Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
249. Salvius an die Königin Osnabrück 1644 November 15/25 Pr.: Stockholm 1644 Dezember 29/1645 Januar 8

2

Salvius an die Königin


3
Osnabrück 1644 November 15/25
4
Pr.: Stockholm 1644 Dezember 29/1645 Januar 8

5
Eigh. Konz.: Salvius Slg. vol. 1; Ausf.: DG, A I 1, legat. [ 1 ], 776–781’

6
Besprechung mit d’Avaux u. Servien sowie Contarini in Münster über Vollmachten,
7
deren Austausch, Beginn der Verhandlungen, Verhandlungsmodus, Reihenfolge der
8
Verhandlungsgegenstände, Geleitbriefe für portugiesische Gesandte. – Franzö-
9
sischer Vorschlag: Umsiedlung der schwedischen Gesandten nach Münster. Post-
10
wege . Subsidien für Rákóczy. Benfeld. Aussicht auf Erscheinen der Reichsstände. –
11
PS.: Oberst Peschwitz.

12
Sedan stilleståndet var drabbat i Ostfriesslandt mellan landtgrefvinnan och
13
grefven intill ult. Martii anno 1645, är baron de Rorté tädan genom Munster
14
igen hijt kommen fine Octobris, proponerade oss strachs på den Fran-
15
zöske ambassadens vägnar först nödtorften af vår personlige congress
16
hvar femptonde dagh, både till at rådslå om hvadh tijden fordrade och
17
sedeles at låta thermedh fienden see, thet chronorne hölle beständigt til-
18
hopa , sedan at vij motte ock här låta förändra vår och the kaijseriskes
19
fullmacht, såsom the vore i värket thermedh i Münster, nembligen at ther
20
motte stå uthi at tractera coniunctim cum foederatis utriusque partis och
21
äntligen frågade oss, quando, quomodo et quo ordine vij skulle begynna
22
medh fienden tractera.

23
Medan nu the kaijseriske här vore medh oss så vida om fullmachterne eense
24
och ersökte oss, at vij ville yrkia Fransoseine till ändskap och richtigheet,
25
vij och sielfve både för subsidiernes och andra orsaker skuld funnet råd-
26
sampt , at efter Servient var sidst här, thet jagh skulle reesa till Münster; så
27
reeste jagh tijt den 2./12. Novembris. D’Avaux och Servient visiterade migh
28
strachs ther i mitt herberge medh heela theras train och sechs caretter.

29
Herr ambassadeur Oxenstierns och mijn meening var först, at vij ville
30
disponera them till at ahntaga vår fullmachts form, aldenstund vij och the
31
kaijseriske här och i Munster hade lijkalydande form mutatis tantum
32
titulis, så hade ock the Spaniske kunnat ahntaga densamma; secundo at,
33
när fullmachterne vore richtige, skulle vij än en gång beggesides skrifva thet
34
till ständerne och at vij vore nu i värket at begynna hufvudsaken biudandes
35
äntligen semel pro semper hijt.

36
Men när jagh tijt kom, vore the alloreda ther eense om fullmachterne,
37
såsom alle tree härhoos liggiande copier uthvijsa: A, B, C. Allenast dis-
38
puterade the ändå om then Italiänske bijinstrument, som nuncius Pontificis

[p. 404] [scan. 436]


