Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
396. Joh. Oxenstierna an die Königin Osnabrück 1645 September 19/29 Pr.: Stockholm 1645 Oktober 13/23

8
396

9

Joh. Oxenstierna an die Königin


10
Osnabrück 1645 September 19/29
11
Pr.: Stockholm 1645 Oktober 13/23

12
Konz. von Mylonius u. Joh. Oxenstierna: J. Ox. Slg. A I; Ausf.: DG, A I 1,
13
legat. [ 3 ], 142–148’; Duplikat: ebd. , 183–190’

14
Verhandlungen über Admission Magdeburgs, Hessen-Kassels, Baden-Durlachs,
15
Nassau-Saarbrückens u. Straßburgs zum Akt der Übergabe der kaiserlichen Replik.
16
Übergabe derselben. Argumenta pro et contra über künftige Verhandlungsweise.

17
In Nr. 392 förmältes, at hvar man väntade här tå på thet keijss:e svaret
18
och at största hindret syntes vara och infalla för Madgeburg, Hessen-
19
Cassel, Baden, Nassau-Zarbruchen och Strassburgz skuldh, efter the keijss:e
20
låte då gå talet, thet the ville slutha them uth ifrå the här anstälte consul-
21
tationer .

22
The keijss:e hafva giordt op hugen på nå hvar och så förgylt sitt svar, at
23
then eene efter then andra af ständerne begynte mehra längta och see efter
24
svaret än thet allmänne interesse och then lofven och resolution, som var
25
fattat at handhafva them som the keijss:e ville uthstöta. Under handen och
26
emedan the keijss:e hade sine krokar uthe at skillia ständerne ifrå hvarandre
27
i thenne saken, lagades alt färdigt på rådhuset och spriddes uth, at inthet
28
skulle företagas, förän grefven af Wolkenstein kommo. Therhän rättade då
29
mästeparten sine tankar och meente så skulle skee.

30
Then 13./23. huius in moot aftonen kom grefven af Wittgenstein till mig
31
och sade lijkasom i förtroende, at the keijss:e vore sinnade at solenniter
32
uthlefverera propositionen på då nästfölliande måndagh, skulle blifva den
33
15./25. Sept., doch så och med thet förbehåll, at, såframpt the fyra ofvan-
34
bem :e furstl:e och grefl:e abgesandter komo med tillstädes på rådhstugun,

[p. 759] [scan. 791]


1
ville the keijss:e inthet komma op, eller och ther thesamma stälte sigh in efter
2
the keijss:e, ville thesse häller gå tilbakar med oförrättat saak, än i theras
3
närvahru uthgifva thet keijss:e svaret, frågandes han, Wittgenstein, hvadh
4
jag tyckte, om the fyra ständers abgesandter skulle vella hålla sigh therifrå
5
eller eij? Strassburg sade han vara admitterat och thet altså inthet vara in
6
quaestione.

7
Jagh discurrerade då strax med honom i thenne saken pro et contra, men
8
opsköt mitt svar till andra dagen, at jag kunde i medier tijdh få tala medh
9
S:t Romain och Schäffer. S:t Romain kunde på min frågan inthet vist
10
säija, hvadh legatio Gallica i thetta fallet skulle vella göra, mehr än, at han,
11
St. Romain, hade then dagen fåt breef ifrå duc de Longueville och ordre at
12
försäkra the Magdeburgiske, det Frankrijke ville göra alla möijelige
13
officia till at maintenera them vidh sessionen och votis, meenandes, at
14
Frankrijke fast mehr skulle vara sinnat at görat för Hessen-Cassel såssom
15
een allierad. Therföre till at egenteligen få vetta legationis Gallicae meeningh
16
posterade han then natten sin koos åt Munster.

