Acta Pacis Westphalicae II C 4,2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 2. Teil: 1648-1649 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
283. Biörenklou an Königin Christina Osnabrück 1648 Juni 12/22

23
–/ 283 /–

24

Biörenklou an Königin Christina


25
Osnabrück 1648 Juni 12/22

26
Ausf.: DG 12 fol. 1090–1096.

27
Versuch Serviens, die Lage nach Abhandlung der militärischen Satisfaktion Schwedens zu nut-
28
zen , um die französischen Forderungen in Osnabrück zur Sprache zu bringen: Verzicht des Kai-
29
sers , auch als Erzherzog von Österreich, auf Hilfe für Spanien; Herausnahme der lothringischen
30
Frage und des Burgundischen Kreises aus dem deutschen Friedensschluß. Erfolge der französi-
31
schen Argumente bei den Ständen. Gegengründe der Kaiserlichen. Einschätzung des spanisch-
32
niederländischen Vertrages durch Servien als gegen Schweden gerichteter Handelsvertrag.

33
Thenna nästförledne vecka är mäst passerat och sin koss gåt uthi ventilation
34
af the Fransöske praetensionerne. Ty så snart quantumet för Eders Kongliga
35
Maijestätz militie var af ständerne satt på 5 millioner Rijkzdaler och the nu
36
skulle föreena sig med Eders Kungliga Majestätz plenipotentiarier öfver quo-

[p. 539] [scan. 85]


1
modo eller modo solvendi, tyckte greve Servient, att thet skulle för honom
2
vara à propos, att smöija in något af the Französke praetensionerne, som han
3
föregaff, att thermed temperera sakerne, sakta ständernes irrade gemühter öf-
4
ver thenne svåre afbetalningen och theremot belasta the keijsserlige med skul-
5
den af mora protracti tractatus, aldenstund han vijste, att fuller een god deel
6
af ständerne skulle räckia Franckrijke händerne, men att caesareani taga illa
7
vijd sig, och, om Frankrijke obtinerade sitt intention, då åtminstone tesmoi-
8
gnera sitt mootsträfvande och disgusto. Söckte altså hoos directorium Mo-
9
guntinum , att status Imperii, som nu hade bijvijstet thenne Ossnabrückiske
10
tractaten i 10 månader och then Münsteriske imedlertijd låtit stå stilla, ville
11
nu taga thenne förre, antingen in ordinario loco Monasterii eller och här,
12
hvilket honom voro lijka, ehuruvähl han af sin herre och konung inthet hade
13
ordre att här framstellet, men gjorde thet nu pacis amore och i förhopning att
14
kunna thermed försvarat, effter han såg, att ständerne vore här i fult arbete
15
och thenne orten syntes lyckesammer till värket än then Münsteriske.

16
Postulata Galliae vore, att Keijsaren 1. måtte afstå och i thenne frijden renun-
17
ciera den adsistence, som han, antingen som Keijssare eller erthiehertig, vill
18
göra Spanien, såframpt thetta krijget ändes och thet Spanska varer; och 2. ex-
19
cludera och uthlåta Lothringen och circulum Burgundicum uhr thenne Tyske
20
frijden.

