Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
61. Rosenhane an Joh. Oxenstierna und Salvius Osnabrück 1643 November 8/18 Pr.: Minden 1645 November 10/20
61
Ausf.: J. Ox. Slg. B II
Gespräch zwischen dem Schreiber Rosenhanes und dem Sekretär Rortés über ein
Gespräch des letzteren mit Langerman: Indiskretion eines Briefes Langermans an
Salvius und über die Anreise der französischen und schwedischen Gesandten.
I går moot affton kom baron Rortès secreterare til min schrifvare och be-
rättade sig vara kalladt till D. Langerman, dher han och hafver varit; men
D. Langerman til orsak begynt at excusera sig, hvarföre han icke svaradt
hafver opå hans herres Rortées breef, det han för någon tidh sedan och på
den, vidh hvilken Eders Excell. h:r Johan Oxenstierna ifrån Rorté adver-
teradt blef, bekommit hafver, föregifvandes sig vara af sine superioribus
så befalladt, at han nomine privato uthom deeres samptlige consens och
veetskap icke skulle låtha nogot uthgå till efftersyn, huru honom är skedt och
hendt medh sin förtrolige privat communiquation han hafver brukadt
medh h:r Salvii Excell:e, til hvilken han som een förtrogen amicus skall
hafva schrifvit, men nu mehra förnimmer hans svar vara dirigerat icke sås-
som til någon synnerlig communication, uthan fast mehra at propalera toti
mundo, beklagandes sig svåra det icke allenast vara genom h:r Salvii Ex-
cell :e evulgeradt, uthan jemväl och afftryckt i Amsterdam; befahrar förden-
skuldh sig skee på äffven slijkt sätt, der han til Rorté schrifva skulle, hvar-
före han och effter unfången befalning moste uppehålla och tijga stilla.
Jempte denne uttryckte excusations orsak, hvarföre han kalladt var, be-
gynner han, Langerman, fråga effter dhe Frantzösches ankompst, hafver så
samme secretarius på 14 dagars tijdh icke fådt een bookstaf ifrån sin herre,
ursächtar fördenskuldh sigh af sin herres ovahnlige silentio förmeenandes
honom vara under vägen och reesan begrepen ifrån Amsterdam at möta
d’Avaux, dher han öfver siön anlända skulle, som han och sedermehra i dagh
skal vara förmedelst sin herres ankompne breef förvisso erkundigat så i san-
ning vara och till stadfestelse berättar honom Rorté hafva skickadt sin ba-
gagie ifrån sig till een köpman här ifrån Ossnabrügk 15 mijl belägen, dädan
han, secretarius, framdeles, när han finge ordre, skulle låtha hempta dem
hijt, när så tijdh vore. Billigade så Langerman iustissimam Gallorum ab-
sentiae causam, deels at motus intestini fordrade sådant opskåff, deels och
at han väl kunde tänckia dem förhala vela, så länge comte de Guebrian medh
unfågne ahnseenlige succurs försökte något i Beyern och til sådan moram
hereffter finna effugia af instundande vinter, at dhe kunde komma öfver siön
på isen och i dette vädret icke drifvas gifva sig uth, som plägar skadeligit
vara, hvilket man gemehn- och rådhsambligen undflyr til helssans conser-
vation , medh mehra han hafver andraget ad fucum secretario faciendum
aut penitus eludendum inthet annars jag oförgrijpeligen meenar.
Ibland desse föreslagne motiver adprehenderer secretarius hoos min schrif-
vare för sanneste, at Frantzoserne förvänta nogot synnerligit ifrån comte de
Guebrian, som skall vara sine mootståndare bastant och sufficient nogh;
söker lijkväl hoos Langerman at excusera sådant af kunnige factioner tam-
quam remoris sufficientissimis och för hvars skulldh förandringen är skiedd
medh legations persohnerne Chavigny och Servient. Men effter dette föllier
meo iudicio vera accessus causa, at Langerman seijer alle förväntande in-
teressenter vara tilstedes exceptis Suecis et Gallis. Ifrån Keijsaren inthet vara
flere at expectera, emedan rex Daniae hafver i begynnelssen af desse dif-
ficulteter och dher han förmärkte Svecos befahra här varande keijserske
legater icke vara plenipotentierade, uthan mehra färvachta een annan och
tertium medh instruction (i samme meening legati regis Daniae och voro),
hafver han schrifvit til Imperatorem och erkundigat sig derom, hafver och
fådt beskedh och svar tilbakars sig inthet kunna någon medh annor pleni-
potentz at uthfärda, än medh hvilken desse här varande ähre af honom ex-
pedierade , på slijk och äfven sätt ifrån Spagnien, dhe nu äre i Munster.
Veneti skole och vist vara under vägen, allenast Sueci och Galli låtha see sin
obenägenheet til fridh mehr at fixera dhe Danske än i sielfve saken
at uthrätta, som vore seendes deraf at jag för 18 dagar sedan skal hafve
giordt een visite til dem och saluteradt dem på Eders Excell:rs vägnar medh
förtröstning af Eders Excell. ankompst, det jag och giorde och dhe hugne-
ligen , som jag förmärkte, optoge, men nu synes ingen effect deraf, uthan
mera illusio.
Dhertil hafver secretarius budit til at excusera Eders Excell:rs moram af
logementernes oberedskap sigh hafva förstådt, at, när h:r Salvii hoffmästare
kom här at besee sin herres bestelt logement, var dher icke een cammar
hans Excell:ie kunde vara uthi; men dette suppediterade honom materiam
mehr til obenägenheet at anreesa än någon legitimam excusationem, såssom
at sådant borde vara föruth ansedt. Sade och det, at, om Sueci icke ville trac-
tera pacem, motte dhe då komma hijt at salutera dem, effter dhe i godh
meening här legadt hafva, motte då hafva dem at kunna mängas medh i
denne ledesamheet, et si non propter aliud tantum ex vigore conclusi Ham-
burgensis ; och dher något serium skulle företagas, kunde dermedh tracta-
tus incamineras, at dhe giorde här een afhandling, om conventus Franco-
furtensis skulle hijt remitteras heller inthet. Men det varder Keijsaren nu
inthet görandes, hvarföre och konungen i Denmarck skal hafva schrifvit til
collegium Francofurtense, at dhe componera skulle, hvadh tvistigt vore,
och icke hijt til tractaten remittera, hvaröfver tractaten skulle til 5 à 6 åhr
vahra; och så länge hafva dhe inthet tilståndh at vara borta ifrån sin konung.
Dher nu dhe medh keijserske så länge cum taedio moste vänta effter andre,
motte andre och inthet förundra, om dem skeer heller händer på samma sätt.
Hvadh af denne discurs står at hempta, hemsteller jag til Eders Excell:rs
högförnufftige dijudication önskandes lijkväl Eders Excell:er täcktes re-
solvera sig at göra dem och sådant roop nogon satisfaction medh samptlige
Eders Excell:rs eller åthminstonne eendeeres anreesande. Och som offt-
bemälte Langerman hafver tyckt skole interessenterne til h. Thure Bielkes
exempel vela sig comportera, at, om någon skal förväntes ifrån Keijssaren
heller kongen i Spagnien mehra, så skeer det på äffven maneer, doch att här
varande gesandter skole vara nogsamt plenipotentierade til tractera och
sluthe …