17
Medan han var then 14./24. ditto borta, vijste Schäffer migh itt breef ifrå
18
sine colleger i Munster, theruthi förmältes, at legatio Gallica arbetade med
19
all flijt och hade förmåt Contareni at tala med them keijss:e för Hessen-
20
Cassels admission, begärandes af migh, jag ville opfriska ständerne medh
21
gode förmaningar; hvarpå jagh då efter min lofven lät säija grefven aff
22
Wittgenstein igenom Mylonium, thet jag hade eftertänkt thet som han dagen
23
tillförende månde mig oppenbara, och befunnit, at the keijss:es förehafvande
24
till at stängia the fyra ständerne ifrå consultationibus de pace löper emot
25
praeliminarsluthet, Keijssarens leigder, sidste rikzdags afskedet, chro-
26
nornes invitationer och then resolution, som ständerne nyligen hafva tagit
27
och Keijssaren kändt vara godh de modo consultandi in hoc extraordinario
28
conventu de pace, altenstundh thet ofvanbem:e altaal är bevissligit, at alle
29
ständer uthan någon exception är öppet och fritt och therföre the till then
30
ända kallade till thenne universal fridzhandlingen; migh fuller hafva dagen
31
tillförende communicerat thetta med S:t Romain, hvarpå han var öfverreest
32
till Munster at hämpta legationis Gallicae sentiment häröfver, men lickväll
33
föruth fått af een viss handh then efterrättelssen, at legatio Gallica vore
34
medh migh eenigh och resolverat at secundera them som oförskyldt och
35
uthan all rätt vella blifva uthslutne; hvilket grefven ville med sine colleger
36
och elliest till hörige ohrter communicera och hielpa, at alt ginge väl och
37
med minste buller.

38
Grefven hafver svarat, at han inthet annat kunde theraf vänta än vidh-
39
lyftigheet ; sade sigh hafva sedt the keijss:es expresse ordre at så, som han
40
dagen tillförende mig hade optächt, procedera, såframpt någon eller alle
41
fyra excludendi ville ställa sigh in på rådhuset; mente, at Magdeburg hade
42
länge varit uthur sitt säthe och Hessen-Cassell vore fiende; men Baden och
43
Nassau-Zarbrucken tyckte han för sigh och som een privat cavallier skee

[p. 760] [scan. 792]


1
oppenbara orätt; hade och förthenskuldh och om sin instruction låtit votera
2
i Munster pro admissione, ther lickväll churfurstens ordre lydde, at han
3
skulle hålla sigh indifferent och hvarken läggia sigh medh eller moot
4
admissionem; skulle the fyra ständers abgesandter villia komma på rådh-
5
stugun och thermed turbera thet gode förehafvande, ville han, Wittgenstein,
6
såssom churfurstl:e gesandter eller vara therifrå och taga sigh på then
7
dagen een reesa före till Munster, ther honom skulle sedan vara svårt at
8
höra förvijtelssen af the andre papistiske ambassadeurerne, som vore the
9
evangeliske altför ogijne och turberade friden.

10
Hvarpå Mylonius hafver svarat, at han hvarken hade ordre vijdare, än som
11
skedt är, tala om then saken, icke häller hölt vara nödigt at opreepa för
12
grefven momenta tractatus och theruthur bevijsa, som han lickväll kunde,
13
huru tröga the keijss:e alt ifrå begynnelssen hafva varit och än äre till at
14
öppa alle ständerne lägen- och frijheet at komma här ihoop; theras inten-
15
tion och samma orsaker vara ännu och vore förthenskuldh ingen under, at
16
the streeta emot och gifva i thenne saken efter, som the som nödigt och
17
tvungne något göra. Admissio ordinum uthan någon limitation vore, som
18
ofvantill är mält, bevissligh. The keijss:e, när the märkia alfvar, så låtha the
19
fuller komma thertill. Hade the Brandenburgiske fördt gode vota i Munster,
20
så skulle thet väll stå och rijma sigh, at the och här, som saken mäst kommer
21
i dispute, fullföllia themsamma och med the andre ständerne, som väll mee-
22
na , stämma inn, hvilket vore bättre och skulle hafva gott eftertryck och
23
större anseende hoos the evangeliske, än om the skulle vara indifferent.