21
Att komma till sin intention och öfvertala ständerne i thesse 2 eller, rättare
22
till säijandes 3 punchter, brukar han effterfölljande argument: Först att
23
afskära och förhindra samma adsistence 1., att effter Keijssaren och Römske
24
Rijket göra frijd med Franckrijke, så fölljer theraff, att Caesar och archiduces
25
inthet kunna, hvad praetext the och villa opleeta, göra Spanien adsistence
26
uthan brott af samma Tyska frijden. 2. Och ehuruvähl caesareani föreböra,
27
det Caesar vill fuller, ut Caesar, renunciare adsistenciae, men ingalunda ut
28
archidux Austriae, så påminner greve Servient theremot, det Austriaci minis-
29
tri hafve till Keijssarens justification in causa Palatina sustinerat, det Palatinus
30
Rheni, tagandes then Behmiske chronan, inthet hade hafft ett particular que-
31
relle med Ferdinando, såsom archiduce Austriae, uthan begått ett crimen
32
laesae Maiestatis caesareae, ithet han hade fuller angripit Ferdinandum archi-
33
ducem , men thet som mäst var, Ferdinandum Imperatorem Romanum, al-
34
denstundh the 2 qualiteterne vore då in Ferdinando ooplössligen tillsammans,
35
att Palatinus inthet kunde bära svärdet på then eena uthan den anders offence
36
och laesion. Hvilket the nu i then Spaniske adsistencien ville vända om.
37
3. Effter Austriaci sub hac qualitatum distinctione och nominum mutatione
38
ville hafva ett skyle åt sijne praetexter och een frijheet att attaquera Franck-
39
rijke , som liqvähl nu med then Tyska frijden gåår uthur så månge platzer och
40
sijne fördeeler, sampt mosta furnera huss Österrijke stora penningesummer
41
och theremot ståå med bundna händner och i hazard att, när Austriaci ville
42
göra Spanien adsistence, see och erfara det des egna penninger och the resti-

[p. 540] [scan. 86]


1
tuerade platzerne tjänte Spanien till Franckrijkes skade och ruin. Såsom nu
2
Franckrijke, seendes thette föruth, inthet kan lijda och efftergifva thenne li-
3
bertatem assistentiae, altså hoppas han, att och status skulle och betrachta,
4
hvad them och heela Tyskland skulle åter tillstöta, om Franckrijke consente-
5
rade i slijka conditioner och sedan äfter kort eller långt, när Keijssaren ville
6
till Spaniens adsistence värfva folck i Franckrijkes naborskap, sökte här i
7
Tysklandt och Römiske Rijket att förstöra themsamme och them, som sijne
8
fiender förfolljer.

9
II. Emot hertigen af Lothringen att han icke måtte begrijpas i thenne Tyske
10
frijden, hafver greve Servient thesse skäll: 1. att Franckrijke hafver hafft åth-
11
skijllige differentier och tractater med hertigerne af Lothringen, men enken-
12
nerlig med thenne hertig Carl 4 tractater, af hvilke then sidsta, som afhandla-
13
des anno 1641 uthi Paris, är then solenneste och af största consideration för
14
Franckrijke, effter han begrijpar i sig och confirmerar, hvad Franckrijke i the
15
förre hafver obtinerat; för hertig Carll, effter han hafver honom aff sig sjelff
16
begynt, fördt och med sin eedh bekräfftat. Dux Lotharingiae vore sjelfkrä-
17
fviande och altså otvungin kommin till Paris och hade thermed berådde mode
18
ingått conditionerne och them solenni iuramento confirmerat. 2. Sedan
19
samme hertig reste från Paris och kom i sitt land, varandes i een af sijne
20
guarnisoner, hafver han å nyo med eed bekräfftat thet som i Paris var lofvat
21
och besvärit. 3. Therpå hade rex Galliarum restituerat Lotharingo mäst alle
22
hans plätzer och gifvit honom penninger att afbetala sitt folck medh, som
23
sedan skulle afdanckas och gå uthi Franckrijkens tjenst. 4. I stället för Lotha-
24
ringi skyldige tachsamheet och observantzen af then besvorne tractaten, be-
25
gynte han, Lotharingus, stracks och så snart alt var på Franckrijes sijda effter
26
tractaten executerat, att colludera och underhanden tractera med Franckrijkes
27
fiender, öfvergaff sijne troupper åt Spanien och förorsakade Franckrijke ther-
28
medh store olägenheter och enkannerlig hoos Spanien een sådan opiniastre-
29
tet , att the alt sedan hafver oppehållit frijden och trainerat krijget. 4. Så eme-
30
dan Franckrijke är så högt af samme hertig belediget och ther hoos hafver the
31
visse prober, att hvad han och lofvar, blifvar altijd okräfftigt, så kunde ingen,
32
som uthan passion ville i thenne saken döma, undra eller och någon med skäl
33
leggia sig theremot, att Franckrijke höllo sig vid the sidsta tractaten och blif-
34
ver i possession af Lothringes land och stater, hvilke Franckrijke med så stor
35
omkostnat hafver intagit och recupererat. Och i dess regard hade Franckrijke
36
1. excluderat Lothringen a tractatu praeliminari och 2. härpå thenne univer-
37
sali constanter afvärt, att hans reda förlijkte sak icke måtte, contra praelimi-
38
narem conventionem, dragas fram på tappetet. 5. Imperator måtte och hafva
39
betänckiande, att stå härpå; 1. effter dux Lotharingiae, effter the keijsserliges
40
egen bekennelsse, vore een souverain prins och dependerade inthet af Rö-
41
miske Rijket meer än ratione Numeni

