Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
102. Salvius an Joh. Oxenstierna Osnabrück 1644 Januar 11/21 Pr.: Minden 1644 Jan. 12/22
102
Eigh. Ausf.: J. Ox. Slg B II
Gespräch mit Rorté über die venezianische Vermittlung. Nachrichten über Anreise
der französischen Gesandten. Landgräfin v. Hessen-Kassel u. Deputationstag in
Frankfurt unzufrieden mit Krieg gegen Dänemark. Befürchtungen über feindliches
Vordringen bei Zittau u. Lauban. Vorbereitungen Bååths gegen Livland. Truppen-
werbungen des Königs v. Polen.
Auf Nr. 101. Medh baron de Rorté hafver jagh talt om den Venetianische
interpositionen. Om vij den icke acceptera, så suspicerar han, at vij hafve
nogon annan obekändh modum tractandi för händer. Thet var han sielff,
som praesenterade Kongl:e M:tt the Venetianers breef och offerte till
propositionen. Jagh minnes icke rätt väl, om thet var anno 1637 eller 1638.
Jagh fick då strachs theropå een skrifvelse af Kongl:e Maij:tt till segnorian
i Venedich, theri Hennes Kon. M:tt medh stora complimenter och tack-
seijelser accepterade samma offerte medh befalning, at jagh skulle sända
samma skrifvelse til h. Grotium och at han skulle leffrera henne legato
Veneto ordinario i Paris, quod factum est. Altså är hvarken hoos migh eller
Rorté thet ringeste tvifvel therom. Om nu nogon ting är rört om Vene-
tianernes interposition i vår instruction eller eij, thet minnes jagh icke. Kan
skee då instructionen författades, hafver rijkzcantzlerens Exc. inthet tänckt
theropå. Jagh skal sökia i mina pappeer och badh Rorté sokia i sina therefter;
hafve vij nogon copia hoos oss, skal den E. Exc. medh första tilsändas. Om
icke the skulle blifva våre mediatorer, så seer jagh icke väl, hvem thet
elliest blifva skulle. Och uthan mediateur at tractera seer jagh icke heller
väl skicka sigh. Jagh hafver nyligen sedt ibland gazetterne, at Churbran-
denburg hafver sändt en abgesandter till Wien; jagh må icke troo, at han
noget sådant entamerar.
Rorté hafver än ingen skrifvelse af legatis Gallicis, meener them snart
nunmehr moste komma. Venetus hafver i Munster sagt S:t Romain (hic
scribit Rorteo), at ordinarius Venetorum i Paris skrifver honom medh
sidste post, thet legati Gallici hafve nyligen fått express ordre af
regina regente til at uthan nogot vijdare opskoff skynda sigh till Munster.
Effectum videbimus! Hvadh elliest Grotii meeningh therom är, uthvijser
hoosfölliande hans skrifvelse. Legatus Venetus talar inthet mehr om
translatione tractatus, uthan offererar sigh (genom S:t Romain) at vela
reesa sielff hijt, så ofta hans praesents är nödigh. At Rantzow hafver fördt
projecter om friden medh sigh til Paris, såsom Grotius skrifver, gifver
tanckar. Jagh sonderade theröffver Rorté. Han meenar, om nogot sådant
är, så är thet allenast om Lotthringerns particular accomodement. Nostre
Dieu le sçayt!
Jagh seer, at landgrefvinnan så väl som conventen i Fankfurt apprehendera
högt feltm[arskalkens], her Torstenssons, infall i Jutland. Alle prote-
stantes begynna theraf fatta en desperation om nogon godh evangelisch
fridh. Fienden tager nu den ena platzen efter den andra bort op i landet,
såsom nyligen medh Sittau och Lauben skedt är; menacera sigh vela
medh heela machten gå i Pommern och Mechelburg; och hafver man
orsak at see sigh här omkringh före, thet icke Lotthringern och andra gå
genom Westphalen åt Wesern nostris nunc in Juthiam peregrinantibus.
Herman Båth är åter i värket at göra ett infall i Liffland. Rex Poloniae
värfver starkt under handen. Båth skall blifva generalmajor theröffver.
Jagh meenar Schuten och nogra cavallieri passa på Båth vidh detta laget
mellan Hamburg och Lubeck. Han hafver i Hamburg heemligen fått
peningar och reeser i bondeklädher. Gudh gifve, at ahnslaget ginge ahn,
at man fingen vidh hufvudet.
Detta armeens esloignemant åt Danmarck lärer gifva fienden allestädes tam
pace quam bello nya consilia. Gudh styra them allestädes på hans egen
halss…