1
och Venetus opsätt hade lydandes substantialiter therhän (såsom den oful-
2
kombnade copian under lit. D uthvijser), at caesareani, Galli, Hispani skulle
3
hvarthera skaffa een sådan originalfullmachten in till 20./30. Jan. anno 1645.
4
Och ther nogot dessemellan kunde afhandlas i hufvudsaken, skulle thet gälla
5
vi prioris plenipotentiae och convalideras af den tillkommande. Om sub-
6
stantien af dette instrumentet vore the fuller alla eense, men stridde ändå
7
om the orden essendossi ajustate le plenipotenze del Imperadore e delle due
8
corone. Alla chronor unna fuller Kaijsaren, at han må stå före och chronorne
9
efter nämbde. Men Gallis tycktes först, at Kaijsaren härigenom altför
10
mycket högheet inrymmas öfver theras konung, ther the elliest i all annar ting
11
holla honom lijka medh Kaijsaren. Secundo syntes Spagniern esgaleres
12
theres kung, den the ville hafva under sigh; hade fördenskuld andra för-
13
slagh före i thet stället, nembligen 1. essendosi ajustate le plenipotenze del
14
una e del altera parte ingenthera nämbnande, 2. eller del Imperadore e delle
15
tre corone, villiandes begripa Sverige medh therunder (hvilket caesareani
16
vägrade), 3. eller at then puncten aldeles uthelåthes uhr instrumentet och
17
at hvar och en allenast underskrefve concepten af the reformerade full-
18
machterne lofvandes inskaffa them (såsom the ord frå oid aftalte vore)
19
till sagden dagh underskreffne och förseglade i Wien, Paris och Madrid;
20
eller 1. at inthet skriftligen therom oprättades, uthan at hvarthera parten
21
gofve mediatoribus theres muntlige parola at således inskaffa them. Men
22
för hvar skuld alla thesse förslag här deels af parterne, deels af mediatorerne
23
ogillades, kunde jagh icke äfven alla rationes i den hasten förnimma.

24
Venetus legatus sade migh, at d’Avaux fuller i alt billigt accomoderade sigh
25
nogsampt, men at Servient onödigt theri scrupulerade, ther doch han i en
26
annan tractat för detta emellan Kaijsaren, Frankrijke och Spagniern i
27
Cherasco hade satt desse orden: inter coronam imperialem et duas coronas.
28
Moot thet jagh reeste tädan den 10./20. Novembris, hade mediatores satt op
29
ett annat förslagh lydandes : tra le majestá del Imperadore e delle due corone,
30
meenandes således egalera alla tree i thet ordet maiestatis. Men efter endera
31
moste ju nembnes före och den andra efter och ingenthera disputerade
32
Kaijsaren aldeles föremonnen, så kunde i thet öfrige hvarthera förstå sijn
33
chrona frempst. Men detta scrupulerade Servient ändå, när jagh afreste,
34
oahnsedt d’Avaux var thermedh tilfredz och thet Servient i Cherasco hade
35
ingått syntes vara nogot ringara för Frankrijke. Theröfver Venetus sigh
36
högt besvärade meenandes obeqvämbt vara, at två legati af en dignitet och
37
potestet vore af Frankrijke förordnade, the allenast af privat jalousie theri
38
competerade, hollandes bättre, at anten en eller ju tree hade varit förordnade,
39
på thet tvenne vota hade altidh kunna öfverväga thet tridie; och härvidh
40
stodh saken i den puncten, när jagh tädan reeste.

41
Sedan skrifver een annan, benembd baron Peschwits, til migh i går och i
42
dagh läte här the kaijseriske säije oss, at the skola aldeles vara förlijkte vidh
43
det sista förslaget (tra le majestate etc.) och egna courrers thermedh åt

[p. 405] [scan. 437]


1
Spagnien, Frankrijke och Wien spedierade, men ännu hafve hvarken vij eller
2
Rorté något therom af Rosenhane eller Gallis.