42
Wegen der Markgrafschaft Nomeny besaß der Herzog die Reichsstandschaft ( Meiern II
S. 349f. )
, som är ett lithet styke af hans land,

[p. 541] [scan. 87]


1
ehuruvähl then dependencen och nexus cum Imperio hade sijne disputer, när
2
men then ville rätt öfverväga, åttminstone bör then inthet dragas här in för
3
een caussa att oppehålla frijden. 2. Så hafver Lotharingus uthan consideration
4
abandonerat och renuncierat alliancen med Keijssaren och huus Österrijke.
5
3. Är befläckiat och inthet än absolverat a crimine periurii. 4. Saken vore ter-
6
minerat emellan Franckrijke och Lothringen med begge parternes contente-
7
ment . Skulle han nu här resusciteras, så violerades fides publica, effter causa
8
Lotharingica hafver altijd varit separerat ifrå thenne negotiationen och salvi
9
conductus för hertigen nekade. The keijsserlige och enkenneligen greve af
10
Trautmansdorff hafver och altijd och så offte thenne saken är bracht på talss
11
contesterat, att hon inthet skulle hålla uppe Tyske frijden, eij heller ville
12
Keijssaren meslera sig theruthi. Hvilket hafver varit the Fransöske plenipo-
13
tentiariernes fundament, att i the öfrige fortsättia tractaten.

14
Hvad III. anlangar circulum Burgundicum, så är fuller samma circulus Bur-
15
gundicus räcknat inter X Imperii Romani circulos och, om alt rätt vore till-
16
gånget , borde höra med under Tyska frijden, men i then saken vore att con-
17
sidera 1., att Carolus V., som anno 1548 gjorde Burgundiske fördraget, ther-
18
medh the 17 Nederländske provincierne och Franche Comté slötes in, att
19
constituera decimum Imperii circulum, praevalerade då och hölt comitia ar-
20
mata och een del af chur- och fürsterne fågne. 2. I samme Burgundiske för-
21
drag är accorderat, att circulus Burgundicus skulle allenast ratione protectio-
22
nis höra under Römiske Rijket, men ratione iurisdictionis och soverainiteten
23
vara eximerat, undantagandes Geldern och Ytrecht. 3. Och ehuruvähl koni-
24
gen i Spanien, ut dux Burgundiae, är vigore dictae transactionis de anno 1548
25
obligerat, att contribuera till Römiske Rijket så myckit som 2 churfurster,
26
hade han liqvähl alt ifrån then tijden inthet praesterat till Romani Imperii
27
securitatem och avantage; uthan om caesareani säija sig något hafva bekom-
28
mit , så vijste man af sjelfva förfarenheten, att såsom Hispanica consilia hafva
29
tenderat ad diminutionem Imperii et statuum oppressionem, altså hafver then
30
Spaniske contributionen och thertill varit fournerat och användat. 4. Imperii
31
constitutiones förmå och att, när någon disordre löper före i then eena eller
32
andre circklen eller the blifva uthan effter [!] attaquerade, böra the andra räk-
33
kia then nödlijdende handen. Nu vore kundt, att sämptlige Romani Imperii
34
status, oachtandes alle motiver, som Austriaci hafve invändt, inthet hafva ve-
35
lat meslera sig i thet Nederländske krijget och ther gjordt partij med Spanien
36
mot rempublicam Uniti Belgii, vijsandes in effectu 1., att rex Hispaniarum ut
37
dux Burgundiae hade emot constitutionem Imperii Romani de anno 1495
38
(hvilket quoad § „Auch sollen wir etc.“ fogas här hoss under littera A) begynt
39
krijget ständerne oåtspordt. 2. Att the höllo öfvanbemälte transactionem
40
Burgundicam pro invalida och 3. consequenter, att samme cirkel inthet hörde
41
med rätte till the andre, så myckit meer, effter Rijket hade ingen nytte och
42
stöd af honom, men Hispani thermed ställe och votum in Imperii deliberatio-
43
nibus och altså tillfälle, att effter sijne omätelige desseiner här och ther an-
44
stiffta farlige allarm till Rijksens undergång. 5. Franckrijke kan icke heller

