Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
421. Joh. Oxenstierna und Salvius an Rosenhane Osnabrück 1645 Oktober 23/November 2
421
Osnabrück 1645 Oktober 23/November 2
Konz. von Mylonius: J. Ox. Slg. A II; Kopie als Beilage 4 der Nr. 425
Weisung betr. Gespräch mit französischen Gesandten über Geleitbriefe für Adhaeren-
tes . La Barde. Gründe für Verschiebung der Reise Salvius’. Weisung zu Gesprächen
mit Peñaranda u. Peschwitz.
Hvadh the käijserlige i förre vekan talte medh oss under visiten och att vij
inthet kunde märkia them vara benägen at gifva oss någon satisfaction i
then tvijsten, som är öfver adhaerentium förpassande, thet berättade jagh
Johan Oxenstierna den 20./30. huius i min particular skrifvelse till h:r re-
sidenten .
Nu emädan vij inthet hafva kunnat uträtta hoos the käijserlige medh våra
muntelige och mångfaldige remonstrationer, som på therass invändningar
äre af oss framstälte och medh flijt drefne i conferencen, och vår praetension
och postulatum är lijkväl billigh och väl funderat, så hafve vij resolverat att
förmedelss skrijfvelse samme våre rationes them förehålla, men ståt an, om
vij skulle thet giöra nu straxt eller bättre fram, emot replicquen vore färdig
och kunde gifvass uth. Vij voro nästan på den meningen, men ständerne
märkiandes, at then disputen var åter dragen fram och at vij näpeligen skulle
gifva efter, förrän vij blefve nögde, hafva rådt oss at giöra thet strax, effter
thet var äntå een praeliminarquaestion och af sin egen natur skilder ifrån
then andra saken, som hörer till repliquen. Skulle vij skiuta then här så längie
up och intill repliquer, måtte thet få thet anseende, som giorde vij thet medh
flijt och inkasta en remoram; hvarföre och emädan vij äntå, som sagt är,
tillförenne nödgades svara och see på denna saken, hafva vij i thetta fallet
fölgt ständernes rådh och den 21./31. huius låtet them käijs. genom Mylo-
nium tillställa een sådan skrifft , som copian härhoos lagder thet med mera
utvijser. The hafva inthet läst henne heel igenom uthan i begynnelsen och
svarat, det de ville saken öfverläggia. Her residenten ville nu sölkia lägenheet
at berätta thetta legationi Gallicae och communicera thenna copian.
La Barde kom hijt i förgår. I går lät han genom een sin utskickade röre på
sin praetension allegerandes föruthan the förre i Munster andragne rationes,
1. at jag, Salvius, skulle i Hamburgh hafva tykt vara lijka och vilkorligit, om
chronorne hadhe sine ministrer her och i Munster i qualitet af ambassa-
deurer eller residenter; 2. at her residenten hade honorerat honom som een
ambassadeur. Effter vij stodo på våre förre meningh och skäl, så hafver
han i dagh begärat komma till oss al incognito.
Vij hade fuller tänckt, at jagh, Salvius, skulle hafva kunnat komma härifrån
och till Munster i denna vekan; men effter man hade förruth gierna öfverlagt
thet som bör komma i repliquen och thet fodrar någon mera och längre
tijdh, så hafva vij såväl therföre som och nyttiandess thet rådet duc de
Longeville gifver vidh handen at taga vara på, förrän Trautmanssdorf
kommer, at tala något medh ständerne och höra hvadh the ville veta oss
igen för omaket och omvårdnaden för theras bästa, achtat vara bättre at töfva
något längre fram. I andra vekan vill man advertera h:r residenten härom.
Vij hafva derhoos förnummit, först hvadh Pigneranda sielf och sedan öfver-
sten Peschewitz hafver talat medh h:r residenten. Nu effter man hafver
orsak att hålla sigh sådana anbudh tillhanda, så ställes till h:r residentenss
gottfinnande ther in loco och dexteritet, huru han thet bäst menagerar, om
icke h:r residenten förmedelss een revisiten kunde vidare komma medh
Pigneranda i tal? Hvadh då han, Pignoranda sielf, ville föra sigh på thet
förra talet heller h:r residenten subministrerade honom lägenheet thertill,
så voro got, at h:r residenten hörde hanss förslagh och togo thet ad refe-
rendum et communicandum medh oss. Tesmoignerar han, at hanss herre,
kongen i Spanien, inthet hafver någon fiendskap medh Kongl. Maij:t och
cronan Sverige, så kan h:r residenten giöra thetsamma igen. Kunde h:r
residenten vidh samma lägenheet förnimma, om han hade någon fullmacht
till sådant, thet vore gott. Bärss så till, at man kan, när eenthera af oss
kommer till Munster, få lägenheet at vijdare conferera medh Pignoranda
therom, ville man thet inthet utslå, uthan, efftersom lägenheeten kan vara
och sakerne sig lämpa, then taga i acht och nyttia …