3
Medan nu Galli hade således i Munster bracht caesarianos at ändra theras
4
fullmachter, så stodo the fuller hårt opå at ock vij skulle göra thetsamma i
5
Osnabrugge införandes the orden at tractatare coniunctim cum foederatis
6
et adhaerentibus icke så mycket för vår skuld, hvilke the meente thes-
7
föruthan icke sine foederatis tracterandes vorde, uthan at the kaijserische
8
icke motte praetendera, thet the ingen fullmacht hade at tractera mehr än
9
medh oss allena. Jagh berättade nu fuller thette Gallorum postulatum till
10
cantzlijet af den 28. Junii/ 8. Juli i förledne sommars. Men efter theropå
11
ingen förklaring sedan uhr Sverige inkommen är, så på i thet vij icke motte
12
här vara in mora, hafva vij maintinerat, at vår och the kaijseriskes full-
13
macht dessföruthan vore byndige nogh. Ty först hörer thet icke till sub-
14
stantiam plenipotentiae, uthan till instructionerne; 2 do ther vij nu skulle
15
disputera desse kaijseriskes fullmacht, så disputerade vij consequenter vår
16
egen, eftersom caesareani hafva taget theras form aff vår och vore i alla
17
formalier lijka; 3 tio oahnsedt foederati och adhaerentes icke stå expresse i
18
dispositivet af våre fullmachter, så stå the doch nämbde dans le narré eller
19
ingången och moste thet ju föllia, at inter quos hactenus coniunctim fuit
20
bellum, inter eos coniunctim moste ock nu frieden tracteras; 4 to Kaijsaren
21
hade thet lofvat i Hamburger praeliminarslutet, ther the alla nämbnes, 5 to
22
theropå ock gifvit universis et singulis salvos conductus at här peragere
23
interesse ac negocia sua qualiacunque icke genom oss, ty thet hade vij i
24
Hamburg Kaijsaren uthryckeligen afdisputerat, uthan per scriptos och
25
altså tillijka medh oss cum Caesareanis. Skole the nu handla medh caesare-
26
anis , så moste consequenter Caesareni såväl som våre foederati och ad-
27
haerentes hafva fullmacht thertill. 6 to I Kaijsarens general salvo conductu
28
lofvas hans legatis ex abundanti fullmacht till at uthdeela ständerne ther så
29
fordras speciales salvos conductus; moste altså i lijka motto hafva full-
30
macht at tractera medh them, när the ankomma. 7. Syntes ock mehr skada
31
än gagna, at man så hårt och länge disputerade denna clausulen. Ständerne
32
see thet inthet gerna. Och ju högre contercarrerar Kaijsaren theres ankompst,
33
ju mehr vij dem a parte drifva. Doch at contentera legatos Gallicos ville
34
vij ännu hoos desse kaijseriske thet reservera oss anten vidh commutationem
35
eller strachs, at, efter theres collegae i Münster hafve så vijda ändrat theres
36
fullmacht, desse motte thet ock göra, hvar the icke hadhe elliest fullmacht
37
nogh thertill alloreda. Thermedh vore legati Gallici väl tilfridz.

38
Om tijden at uthvächsla fullmachterne och begynna hufvudtractaten var
39
fuller herr amabassadeur Oxenstiernas och mijn meening i förstonne, at
40
vij och Galli skulle än en gång först skriftligen notificera ständerne, at
41
fullmachterna och alla praeparatoria vore nu richtige och vij i värket
42
begripne at träda till hufvudpropositionen inviterandes them nu uthan
43
vidare drögzmål at ahnkomma och vänta sedan en monad efter theres svar

[p. 406] [scan. 438]


1
eller ahnkompst och, ther the då icke kumme, skrijda till värket. Men alden-
2
stund mediatores i Mönster icke ville låta desse tree monar till ult. Jan.
3
ofruchtsampt aflöpa, uthan at man skulle, såsom ofvanbem:te bijinstru-
4
ment lyder, i medier tijdh begynna, så hölt jagh them fuller före, at facta
5
lupo således moot våra scripta, i thet vij hade altidh tesmoignerat oss icke
6
vela eller kunna uthan ständerne nogot göra, doch medan the stodhe fast
7
på theres meening, så på thet sådant motte uthan praejudits af vår förre pa-
8
rola skee, slogh jagh them före, at man motte då först göra denne pro-
9
positionen coniunctim till the kaijserske, att såväll Kaijsaren som chionorne
10
skulle poussera ständerne till tractaten. Medh den propositionen blefve
11
vij oss altidh lijka, salverade alt in praeparatoriis och lupo den tillijka in
12
ipsa fundamenta principalis tractatus at dividera ius pacis emellan Kaijsaren
13
och ständerne. Detta förslagh behagade både Veneto och Gallis icke illa.
14
Hvadh nu sedan theruthi mellan them slutes, vänte vij medh förste post.