24
Ungefär vidh thetta passerade hoos Wittgenstein, lät jagh och säija then
25
Lunenburgiske och Mecklenburgiske, at jag hade något at tala med
26
them. The komme strax till migh. Them förtälde jagh, hvadh ouverture
27
grefven af Wittgenstein hade om aftonen giordt migh, om the keijss:es
28
förehafvande med extraditionen af sitt svar och exclusionen af the fyra stän-
29
dernes abgesandter; S:t Romain förthenskuldh vara rychter till Munster,
30
men lickväll sedan viss efterrättelsse inkommin, at legatio Gallica och Con-
31
tareni arbetade i Munster pro admissione Hassiacorum; frågade så, hvadh
32
the meente, om och the evangeliske ständerne skulle vella vara beständige
33
och blifva vidh theras resolution? The vore både sinemellan lijke i discour-
34
serne och eenige, at the rationes, som Magdeburg och Hessen-Cassell ( Hin-
35
weis
auf Beilagen A u. B ) hade opsatt och ständerne skrifft- och mundteligen
36
pro sua admissione repraesenterat, vore väll grundade och thertill med
37
nyttigt för thet evangeliske väsendet, om the fyras vota, som föra gode con-
38
silia , blifva medh. Itt var them i vägen, nembl:n at Keijssaren, som altidh
39
tillförende och efter all apparence ännu nödigt kommer till thenne tractaten,
40
skulle nu uthan tvifvell stå styft på exclusione och förorsaka cronorne och
41
ständerne till at gå in contrarium och hålla thenne acten tilbakar vältrandes
42
altså skulden af opskofvet ifrå sigh antingen inpå cronorne eller the evan-
43
geliske ständerne eller på them både ihoop. Therföre sade Lampadius, at,

[p. 761] [scan. 793]


1
efter thenne acten ändå inthet synes kunna praejudicera the fyra ständerne,
2
såframpt the blifva i invitationen förbijgångne, så hölt han före, man måtte
3
icke allenast öfvertala them at blifva borta, uthan och, ther ändå något vore
4
i vägen, måtte man till at betaga längre opskof laga, at man får thet keijss:e
5
svaret quovis modo.

6
Jagh svarade, at thet kunde fuller så vara, som han dömbde om Keijssarens
7
intention, eftersom han och altsedan propositionen giordes, hafver sökt
8
at bränna sigh hvijt och skudda culpam protracti responsi inpå ständernes
9
disputer öfver modo agendi, ther man lickväll hade händer emellan, at han
10
allena till at dröija och hindra värket hafver föreslagit praejudicerlige och
11
ogörlige formam consultandi och at han omsijder märkiandes ständernes
12
eenhällige beständige resolution hafver måst gifva efter och ingå thet som
13
ständerne föreslogo. Gudh hafver giordt sådane theras illvilliande consilia
14
fåfänge och erhållit cronornes vapn i gott postur alt intill thenne stundh.
15
Medan the bekände, at the 4, som skulle uthslutas, hade rätt och publico
16
är nyttigt, at the blifva maintenerade, så tyckte migh thet vara bättre och
17
tienligare, at alle ständerne höllo ihoop och stodo för een man. När the
18
keijss:e sågo thet, så gofve the förmodeligen efter. Att the ville quovis
19
modo och uthan anseende, hvadh praeiudicium thet allmänne interesset
20
kunde lijda theraf, fahra efter thett keijss:e svaret, tyckte migh vara något
21
betänkeligit och måtte lätteligen gifva cronorne främmande impressioner
22
och tankar, at the och see sigh före quovis modo; rådde them, at the ville
23
eftertänkia saken och gå theri till rådz med sine medständer.

24
Lijtet efter, sedan thesse skildes ifrå migh, nembl:en ungefär något efter
25
sex om aftonen, låther then Maintziske abgesandten Brömser kalla ständer-
26
ne ihoop till nästfölliande dagen, klockan 8 för middagen, at unfå thet
27
keijss:e svaret på rådhstugun. The fyra ofvanbem:e ständers abgesandter
28
blefve inthet tillsagde. Så snart andre dagen och liuset kom, begynte bor-
29
garena , som skulle vara in armis, röra trumman, och alt giordes färdigt till
30
thenne solenniteten, som hvar man var hugat på och ständerne allramäst,
31
efter the keijss:e skola vijst någre i förtroende, att the hade i sitt svar be-
32
hållit nästan ord ifrå ord contenta af vår proposition och föråt på hvar
33
puncht satt placet!

