade hafft
13
med the keijss:e öfver generalleijgden, men eenkannerligh thet ordet ad-
14
haerentes , aldenstundh vij månde, förän propositionen uthlefvererades, på
15
ständernes trögne anhållande skiuta then op och, såframpt the keijss:e
16
thessemellan inthet gofve oss någon satisfaction, förbehålla oss vår rätt
17
oförkränkt intill nu, så at vij then skulle taga före igen och inthet lefverera
18
från oss replicquen, förän vij vore theri nögde, 2. om modo tractandi medh
19
the keijss:e och 3. om ingredientier, som skulle komma i replicquen.

20
Hvadh nu först disputen om ordet adhaerentes vidhkommer, förmeena the
21
keijss:e och sättiat uthryckeligen i sitt svar, att the inthet äre obligerade i
22
kraft af praeliminarsluthet och then keijss:e leijgden förpassa andre än
23
Eders Kongl:e Maij:tts foedererade, som äre immediate ståndh i Romerske
24
rijket, förevändandes, at vår meening om voce adhaerentes och therpå fun-
25
derade praetension at få pass för andre non-statibus är emot praeliminar-
26
sluthets och leigdernes klare bokstaff, jämväll at bägge partijerne hade ifrå
27
åhr 1643 till 1644 oppenbarligen låtit sigh märkia, at praeliminartractaten
28
var alt richtig och inthet öfrigit, som therpå kunde desidereras. Om vij ville
29
opsättia itt vist tahl på sådane Eders Kongl:e Maij:tts adhaerenter, som
30
behöfde pass, ville the keijss:e efter föregången communication medh
31
ständerne och befinnandes, at thet uthan Keijssarens och ständernes prae-
32
juditz kunde skee, icke som vore the skyllige thet at göra, uthan per cour-
33
toisie till at befordra friden så laaga, at man i thetta fallet inthet skulle hafva
34
stoort at desiderera hoos them, doch så at man lickväll oachtat thenne
35
quaestionen, strax måtte träda till sielfva handelen.

36
Nu emedan vij inthet kunne finna rådeligit at låta på thetta sättet bryta håll
37
på praeliminarsluthet, hade och tillförende och kunde ännu med klare book-
38
stafven och gode skääl öfvertyga them och vijsa världen contrarium, så
39
tyckte oss vara bäst at skrifteligen svara them på thesse theras invändningar

[p. 816] [scan. 848]


1
och skillia thenne saken såssom een praeliminar frågan ifrå materia tractan-
2
dorum , låtandes them in antecessum och föruth få vårt svar therpå. Förän
3
vij thet lickväll fulkomligen giorde, fanss för gott at gifva residenten Ro-
4
senhanen vidh handen ad tala med legatione Gallica härom och höra, hvadh
5
then meente; hvilket residenten strax giorde och brachte oss till svar igen,
6
at plenipotentiarii Gallici befunno oss hafva godh macht och foogh at tala
7
och stå på non-statuum förpassande, doch meente the vara bättre, at man
8
höllo inne och inthet svarade them skriffteligen, förän man hade först mun-
9
dteligen talt medh them therom och sedan concerterat med legatione Gallica
10
öfver replicquen, då man sedan, såframpt the inthet gofve oss någon satis-
11
faction , kunde säija, at replicquen vore färdigh, men oss inthet kunna lefve-
12
rera then uthe, förän the keijserlige kallade sin vrånge uthtydningh öfver
13
praeliminar accordet tilbakar och gofve them som vij kunde begära före pass.
14
Dazu Beilagen A–F.

15
Medan vij väntade legationis Gallicae ofvanbem:e svar och sentiment i
16
thenne saken, bars så till, att plenipotentiarii caesarei låte den 17./27. huius
17
anhålla om audience hoos oss, hvilket vij tillstodde samma dagen efter
18
middagen. Kommande till oss sade the, at, efter the för någre dagar hade
19
latit oss tillställa sitt svar på vår proposition förmodelig i the terminis och
20
så beskaffat, at vij i thet närmaste skulle finna contentement theruthi, så
21
hade the inthet kunnat underlåta at sökia thenne lägenheeten at komma till
22
tals medh oss och förmedelss mundtelig conference förnimma, om vij hade
23
öfver thet een eller och andra något at säija, theruthi the kunde gifva oss
24
något liuss och närmare apertur, eftersom the kunde oss försäkra, thet
25
theras herre Keijssaren dragandes een Christelig medymkan öfver sine arme
26
undersåtare och thet oskyllige Christne blodet, som i varande krigztijden
27
uthgiutes, hade een oprichtigh intention och synnerligh begärelsse till at
28
komma i bättre förståndh och thet gamble förtroende med Eder Kongl:e
29
Maij:tt. The ville och sielfva praesupponera och hålla lijkasom säkert och
30
vist, det Eder Kongl:e Maij:tt och å dess vägnar vij hade samme Christelige
31
opsåt och altså på både sijdor godh förhopningh till itt önskeligit accomo-
32
dement .