15
Medh uthvechslingen af fullmachterne hölle Galli bäst, at vij här töfvade,
16
till thes theres reformerade fullmachter inkumme, at alt här och i Münster
17
motte skee tillijka. Jagh sade, thet fuller vara raysonabelt, men på thet at
18
hvadh i medier tidh kunde i hufvudvärket afhandlas motte icke vara
19
elusonum, uthan obligatorium såväl här som ther, så hade the fuller i bij-
20
instrumentet bundet thet på sijn sida ad vim prioris suae plenipotentiae,
21
men vij hade på thet fallet inthet, som obligerade the kaijseriske här; höle
22
fördenskuld skäligt, at vij här strachs uthvechslade våre fullmachter (thet
23
Venetus ock approberade) eller ju, at vij lade them här så länge in locum
24
tertium eller på rådhuset, på thet vij motte hafva nogot analogum emot them
25
i Münster. Detta, serdeles thet sidsta, kunde fuller Galli icke medh stoor
26
skäl moot säija, ömade sig lijkväl, at simpliciter beijakat, och hafva här i
27
förgår genom Rorté bedat oss, vij ville lijthet töfva thermedh, till thes the
28
härnäst vorde oss tilskrifvande, hvilket vij ock göre.

29
De modo tractandi härefter önskade the fuller, at vij motte hafva en godh
30
medlare, hälst Venetum, thet jagh ock sannade, men efter Kaijsaren hafver
31
ännu icke thertill resolverat sigh, och the gerna ville veta vårt sentiment,
32
sade jagh alios modos nogorlunda indigiteras i begges våre fullmachter i the
33
orden: quicquid per se vel per suos subdelegatos egerint eller i vårt sidsta
34
bref till ständerne autem eorum cooperatione eller in scriptis. Men så äre
35
the excepto mediatore öfver alla andra maneer tämmeligen jaloux, oahnsedt
36
the föga orsak thertill hafva af alliancerne nogsampt förorsakade.

37
De ordine tractandorum var begges vår meeningh, at, när ständerne ahn-
38
komma , skulle man först begära restitutionem Germaniae totaliter in sta-
39
tum anni 1618. Servient sade migh i en afsönderligh visite, at, ther oss så
40
syntes, ville Frankrijke theremot tilbiuda sigh at genast retirera all sijn va-
41
pen uhr Tyskland, icke at the hoppades, thet Kaijsaren vorde så strachs ab-
42
solute totalem restitutionem (serdeles för Böhmen, erflanden, Pfaltzes skuld)
43
bevilliandes, uthan at the giorde Kaijsaren så mycket svartare och Frank-

[p. 407] [scan. 439]


1
rijke så mycket hvijtare thermedh hoos ständerne. Och ther Kaijsaren sedan
2
hade ther exceptiones emot, finge ock the så mycket skönare orsak at ock
3
förbeholla sigh nogott.

4
Lusitani holla fuller mycket ahn, Andrada och Pereira i Mönster (hvilke
5
migh ther såväl som Catalani besökte) och Botelho här, at chronorne motte
6
nu strachs i begynnelsen skaffa them salvos conductus. Pereira meente, ther
7
Kaijsaren och Spagniern än icke ville gifva thers kung och them titlarne, så
8
ville the fuller icke sielfve acceptera leigdebrefven. Men så kunde brefven
9
liggia hoos Gallos och Lusitani lijkväl i thers kraft vara säkra. Andrada
10
meente vara nogh, at Caesar och Hispanus skriftligen lofvade regi Galliae,
11
at, hvilke han af sine foederatis salvi-conducerade, the sedan vigore illius
12
promissi kunde vara säkre nogh. Men legati Gallici hölle best inthet röra
13
therom hoos vederparten, förän man per gradus och ex occasione Hispanici
14
tractatus medh bättre maneer kumme thertill. Ty the ärna först begynna a
15
rebus Germanicis, sedan sensim komma ad Hispanicas, Italicas, Catalonicas,
16
Portugalicas, Batavas och då per occasionem begära leigderne pro plenipoten-
17
tiariis Lusitaniae, efter titulus regius ellet legatorum är möijeligh at erholla.