34
S:t Romain kom igen ifrå Munster klockan mellan 6 och 7 samma morgon
35
och brachte svar och resolution ifrå legatione Gallica, at the på sin ohrt
36
höllo aldeles raisonabelt, at vij skulle stå för een man och hielpa till at the
37
som nu skulle stängias uth ifrå consultationibus, måtte blifva admitterade,
38
doch så och med thet beskeedet, om the sielfve ville stå på sin saak. Therpå
39
kom Schäffer till migh sampt then Zarbrückiske och the Magdeburgiskes se-
40
cretarius , då jag förnam, at Magdeburgici öfvertalte af the andre hade reeda
41
fält på seglet, eenkannerlig efter the keijss:e hade them varnat och sagt, at,
42
ther the ville trängia sigh in emot Keijssarens villia, måtte thet them sedan
43
ångra, altenstundh thet keijss:e svaret vore nu gott för them, men kunde

[p. 762] [scan. 794]


1
för een sådan opiniastritet skuldh och för thet the villia skrifva Keijssaren
2
före, få annor beskaffenheet. Then Zarbrückiske meente sigh någorlunda
3
kunna vara hulpin och förmedelss thenne actan inthet lijda praejuditz, efter
4
här vore aftonen tillförende ankomne tvenne fullmächtige i alle Wetterauis-
5
ke grefvernes nampn, under hvilka hans herre var, och hade tillijka under-
6
skrifvit samma deputatorum fullmacht. Schäffer var allena qvar, stodder
7
lijkasom emellan elden och vatnet, efter han hade på then eene sijdan sin
8
furstinnas ordre at på thet yterste stå på admissionen och inthet låta sigh
9
uthsluta och therhoos märkte, at cronorne ville sättia sin foot thertill med
10
och skyddan thervidh. På then andra sijdan var för honom, at, om han ginge
11
op på rådstugun, så släpte fuller the furstl:e in honom i sitt collegio. Men
12
när thet skulle komma till sielfva actum i the churfurstl:es gemach, måtte
13
the keijss:e, som hade bastält een garde om sigh med någre karlar, stängia
14
dören till för honom och sluthan uth, icke allenast hans furstinna uthan och
15
cronorne, som nu antaga sigh then saken, till oppenbara spott. Thet kunde
16
och hända, att the furstl:e optända aff begärelsse at få thet keijss:e svaret
17
måtte theroppe i sitt collegio öfverfallan med sine invändningar, at han för
18
theres skrål och mootbändigheet skuldh ändå måste gå tillBakar igen och
19
altså honom betagas fogeligh lägenheet at protestera, som hade thetta skedt
20
honom ovitterligit; föll therföre omsijder therpå at han ville hålla sigh ther-
21
ifrå och ställa sigh, som viste han inthet af at the andre vore sammankallade;
22
badh therhoos, jagh ville lickväll på något sätt varna the evangeliske och
23
tillsee, att the, om han på theras anhållande blefve sin koos uhr thenne acten,
24
therefter och när deliberationes angå, måtte tagan i bättre försvar.

25
Och emedan klockan var då reeda otta och ständerne foro som mäst op, så
26
sände jagh i hast till någre visse af hvart collegio. The furstl:e och städiske
27
funnes i sine logementer. Men them Brandenburgiske mötte Mylonius på vagen
28
och kom inthet åt at tala med them för än på rådhuset; hvarest han, sedan
29
mäst alle vore ankomne, fick af them Brandenburgiske audientz och på mine
30
vägnar them föredrogh, at, ehuruväll jagh hade förmodat, thet på the re-
31
monstrationer , som jag dagen tillförende genom honom, Mylonium, hade
32
låtit göra hoos grefven af Wittgenstein för the fyra ständers abgesandters
33
admission, skulle blifva attenderade och förmedelss legationis Branden-
34
burgicae förmögenheet och gode officia till thet evangeliske väsendets
35
bästa the keijss:e therhän disponrade, at the hade convocerat thesamma
36
fyra till thenne nu förestående act, så förnumme jag lickväll nu, at the
37
keijss:e hafva sitt öfver och gott them förbij; och förthenskuldh emedan
38
S:t Romain vore tå på stunden igen kommen och jag af honom hade för-
39
nummit , att legatio Gallica i lijka måtto apprehenderar thetta the keijss:es
40
förehafvande görandes i Munster all möijelig flijt at erhålla admissionen, så
41
hade jag achtat för een nödtorfft, at än yterligare och förän ständerne skrijda
42
till thenne actum, varna them och eenkannerligen them evangeliske på-
43
minna , hvadh theras egit interesse af them fordrar och kräfvar; ville the

[p. 763] [scan. 795]


1
sådant oachtat låta sine medständer uthan foog och orsak uthslutas och sine
2
vota minska, kunde fuller cronorne inthet väriat, men ville vara äntskyllade,
3
om ständernes interesse härefter lijder någon bräck och andre consilia fattas.
4
På thetta sättet är och påminnelssen giordh hoss the andra.

