Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
74. Salvius an Joh. Oxenstierna Osnabrück 1643 Dezember 10/20

2

Salvius an Joh. Oxenstierna


3
Osnabrück 1643 Dezember 10/20

4
Eigh. Ausf.: J. Ox. Slg. B II

5
Kritik an der französischen Politik gegenüber Schweden u. Bayern. Übereinstim-
6
mung mit den Dänen über Amnestie u. Zulassung der Reichsstände. Absichten des
7
Administrators von Bremen auf Stift Osnabrück gegen Bischof Franz Wilhelm v.
8
Wartenberg.

9
[ Auf Nr. 72 ] . Hinweis auf zurückgesandten Brief der Königin betr. Schaumburg
10
u. Universität Rinteln

39
Stockholm 1643 Oktober 28/November 7 in RR 1158–1159’.
. Cantzleren von der Lippe sände migh innelagde
11
copia af the Fransöska gesandternes creditiff till General Staterne. Medan
12
nu duc de Longueville begrijpes theri, och at the ännu skole justera theres
13
gambla alliancer medh Nederlandh, så ock samsättia sigh, hurudan friden
14
i Münster skal blifva, så fruchta the Danske, synes eij heller olijkt, at the så
15
hastigt icke varde ahnkommandes. Thet blifve nu snart sechs monar, sedan
16
dagen till tractaten sattes och man seer them icke ens vyrda oss medh den
17
ringeste skrifvelse, thet är ett teckn, at the holla oss heelt för theres depen-
18
denter och at arbitrium pacis et belli står allenast hoos them. Sådant moste
19
vij nu lijdha för theres subsidier skuld och i synnerheet för thet ryggestödh,
20
som Sveriges chrona ock i tilkommande tijder förmodar af Frankrijkes con-
21
tinuerlige bund och venskap. Elliest vore thet fuller nogot betänkeligit.
22
Doch äre icke vij allena, uthan alla andra regimenter, som i denne fridz-
23
handel interessera, moste nu ock således töffva på them; hvilket gör desse
24
gesandter, kaijserische, Danske, Venetianische och enkannerligen them
25
Spaniske hässligen ondt, at desse sidste skäre tänderne åt Fransosen för
26
detta förtreetet schuld. Thet begynna nu aviserne uhr Frankrijke lyda, at
27
Fransoserne vele mächtog ting revanchera sigh mott Bäyerfursten. Duc
28
d’Anguien skal komma medh 20 000 man, Taubadel hafver fått m/40, Rosa m/20
29
chronor at oprätta sigh igen. Thet kan icke rätt stort skada, at biörnen haf-
30
ver gifvit tuppen en lijthen örefijl. Min godhe hane hafver inthet förr velat
31
sticknas. Jagh hafver hundrade gånger sagt d’Avaux, at alle man förundrade
32
sigh theröffver, thet Frankrijke så högt flatterade den Bayerfursten ock icke
33
ens ville märkia, at han blefve äntligen af honom bedragen. Churprintzen
34
af Pfaltz glädes nu, at så vida kommet är, thet Bejern och Frankrijke hafve
35
ens contesterat litem medh hvarandra. Actionen moste nu uthföras; Gudh
36
gifve oss ock till bästa. Thet värsta är för Frankrijke, at Tyskt folck är in-
37
thet mycket till fångs och Fransoserne duga inthet mycket longt öffver
38
gräntzen. Doch ther thet är alfvare, så blifver nogot till råds.

[p. 100] [scan. 132]


1
Lippe hafver i discours medh ståtholleren Meier låtet sigh förmärckia, at
2
i amnestiae puncten och ständernes admission til tractaten är kungen i Dan-
3
mark heelt medh oss eenigh. Satisfactionen holler han ock vara billig, men
4
icke i land, medh mindre thet vore iure retentionis (såsom han hafver kallat),
5
till des peningar erlades. Er wolte wol ein schelm sein, wo dieser könig
6
einigen krieg mit Schweden ahnfünge. Er were nunmehr ein abgelebter,
7
ohnvermügener herr, ja so schwach am untern theil des leibes, das er nicht
8
lang stehen könte, viel weniger zu pferde sitzen. Und da Denemarck was
9
ahnfangen wolte, so sehen sie wol, das die hasenköpfe, die Holländer, wür-
10
den strachs von der andern seiten ahnfallen. Derowegen ist dar kein ge-
11
dancken vom krieg.

12
Migh tycker, at kungen och desse stifts ständer hafva een intention, nem-
13
ligen at afskaffa den papistiske bispen Franz Wilhelm och göra erschiebis-
14
pen af Bremen til biscop af Ossnabrugge. Denne staden inclinerar ock ther-
15
till , efter the hafve mächtog illa varit in conscientia beträngde af den förre
16
bispen och kungens son hafver här för detta varit valdh till coadiutor. Detta
17
alt äre så discursus under folcket. Exitus acta probabit. The kunne fuller
18
icke göra räkning, medh mindre värden moste ock vara medh. Stift Verden
19
hafver vaalt den yngre hertig Jörans son till coadiutor vidente et silente
20
Francisco Wilhelmo. Härom lära blifva controversier vidh tractaten …


21
Beilagen fehlen.

Dokumente