[p. 542] [scan. 88]


1
hålla offtabemälte Burgundiske fördrag för gyldigt: 1. effter Flandern, Artois
2
och herskaperne Lile, Douay och Tournay af ålder hafva hördt och sorterat
3
under Franckrijkes jurisdiction och souverainitet, hvilke Franciscus I. inthet
4
hafver kunnat renunciera och gifva bort, eij häller Imperium vijd så fatte sa-
5
ker taga under sin protection, varandes een annan beskaffenheet med prin-
6
cerne i Römiske Rijket och grefverne af Flandren; the där hafve större privi-
7
legier under een electo Imperatore än thesse sub Galliae rege haereditario. 2.
8
Franckrijke hafver och nu i sidsta krigen conquesterat förnäme stycker af
9
Flandren, Artois, Luxenburg och Burgundien, hvilke Spanien i projecterne af
10
frijden ville öfverlåta under Franckrijkens souverainität och jurisdiction. I
11
lijka måtto och till thet 6. hafver respublica Foederati Belgii i krafft af sijn
12
tractat med Spanien reeda fåt een stoor deel ifrån samme förmeente tijonde
13
Rijkzkreijss.

14
Med thesse och andre slijka argument hafver greve Servient här repraesente-
15
rat sine saker och vunnit hoos mästa parten af ständerne adplausum, så att
16
directorium hafve them optagit och proponerat, och alle ständerne besökt the
17
keijsserlige theröfver, doch allena först att thet samme måtte här in loco före-
18
tagas .

19
Caesareani hafve regererat 1., att samme praetensioner inthet vore huius loci,
20
uthan hörde till Münster. 2. Greff Lamberg und Crane vore fulmechtige och
21
instruerade till thenne ohrten, och Volmar, ehuruvähl han vore committerat
22
till Münster, så hade han liqvähl ingen mandata att draga sakerne tädan och
23
hijtt, uthan the kunde ther beqvämest tracteras, effter Keijssaren på then or-
24
then förordnade principalgesandter, greve aff Nassau, och mediatorerne vore
25
ther. 3. skulle icke allenast greve af Nassau och mediatorerne finna sig disgus-
26
terade , om caesareani hic existentes skulle i thetta consentera, uthan och the
27
Spaniske thet heelt ogilla, aldenstund the i alle 3 punchterne så högt interes-
28
serade caesareani rådde therföre ständerne, att hålla och föllja thet på begynte
29
filum tractatus med Eders Kungliga Majestätz plenipotentiarier, liggiandes
30
them an, att gifva uth instrumentum pacis eller och differentier, som nu
31
kunne finnas.