5
Theröfver hafva ständerne sinemellan consulterat ifrå klockan 8 intill 12.
6
The churfurstl:e hafva för excellencestrijden skuldh (then the nu på nytt
7
sökia op och villia änteligen hafva af them furstl:e) inthet i person vellat
8
komma till tals medh them furstl:e, uthan låtit genom sine secreterare säija,
9
hvadh tijender the hade fåt och altså öfver then saken per secretarios suos
10
med the andre ständerne re- och correfererat och änteligen slutit at deputera
11
af toto corpore statuum någre till migh. Thesamma vore af thet churfurstl:e
12
collegio h:r von Löben, af thet furstlige tvenne Altenburgiske och Wetter-
13
auisk sampt sidst staden Strassburgz abgesandter, hvilka komo i the Bran-
14
denburgiskes vagn. Uthi theras anbringande repeterade the först op, hvadh
15
the keijss:e hade före at göra och sedan the hinder, som vore komne i vägen,
16
eenkannerlig at ständerne betrachtandes thet som jagh hoss een och annan
17
then nästförgångne och thensamma dagen hade låtit repraesentera, befinna
18
vara af stoor vichtigheet, men tijden falla knap, ständerne vara tillstädes och
19
the keijss:e färdige at komma op på rådhuset; ständerne här i Ossnabrug när-
20
varande befunne sigh i thetta fallet stodde på then eena sijdan emellan sitt
21
öfverhufvudh Keijsaren, then the med eed och plicht äre förvant, och på then
22
andra sijdan Eders Kongl:e Maij:tt, then the evangeliske nu skatta och
23
hålla för theras patron, hägn och försvar, och ville gärna sigh så comportera,
24
at the ingenthera offenderade eller sine actioner förorsakade någon despect;
25
sedan therhoos, at the hade hvar på sin ohrt giordt sitt till saken, men funnit
26
store difficulteter; att the Magdenburgiske och Zarbruckiske reeda hafva
27
afståt sin praetension i thenne acten; Badensem inthet vara här, uthan
28
Schäffer allena opiniastrera, hvilken connivendo kunde nu lyfta op och taga
29
bort itt stoort obstaculum på tractaten. Eftersom the och medh all flijt an-
30
höllo , jag ville först och främpst hålla therföre att Eder Kongl:e Maij:tt
31
theras principaler och här närvarande evangeliske ständer all respect och
32
tacksamheet äre skyllige och villige at bevijsa och för then skuldh, om jagh
33
så funne gott, i regard af the skääl, som vore förebrachte, vore tillfridz, at
34
thenne förestälte acten ginge heelt och hållit tilbakar. Ville jagh thet inthet,
35
thet the och bodo om, så ville the theremot nomine statuum hic praesentium
36
engagera sin parole och tillsäija för een man, at the inthet ville i thenne sa-
37
ken , sedan svaret vore uthe och i theras händer, företaga och komma till
38
någre deliberationes theröfver, förän the hade the andre fyra ständernes
39
gessandter bredevidh sigh, hvar i sitt ställe. Then dagen sade the och vara
40
omineux och då 80 åhr fulkommen, sedan religionfriden slöts och för then
41
skuldh vore till önskandes, at acten, som då skulle förehafvas och i hvilken
42
man förmodar ratIone religionis godh resolution af the keijss:e, inthet
43
ginge tilbakars.

[p. 764] [scan. 796]


