Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
268. Joh. Oxenstierna und Salvius an Rosenhane Osnabrück 1645 Januar 13/23
268
Osnabrück 1645 Januar 13/23
Konz. von Mylonius: J. Ox. Slg. A II; Kopie als Beilage 3 der Nr. 273
Beschlagnahme der Leiche Botelhos. Warten auf Erscheinen der reichsständischen
Gesandten. Anreise der kurbrandenburgischen Gesandten. Ansuchen Bayerns um
Neutralität. Defensionswerk in Westfalen.
Auf Nr. 267. Hvadh Portugisens Don Roderigo Botelhos lijk och saker
vidhkommer, veet h:r residenten, at vij vore på the tankar, at thet skulle
skrifvas till Franztöske ambassadeurerne therom, men bleef tilbakar för ta-
let , som här uthsprijddes om d’Avauxes ankompst, eftersom thet då mund-
teligen hade kunnat blifva honom förtalt. Omsijder och efter både h:r re-
sidenten och baron Rorté reeste öfver till Munster. Vij skrefve och Andrada
uthförligen om then saken till , så är thet alt härtill så förblifvit. Kan hända,
at vij med nästa post skrifva något therom. I medier tijd ville h:r residenten
på behörlige ohrter och sätt drifva och exaggerera thette factum. Om stän-
dernes ankompst och at man inthet väll kan biuda sigh till determinationen
af een viss tijdh, hafver h:r residenten väll svarat. Ständernes deputerade,
som här äre, och eenkannerlig Lampadius, som var i går hoos mig, Johan
Oxenstierna, till gäst, rådde och badh för Gudz skuldh, man ville inthet
praecipitera sigh i thetta fallet, uthan åtminstone töfva så länge som then
Churbrandenburgiske hijt komme. Nu hafver churfursten sielf nyligen
skrifvit at vella unfeylbahr sända the sine. Cuila är op till grefven af Witt-
genstein och thenne skrifver hijt, såssom hans breef härhoos lagt uthvijsar.
Therföre till at deferera theras rådh, sampt at förekomma andra inconvenien-
tier synes vara rådeligit at töfva än något, först och främbst och åtminstone
så länge the churfurstl., som nomine imperii böra vara här, äre in loco.
Elliest skrifves hijt, at Churbeyern skall under handen hälst i Paris arbeta på
neutralitet med Frankrijke. Nu efter thet faller något eftertänkeligit, så kan
h:r residententen med någon good lägenheet erkundiga sigh hoos the Frant-
zöske , huru thermed må vara fatt, berättandes, at talet går så öfver alt. H:r
residenten ville göra sin flijt at förnimma om Wästphaliske defensions vä-
sendet . Thet skrifves, at Hispaniae rex skall hafva contribuerat een stoor
summa thertill …