33
Hvarpå vij till svar contesterade samma intention, begärelsse och ijfver at
34
bringa thetta påstående oväsendet förmedelss een universal, säker och godh
35
fridh till itt gott ståndh och therföre med längtan hafva väntat efter och i
36
thesse dagar gärna emottagit theras svar; hvilket ehuruväll thet inthet vore,
37
som vij hade förmodat, så låthe vij oss lickväll inthet theraf förföra, uthan hop-
38
pades fast mehra, at, när vij een gång komme in i negotiationen, skall thet eene
39
och andre bättre gifva sigh; in specie kunde vij oss då inthet uthlåta och för-
40
klara , aldenstundh vij inthet än hade hafft lägenheet at tala med Eders
41
Kongl:e Maij:tts foedererades plenipotentiarier. När vij hade thet giordt
42
och elliest förnummit theras, the keijss:e yterligare meening om modo,
43
som man härefter kunde mästedeeles bruka i thenne tractaten oss emellan,

[p. 817] [scan. 849]


1
ville vij inthet vägra, uthan gärna oss vijdare förklara. The låtz vara ther-
2
medh tillfridz, men befruchtade, at, när vij komma ihoop med the Frantzös-
3
ke , måtte vårt gode opsåt ändras och blifva kalt, föregifvandes, at Frank-
4
rijke inthet hafver någon lust till friden, then the lickväll på vår sijda spöria
5
och förthenskuldh förmoda, at vij taga i tu med the Frantzöska och dispone-
6
ra them till thetsamma. The ville på sin sijda göra sitt till och förmeente,
7
at the nu inthet vore långt ifrå oss. Thet svarades, at vij alt härtill inthet hade
8
annat märkt af Frankrijkes actioner och consilier, än at thet hafver lijka
9
scopum medh Eder Kongl:e Maij:tt och söker alla meddell och vägar at
10
kunna nå och hinna till thensamma; oss inthet häller ännu vara så när ihoop
11
med them keijss:e, som the meente, uthan skillias från hvarannan med 12
12
åhrs tijdh, i thet the räckna och villia ophäfva kriget och sättia amnestien
13
allenast ifrå åhr 1630; hvilket the meente vara billigt, efter Eders Kongl:e
14
Maij:tts herr fader, glorvärdigst i åminnelsse, var då först kommen på Tyska
15
bothn och Hans Kongl:e Maij:tts manifest och så uthgångne skrifter inne-
16
hålla , at Hans Kongl:e Maij:tt hade intill then tijden gärna plägat all
17
vänskap och correspondence med Keijssaren. Thet vij fuller bestodo, men för-
18
de them therhoos till sinnes, huru Keijsser Ferdinandus II. hade på någre åhr
19
tillförende och mäst sedan han fick öfverhanden i Tysklandh, theremot sigh
20
förhållet, hvadh injurier han hade tillfogat offt-, allerhögst bem:e sahlige
21
Kongl:e Maij:tt och thess undersåter, jämväll i hvadh postur Keijssaren
22
sigh stälte och giorde för miner neder vidh siökanten, hvadh apprehension
23
alle, som kring om Östersiön boo, theraf togo och i hvadh stat Kongl:e
24
Maij:tts blodz- och religions förvanter i Tysklandh, som anhöllo om hielp
25
och undsättningh, vore råkade förmedelss thet Behmiske kriget, hvilket
26
var rooten till altsammans, och förthenskuldh, såframpt vij ville här göra
27
een beständigh fridh, then böra tagas bort. The gofve skulden af mästepar-
28
ten på Wallenstein och begynte så beskrifva oss hans actioner, thermed tij-
29
den löp temmeligen bort.