1
Jagh replicerade, at tijden nu vore så knap, kommer allena af the keijss:e,
2
som hafva på någon tijdh tillgörande förblindat een och annan med andra
3
förhopningar och nu moot thet the ville fram med sitt svar, fattat så kort,
4
at the som ville uthstängias, nåppast hafva kunnat få kundskap therom, fast
5
mindre cronornes legationer lägenheet at pläga sine inbördes rådh, så at
6
man altsammans kan döma, at, efter the keijss:e inthet hafva vellat uthställa
7
svaret åt ordinum deputatis, som them lickväll är rådt, uthan ståt på och
8
vellat thet solenniter uthlefverera, är thet alt till inthet annat anstält än at
9
solenniter excludera och despectera them som hafva ståt med cronorne och
10
hulpit till at huuss Österriske tvingas nu låta sine consilia och omätelige
11
desseiner emot rikssens constitutioner och keijss:e capitulationer komma
12
under ständernes debatt och judicatur. Jagh behöfde inthet opreepa för
13
them, hvad rätt the som uthslutas, hafva at stå på sin admission. Deputati
14
hade sielfve bekänt så vara och hafva therföre interesse theri at the blifva
15
maintenerade. Jagh kunde thenne inthet annat hålla än för een heel prae-
16
judicabel och skadeligh act och förthenskuldh hafver giordt och än förme-
17
delss thenne remonstrationen vill hafva giordt, hvadh i min våldh var at
18
praestera till then saken; befunne the extraditionen af then consideration,
19
at the förthenskuldh ville nu låta then framgå, thet stälte jagh them heem;
20
och ther the annorledes, än the hafva sigh anbudit, skulle framdeles förhålla
21
sigh emot exclusos, kunde thet hoos een och annan och eenkannerlig cro-
22
norne förorsaka allehanda eftertänkiande. Thermedh togo the afskeedh hoos
23
migh och hafva sedan rapporterat hvadh som var föreluppit.

24
Therpå ungefär klockan 2 ähre the churfurstl:e allesammans och ofvan-
25
bem :e furst- och grefl:e deputerade sampt then Strassburgiske fahrne till
26
the keijss:e at hämpta them op på rådhuset. Förän thet skedde, hafver then
27
Maintziske sagt them keijss:e, huru hårdt thet hafver hållit, förän the ähre
28
så vijda komne och at ständerne hafva måst gifva sin parole från sigh, som
29
ofvantill är mält. The keijss:e skole hafva svarat till thet förre, at the inthet
30
hade förmodat något mootståndh i thenne saken, efter thenne actus at uth-
31
lefverera propositionen vore een actus pure imperatorius. Men at ständerne
32
hade gått så vijda och obligerat sigh, hörde the ogärna; ähre therpå fort-
33
farne och hafva på rådhuset öfverlefvererat sitt creditif och efter itt kort
34
förtall antvardat svaret förseglat i the Maintziskes händer. Dagen therefter
35
är creditivet, förtalet och svaren på vår och the Frantzöskes propositionerne
36
komne ad dictaturam och lyda såsom copierne under lit. C, D, E, F thet
37
med mehra uthvijsa.

38
Den 16./26. hafva the furstl:e och städiske varit tillsammans hoos the Mag-
39
denburgiske och sigh emellan resolverat at skrifva till them i Munster, om
40
thet som här var passerat, således som copian under lit. G med mehra be-
41
tygar . The fyra vidh extraditione responsi praeterierade ständer äre inthet
42
kallade ad dictaturam. Thet skall och samma gången vara af the furstl:e och
43
städtiske eenhelleligen slutit at under thet Magdeburgiske directorio fahra

[p. 765] [scan. 797]


1
fort i consultationerne; och ther och så snart then österrikeske kommer till
2
at föra directorium, villa the låta honom säija, at the inthet äre sinnade at
3
comparera på hans budh eller gå med honom i rådet, förän han kallar them
4
andre tillijka, som vidh extraditionen äre förbij gångne.