18
Modi at correspondera härefter vore fuller deels genom skrifvelser, deels
19
genom residenterne, deels förmedelst alternative personliga visiter mellan
20
här och Mönster, them the hölle alla 14 dagar nödige propter famam; vij
21
och fuller, doch bequämare at icke stringera oss äfven til vissa dagar för
22
oväder, opassligheet eller andra occurrentier skuldh, uthan pro re nata
23
understundom oftare under tiden seenare. Men den bästa modum hölle the,
24
at vij moote aldeles transferera oss till Mönster och boo ther til ändan på
25
handelen. Och therom ahnholla the högt ännu genom baron de Rorté bru-
26
kandes thertill monga motiver, 1. at vij hade således inge residenter, inga
27
skrifvelser, inga courrers, inthet eget af- och ahnreesande nödigt, 2. at alt
28
kunde således mycket snarare afhandlas både mellan oss och fienden, 3. at
29
Tyska ständerne såge thet hälst, hvilke näpligen hade medel at beskicka
30
enthera orten sedan bådhe, 4. at Danmarck blefve således aldeles hoppet
31
till mediationen (ther hon i medier tidh gör fridh medh Sverige och på nytt
32
står thereffter) betagett, 5. at Venetus kunde således bäst vara vår mediator,
33
6. at vår tractat blefve så mycket solennior, ther vij elliest äre, snart sagt,
34
allena här och tota Europa i Mönster; 7. at i competencerne inthet hinder
35
skulle förefalla, ville the in communi skriftligen medh oss aftala oss altidh
36
pari dignitate i alting skole medh hvarannan concurrera. In loco tertio kum-
37
me vij aldrig tilhopa. När nogon souvereins legatus ahnkumme eller reeste
38
från staden, skulle ingen af oss eller the andra, caesareis, Hispanis, pontificiis
39
sända sine carosser. När caesareani eller Hispani besökte oss, gofve vij them
40
primum locum hoos oss och the viceversa oss hoos sigh; ja Hispanus allo-
41
redo hoos sigh hafva gifvit Rosenhane öfverställe, mycket mehra oss. Medh
42
Veneto behöfda vij inthet komma tilhopa etc., sigh vara therom skrifva till
43
E. K. M:tt, ther vij allenast först ville thertill consentera.

[p. 408] [scan. 440]


1
Jagh svarade them, at fast the än skrefve till E. K. M:tt och E. K. M:tt thet
2
än bevilliade, så lope doch mycken tidh thermedh sin koos, innan svaret
3
vidh denne vintertijden kunde ahnkomma. Dessemellan kumme ständerne
4
på begge orter ahn och värket begyntes. Skulle än sedan alt ändras, så moste
5
Kaijsarens consens och nya salvi conductus åter inskaffas och guarnisonen
6
hijt i Ossnabrugge medh vivres och ammunition inbringas, desse Kaijssa-
7
rens gesandter kan skee afskaffas och ständernes instructioner ändras etc.,
8
hvilket alt yntes gifva confusion, andra betänkiande förtaget, doch alt
9
stält till E. K. M:ttz allernådigste betänkiande.

10
Efter vårt förre aftaal hade the alloreda skrifvit till Dennemark, at mons.
11
de la Tuillerie skulle ther ahnholla hoos kungen, thet våra postar motte öf-
12
ver vintern fritt passera genom Den[nemark], såsom the Spanskes gå ige-
13
nom Frankrijke, men än inthet svar bekommet; ville än ytterligare cum toto
14
corpore legatorum Monasteriensium at desto mehr fordra Münsterische
15
tractaten therom skrifva till kongen i Dennemark. The sadde ock, at Den-
16
[nemark] begärer Frankrijke till garant öfver thet som kan slutas emellan
17
Sverige och Dennemarck, men hölle äntligen sielfve therföre at sådant
18
icke ville rijma sigh medh Sueco-Gallico foedere.

19
Vintersubsidierna lofvade the skulle falla i rättan tidh; och eftersom feldt-
20
marskalken , her Torstensson, hafver storr difficultet at bringa E. K. M:tts
21
quota till Rakoczy, så tilböde the sigh, ther han så begärde, at remittera dem
22
tillijka medh Frankrijkes quota på Venedich, tädan Ragoczy begärer alt
23
motte sändas till Constantinopel, hvilket jagh berättar till feldmarskalken;
24
hölle elliest högstnödigt, at Rakoczy af begge chronorne maintineras vidh
25
beständigh cooperation, lofvandes, at på thers sida inthet skulle fehlas.