32
Idet nu Eders Kungliga Majestätz plenipotentiarii, besökte af ständerne på
33
sådant sätt, tänckte efter erhållen richtighet uthi quomodo eller modo sol-
34
vendi åt militien lefverera caesareanis differentierne, anhält greve Servient, att
35
thet måtte thermed återhålles, intill dess status hade delibererat och caesare-
36
ani sig förklärat i the Fransöske sakerne, efftersom och ständerne den 9. hu-
37
ius , oachtandes att the keijsserlige hade här och ther velat förbyggia och hin-
38
dra samme consultation, vore resolverade att consultera de ipsis materialibus.
39
Rätt som samme consultation skulle angå, fordrade caesareani then Ment-
40
ziske , Tryeriske och Beyerske till sig och böde till att stussa them i thette
41
propos, föregifvandes, att the häller ville draga härifrån och abrumpera trac-
42
taten , än the skulle the sakerne här företaga eller och någonsin theruthi in-
43
villja , med begäran att samme churfurstlige ville thet referera them andre
44
ständerne. Hvilket the declinerade och rådde, att caesareani ville fordra ordi-

[p. 543] [scan. 89]


1
nariam deputationem. The stämbde altså samme dag den 9. huius hora 3. eff-
2
ter middagen alle churfurstlige och af the andre collegierne ordinarios depu-
3
tatos till sig och talte då något lithet föråth, men läste sedan sin proposition,
4
så här hoos går under B, in scripto op. Uthaf hvilke sampt the keijsserliges
5
athhäfver och ömmande man väl kan märchia, det thesse Galliae postulata
6
röra them inpå qvickan.

7
Ständerne äre nu i tvijk och hafva idag velat deliberera om ett vijsst sätt, att
8
komma uhr thesse difficulteter. På then ene sijdan hafve the de keijsserlige
9
och Spaniske, som nu på een tijd, effter ständernes egen bekännelse, hafva
10
oppehållet vercket och taga altså till goda, hvad the få till att vräka i vägen. På
11
the andre sijda äre Franckrijkes postulata alle 3 af stort efftertänckiande.
12
Thertill kommer Eders Kungliga Majestätz militiens contentement, hvilke in-
13
thet än är richtig. Then Brunssvijkiske, doctor Lampadius, meente idag, att
14
effter thet inthet meer vore än quomodo igen af Eders Kungliga Majestätz
15
particularinteresse oörtrat, så ville han och flere med honom hjelpa därhän,
16
att thet blifver afhjelpt. Sedan hoppandes the, att Eders Kungliga Majestätz
17
plenipotentiarii skulle med lijka macht flytta uthi värket med ständerne och
18
communibus consiliis hjelpa att laga och jäncka, hvadsom på then ena eller
19
andre orten finnas ojämpt.

20
Hvad elljest emellan Eders Kungliga Majestätz plenipotentiarierne och the
21
keijsserlige sampt greve Servient och ständerne är förefallit, thet är i theras
22
Eder Excellencier egän relation omständeligen författat. Jag hafver achtat
23
vare min plicht, att therbredevijd referera thette om then Fransöske saken.

24
Sålänge greve Servient är här, kan jag inthet reesa till Münster. Han var den 6.
25
huius hoos mig och oprepade då med uthförlige contestationer det opsått och
26
begärelse han hafver, att på alle görlige sätt meritera och alt framgynt conser-
27
vera Eders Kungliga Majestätz gratie och favor, sade der hoos, att han hade
28
per transennam märcht, att det skall vara een tractat å fäle emellan Spanien
29
och Generalstaterne, ansedd på commerciernes befordring i the Nordiske
30
quarterare. Han meente, att thet till een god deel skulle vara ansedt på Sve-
31
rige , och lofvade ville med flijtt spörja och låta effter bättre effterrättelse.

32
Under littera C finnas, hvad Wallius berättar uhr Münster.


33
Beilagen in DG 12:


34
A: 1097 § Auch sollen wir etc. betr. das Recht des Kaisers zur Kriegführung und zum Ab-
35
schluß
von Bündnissen. o. O. u. Tag

36
B: 1098–1101 Proposition der Kaiserlichen an die Reichsstände. Dictatum 1648 Juni [1]/11

37
C: 1102 Wallius an Biörenklou. Münster 1648 Juni 9/19 (Nr. 276)

Documents