5
I Munster äret stilla tillgångit. Legatio Gallica viste fuller af S:t Romain,
6
at the keijss:e ville fram med svaret then 15./25. huius, och hafver tillijka
7
med them Hessiske hafft sine spaningar uthe at förnimma stunden. Men them
8
är här och ther sagt, att ständerne ville fuller komma ihoop, men inthet till
9
något annat än at talas vidh om någre disputerlige punchter öfver modo
10
extradendi responsum caesareum. Förän the lickväll blefve varse, var svaret
11
uthe. Hvadh legatio Gallica sedan hafver tagit sigh före, vgl. Beilage H. u. I.
12
Schäffer var i går hoos migh, tackade i sitt och the andres nampn för godh
13
assistence och badh än yterligare, jag ville moot churfurstl:e ressentera, at
14
the emot lofven äre på nytt af them churfurstl:e förbij gången och inthet
15
kallade till dictaturen. Jagh sände strax Mylonium till grefven af Wittgen-
16
stein med förmälan, at honom och hans collegae vore nogsampt i minnet,
17
hvadh then 15./25. passerade, huru hårdt thet hölt med extraditionen och
18
at deputati hade på alla närvarande ständers vägnar, förän som vijdare kom,
19
gifvit parole ifrå sigh att inthet företaga i thenne saken, förän praeteriti vore
20
med och komme till sine säthen; och migh lickväll vore förebracht, at, se-
21
dan actus extraditionis, som the keijss:e ville kalla och hålla pure impera-
22
torium , vore förbij och ständerne hafva fåt svaret, skola the emot sin gifne
23
parole reeda hafva gott them fyra förbij och inthet kallat them ad dictatu-
24
ram ; hvilket man lickväll inthet hade förmodat och förthenskuldh hadhe
25
then tillförsicht till the Brandenburgiske, att, efter the hafva sigh offererat
26
till alla goda officia, the tå ville taga i tu med the Maintziske, om the ville gå
27
uhr vägen och moot ständernes lofven något stiffta. Grefven hafver
28
thetta excuserat och vellat försvara thermed at thet var een actus, berättan-
29
des therhoos, hvadh the furstl:e, therunder Wesenbeck, förer på churfur-
30
stens vägnar votum Pomeraniae, hafva på nytt sigh emellan resolverat, som
31
ofvantill är mält. Hvadh nu, sedan svaret är uthe, lärer förelöpa och huru
32
ständerne sigh comportera, thet måste tijden vijsa. Thet synes lijkt, at the
33
inthet så snart eller och lätt skole kunna komma till affhandlingh i thet eene
34
och andre.

35
Hvarföre kommer nu hoos oss i consideration, hvilket rådeligare kan vara
36
för cronorne, Sverige och Frankrijke, anten at låta ständerne, efter nu dem
37
tillstälte keijss:e svar uppå vår them öfvergifne proposition här i Ossna-
38
brugge och Munster med consultationen theröfver fortfahra och sigh ther-
39
på specialiter eller punchtevijs moot the keijss:e förklara eller att under-
40
byggia hoos ständerne, det the sigh allenast in generalibus uthlåta ville, så
41
och dee keijss:e förma till at låta oss sielfve svaret bekomma och altså stän-
42
derne , som sagt är, blifva in terminis generalibus med theras svar, till thess
43
vij hafva fåt replicerat.

[p. 766] [scan. 798]


1

42
39 1-39 Att man – angelägen] Konz. Joh. Oxenstiernas.
Att man dem med consultationen skall låtha fortfahra och theras special
2
förklaringh afvänta, thertill äre thesse rationes.

3
1. Ähre ständerne här vidh tractaten för then orsaken skuldh, at Keijssaren
4
eller hans gesandter inthet skole slutha uthan communicatio consilio med
5
them och theras consens; hvarföre dee och nu efter unfången materiam de-
6
liberandi änteligen och nödvändigt den måste specialiter debattera och sigh
7
förklara på och vij billigt med patience deras resolution afbijda, ehvadh thet
8
och dröijes. 2. Ähre thet ordentligast, at så skeer, som brukeligit hafver
9
varit i Romerke rijket. 3. Cronorne blifva extra culpam morae, så länge sa-
10
ken sticker hoos the keijss:e eller ständerne. 4. Der dett skulle sigh opå
11
något stöta eller saken, det Gudh förbiude, till ruptur komma, är bättre,
12
at thet må skee anten genom ständernes med the keijss:e eller sinemellan
13
irringar, än som at cronorne skole draga invidien theröfver, hvilket icke kan
14
undanböijas, der cronorne stå obstinate på theras proposition, eftersom
15
ständerne dett till sin fördeel nyttia skole och med cronornes obstination
16
sigh äntskylla.