30
Belangande modum tractandi låte the märkia, 1. at the inthet ville hafva
31
ständerne till underhandlare eller at the skulle gå emellan oss, skuddandes
32
före, at the vore månge och skulle för competenzer och andre strider öfver
33
titlar inthet kunna föreena sigh theri, uthan fast mehra förhalla och ophålla
34
tractaten, 2. at the inthet uthslå mediationen Venetam; men 3. at the allra-
35
hälst handlade med oss immediate, eftersom mutuae communicationes, an-
36
tingen the skedde förmedelss visiter till hvarannan eller med möthe i fäldt
37
eller huru man funne them beqvämast, skulle gifva bättre liuss och man på
38
thet sättet mehra kunna å een dagh och sammankompst uthrätta i saken än
39
på någre gånger, när andra gingo theremellan och, som ofta plägar skee,
40
illa bära ärendet emellan parterne.

41
Nu ehuruväll vij hade ibland the fyra aftalte modos förbehållit oss at pro re
42
nata bruka thenne, som the nu stodo på och tyckte, at then inthet var at
43
uthslå, så svarade vij lickväll inthet cathegorice thertill, uthan sade, att vij,

[p. 818] [scan. 850]


1
när så vijda kommer, ville theri beqväma oss efter tijden och sakerne. Nu
2
stodo oss i vägen, at the hade i praefationen af sitt svar och declaration gif-
3
vit itt så oförmodeligit svar öfver non-statuum förpassande. Effter vij viste
4
oss hafva rätt och then punchten hade kostat Eder Kongl:e Maij:tt så lång
5
tijdh och månge tappre cavallierers dödh, förän man hafver kunnat er-
6
hållat af Keijssaren, så kunde vij nu inthet längre vijka, uthan måste här så
7
länge, som oss efter praeliminarsluthet och keijss:e leijgden kan skee itt
8
nöije, stanna. Vij reciprocerade med them öfver thenne saken länge nogh,
9
men kunde inthet märkia, at the då skulle villia förstå till något sådant pass,
10
om thet icke vore under then conditionen, som the i praefationen anföra och
11
här ofvantill är rördt om, nemligen at vij sättia them semell pro semper een
12
viss numerum före. Hvarföre och emedan vij inthet kunde så släppa thenne
13
saken osvarat, hafve vij insisterat vår förre resolution och tyckt vara tryg-
14
gare at nu strax på undfången declaration aff the keijss:e svara än föllia
15
legationis Gallicae rådh och töfva thermed till bättre fram och så länge re-
16
plicquen blefve färdigh. Ty om vij så länge skulle hålla thermedh tilbakars
17
och sedan efter the Frantzöskas meening dröija med replicquen, intill dess
18
oss skedde itt nöije, måtte vederparten föregifva, at vij brukade then dispute
19
till itt stickebladh att sättia för oss, när vij inthet ville till handelss; hafva
20
altså opsatt een refutation på theras invändningar, them vij i dag eller mor-
21
gon tänkia sända till the keijss:e, ungefär som innelagde copia under lit. G
22
thet med mehra innehåller.

23
Öffver thet andra, som hoos oss är kommit i betänkiande, nembl:n modo
24
tractandi hafve vij, sedan the keijss:e vore hoos oss, them öfverlagt och
25
befunnit, 1. at, om vij skulle härefter hålla thet sättet, måtte Frankrijke fatta
26
af slijke ofta itererade eensijdige conferencer någon jalousie och förthen-
27
skuldh villia trängia sin resident thertill. Men 2. och på andra sijdan stå
28
oss föga annor meddell och vägar före än thenne eene, som the keijss:e nu
29
sielf kräfviandes föreslå, och synes vidh så fatte saker vara thet expedienteste,
30
aldenstundh här är nu ingen mediator för handen och ovist, om Veneta
31
respublica sänder någon hijt; icke eller villia the keijss:e admittera stän-
32
dernes mellangångh; och in scripto at handla ville falla långsampt.

33
The furstl:e och städernes deputerade skole nu vara färdige med sine be-
34
tänkiande , som the hafva nu een tijdh arbetat på (och vij tillförne hafva om-
35
rördt ) och sammandragit öfver cronornes desiderier och Keijssarens svar,
36
hvilke the villia communicera medh oss. Så snart vij thet få, achte vij både
37
eller eenthera reesa öfver till Munster at conferera och pläga concert med
38
legatione Gallica öfver ingredientien i replicquen; hvilket var thet 3 die ,
39
som nu är i consideration och blifver vår syssla. Med samma lägenheet kan
40
man och tala medh the Frantzöske om modo tractandi. Vij förmoda, at,
41
efter the tillförende inthet hafva ogillat thenne blandh the fyre modis, at the
42
skola theri inthet stoort difficultera, uthan lijtandes på troo och lofven,
43
jämväll härtills pröfvade beständigheet i alliancen, thet så låta skee.