26
Om Benfelt påminte the åter, om icke K. M:tt skulle vele gratificera Frank-
27
rijke medh dess cession och öfverdragande. Jagh theremot, at thes district
28
motte förskonas medh theres quarteer, hvarom Moser åter nu klagar, thet
29
the lofvade sigh flijtigt vela skrifva om at thet motte remedieras.

30
Detta är således substantien af mitt förrättande i Munster. Batavi vore ther
31
än icke ahnkomne, väntas doch vist moot thet the höra hufvudtractaten vist
32
vela ahngå. Eij heller var ther än nogon af Tyske ständerne. Bavarus hade
33
skrifvit tijdt, at, om the ville genast begynna res Germanicas, så ville
34
han strachs sända elliest icke. Hans och Coloniensis deputatus, bispen af
35
Ossnabrugge, hafver i Munster låtet bygga sigh ett skönt nytt hus op och
36
väntes alle dagar tijt, holler sigh oppe i Wiedenbrugge, fhå mijl therifrån.
37
Fursterna af Brunswich, Luneburg, Mechelburg sampt Lübeck, Hamburg,
38
Bremen skrifva sigh i rätta tidh vele vara här. Frankische creissen väntes
39
ock. Flere varda sedan thers exempel fölliande. Interim går Kaijsaren ther-
40
medh om at genom en rijkzdagz uthskrifvande afholla ständerne. Vij vele
41
hoppas thet bästa. Gudh erholle man E. K. M:ttz och thes allierades vapn..
42
PS.: Bitte um Quittung für Wintersubsidien u. Bescheid auf eingesandte Bilanzen u.
43
Vorschläge.

[p. 409] [scan. 441]


1
PS.: I Münster holles sigh en öffverst oppe, som kallas sigh frijherre von
2
Peschwits, är född i Dantzich. Offversten Hubwalt hafver ther hans syster-
3
dotter , hafver tient Keijsaren i många åhr och af honom varit giord till frij-
4
herre , berömmer Keijsarens egen person, men skäller högt på några grandes
5
vidh hoffvet, som skole hafva honom injurierat, theröfver han hafver taget
6
sitt afskedh, lefver af sijn egen ränta för curiositet skuld i Münster, ingom
7
(som han gifves före) obligeradh. Han hafver i Leyden länge och tämmeli-
8
gen studerat, väl vandrat, men är blifven papist vidh montem Sinai i ett
9
clöster. Denna hafver ett versatile ingenium, corresponderar vidt och brett
10
medh oförnämbde herrer. Han hafver och begynt en tidh starkt correspon-
11
dera medh migh och Botelho. Nu jagh var i Münster, märkte jagh fuller, att
12
han offta var hoos the keijseriske och Spaniske. Han kom hvar dagh till
13
migh, helsade migh flijtigt af begge delarna, sade them gerna hade velat göra
14
migh en visite, ther jagh icke hölle migh ther såsom incognitus. Bode migh
15
genom honom fliteligen befordra friden, sigh vela med macht göra thet-
16
samma . Klagade högt öfver Gallorum trainerande, förbannade graf Curtz,
17
som för nogra åhr sedan i Hamburg den occasionen att göra fridh Sverige
18
så illa försummade. Vore vredhe på greffven af Auersberg för thet han hade
19
så lenge i Hamburg och här bodt, thet han lijkväll aldrigh hade talt vidh
20
migh och, att han eij heller nu bätter afskedh togh vidh sitt afreesande. Sade
21
Keijsaren medh honom och graff Curtz derföre vara illa tillfridz. Lofvade,
22
at nu skulle annat alfvare spörias, att Sveriges chrona skulle få godh satis-
23
faction , ja till öfverflödh det Svänske archivum frå Rom, som Joh. Magnus
24
hade fördt uhr Sverige medh etc. Af alle omständer synes både |:Keijsaren
25
och Spagniern:| icke |:ogerne:| vela |:accordera medh E. K.M:t och chrona
26
Sverige à part:|.


27
Beilagen [ fehlen sämtlich ].

Dokumente