17
Att underbyggia hoos ständerne, det dee in generalibus ville blifva med
18
theras resolution och råda the keijss:e at gifva oss svaret att replicera opå,
19
förän the specialiter sigh förklara, ähre desse rationes: 1. Skulle mycken tijdh
20
thermedh vinnas, som elliest lärer förspillas med ständernes consultationi-
21
bus efter vahnan och sedan förän vij få svaret af the keijss:e och vij sedan
22
åter kunna göra replicen. 2. Gå the keijss:e alt om med at draga oss stän-
23
derne heelt ifrå till sigh, så at the måge göra itt. Och är at befahra, att stän-
24
derne artibus låta sigh förleeda, om icke cronorne tala för them och theras
25
bästa, hvilket cronorne icke så väll kunna göra, förän the få sielfva svaret
26
af dee keijss:e och man förmedelss repliquen kan reiterera propositionen
27
och der af ständerne confirmeras om cronornes een gångh fattade resolution
28
för deras och fädernesslandssens vällfärdh. 3. Tesmoigneras dermed så
29
mycket besvärligare. 5. Der thet till ruptur, dett Gudh ville förbiuda, kom-
30
bättre , att ständerne vore internuncii emellan oss och the keijss:e efter re-
31
pliquen och handlade oss emellan om sakerne, ähn at the skole heelt vara
32
på the keijss:es sijda och med deras svar falla oss kan skee vidrige och så
33
mycket besvärligare. 5. Der thet till ruptur, dett Gudh ville förbiuda, kom-
34
ma skulle, så kan thet vara lijka, om thet skeer för repliquen eller efter henne.
35
Ty alt ändå genom ständernes interesse och för theras bästa skuldh synes
36
vella komma. Öffver satisfactionen skall thet inthet skee, som vår, ordre
37
lyder. 6. Skulle vij och satisfactionspunchten för chronorne see, mycket
38
bättre hoos ständerne kunne igenomdrifvas och deras cooperation hafva at
39
förmoda, såsom cronorne deras saak sigh låter vara angelägen.

40
Duc de Longueville är, som S. Romain hafver sagt, väntandes hijt i thesse
41
dagar, uthan tvifvell at conferera öfver thet keijss:e svaret, hvadh oss nu

[p. 767] [scan. 799]


1
står at göra. Jagh hoppas, at her Salvius skall nu vara på återresan och snart
2
komma hijt.

3
Hvadh discourser duc de Longueville den 19./19. huius, förän thet keijss:e
4
svaret var framme, hafver fördt, thet vijsar Beilage K.

5
Ifrå feldtmarskalken hafver jagh nu i een lång tijdh inga breef hafft. Hinweis
6
auf Beilage L.


7
Beilagen in DG, A I 1, legat. [ 3 ]:


8
A: 149–150’ Rationes, so der Venetianische ambassadeur gegen unserer [ Abgesandten
9
von Hessen-Kassel ] admission geführet. – Daneben die ausführliche Widerlegung.

10
B: 151–151’ Objectio 5 u. 6 gegen die Zulassung der Gesandten des Erzstiftes Magdeburg
11
u. die Antworten darauf [ Fragment? ]

12
C: 949 Kaiser Ferdinand III. an die Abgesandten der Reichsstände zu Osnabrück. St. Pölten 1645
13
August 13/23

14
Kredential für Lamberg u. Krane

15
Druck: J. G. v. Meiern I S. 614–615 (Kredential für Nassau u. Volmar in Münster)

16
949–950’ Kaiserliche Proposition an die Reichsstände. Münster 1645 September 15/25

17
Druck: J. G. v. Meiern I S. 615–617

18
D: 945–948 Kaiserliche Replik auf die schwedische Proposition II

19
Druck: J. G. v. Meiern I S. 617–623

20
E: 943–943’ Kurtzer begriff dessen, was die kayserlichen abgesandten heut dato den
21
15 [25] Septembris alhier zu Münster den samptlichen anwesenden chur-, fürsten
22
und ständen herren abgesandten proponiert haben.

23
944 Extract oder summarische andword der chur-, fürsten und ständen nach gehaltener
24
deliberation uff die kayserliche proposition durch den Churmaintzischen legatum
25
secundarium geschehen.

26
F: 939–942 Kaiserliche Replik auf die französische Proposition II

27
Druck: J. G. v. Meiern I S. 628–632

28
G: 152–153’ Fürstliche Gesandte zu Osnabrück an die zu Münster. Osnabrück 1645 September
29
18/28

30
Druck: J. G. v. Meiern I S. 657–659

31
H: 154–154’ [Nr. 394] Rosenhane an Joh. Oxenstierna. Münster 1645 September 15/25

32
J: 155 [Nr. 395] Derselbe an denselben. Münster 1645 September 16/26

33
K: 156–158’ [Nr. 393] Derselbe an denselben. Münster 1645 September 12/22

34
L: Avise [ fehlen ].

Dokumente