[p. 819] [scan. 851]


1
The keijss:e och Spagniske biuda fuller till på allehanda sätt at bringa miss-
2
förståndh och inbördes apprehension emellan cronorne. Saviedras tilbodh
3
är tillförende talt om. Nu skall Peinerande villia göra een ny och avantageux
4
ouverture för Eder Kongl:e Maij:tt åt residenten Rosenhanen. Om then
5
icke är på samma sätt, så skalln lickväll uthan tvifvell vara dirigerat till samma
6
måål. Vij hafva tillförende informerat residenten Rosenhanen på sådane fall
7
och hoppas, at han thet menagerar på thet bästa sättet. Vij see icke häller
8
någon stoor lägenheet eller orsak at besökia the keijss:e, förän replicquen
9
blifver färdigh. Then behöfver än lijten tijdh, så länge man kan, som till-
10
förende är sagt, bekomma ständernes sentiment, få tala med Frantzoserne
11
och sedan thet eena och andra föra i ordning och form.

12
The två deputerade, som i theras nampn, som här äre, hafva varit till Mun-
13
ster , komo den 17./27. huius hijt tilbakar med oförrättat saak, sedan the
14
hafva legat thermedh förtreet och omkostnat i tree veekur. Här fara the
15
lickväll then eene vägen som then andra under thet Magdeburgiske direc-
16
torio fort och villia föreena sigh om een viss och skrifftelig resolution i alle
17
förestälte saker, som rijket angår. Somblige äre i then meeningen, at the äre
18
sinnade at sända sin resolution och betänkiande öfver till sine medständer,
19
the catholiske i Munster, förän cronornes replicquer komma fram, hållandes
20
före at the lära råka i contestationer med them och tilläfventyrs till heelt
21
ruptur. Vij måtte gärna see, at vij på slijka fall och händellser hade Eders
22
Kongl:e Maij:tt närmare information och ordres! Så mycket oss är möije-
23
ligit och vij i then eene eller andre saken kunne förstå och hinna, villia vij
24
vigilera och therhän see, at, om vij skole stoort taga oss an ständernes inter-
25
esse , vij theremot måge vetta, hvadh the villia göra Eder Kongl:e Maij:tt
26
igen till taksamheet, hafvandes Eders Kongl:e Maij:tts allernådigste in-
27
tention , instruction och ordres för vårt rättesnöre.

28
Ifrå feldtmarskalken eller the andre generalerne hafve vij nu på een tijdh
29
hafft inge breef. Hvadh om Eders Kongl:e Maij:tts armeer och tillståndet
30
här och ther från andre ohrter är hijt skrifvit, finnes under lit. H …


31
Beilagen in DG, A I 1, legat. [ 3 ]:


32
A: 431 [Nr. 414] Joh. Oxenstierna an Rosenhane. Osnabrück 1645 Oktober 13/23

33
B: 433–434 [Nr. 415] Rosenhane an Joh. Oxenstierna u. Salvius. Münster 1645 Oktober 14/24.

34
C: 431’–432 [Nr. 416] Joh. Oxenstierna u. Salvius an Rosenhane. Osnabrück 1645 Oktober
35
16/26

36
D: 435–435’ Dr. Georg Achatius Heber an die Abgesandten der Fürsten und Stände zu Osna-
37
brück . Münster 1645 Oktober 14/24

38
E: 436–437’ [Nr. 417] Rosenhane an Joh. Oxenstierna u. Salvius. Münster 1645 Oktober 17/27
39
438–439 [Nr. 418] Derselbe an dieselben. Münster 1645 Oktober 18/28

40
F: 440–441’ Philipp Streuff an Joachim Camerarius. Münster 1645 Oktober 14/24

41
G: 442–443 Joh. Oxenstierna u. Salvius an kaiserliche Gesandte. Osnabrück 1645 Oktober 20/30
42
[ Entwurf ]. Druck: J. G. v. Meiern II S. 11–13

43
H: Avise [ fehlen ].

Documents