Nebenmemorial II

13

Stockholm 1641 Oktober 5/15

14

Kopie: Riksregistraturet 1641

15

Bijmemorial, hvareffter H. K. M:t vill, att des till fredzhandligen i Tysk-

16

landh förordnade commissarier h. Johan Oxenstierna, h. Thuro Bielcke och

17

h. Johan Salvius sigh uthi tractaten medh churfursten af Brandenburg och

18

hans förordnade förhålla skole.

19

1.

20

H:s Kongl. May:tz förordnade commissarier skole veta och väll taga i

21

acht, att H. K. M:tz och Sveriges chronos satisfaction på ingen orth medh

22

landh kan förrettas och praesteras uthan medh Pomern, effterdy alle andre

23

äre aflägne och icke kunna medh Sveriges chrono sammanfogas förmedelst

24

seglatz och skepzflotta mehra än Pomern och Mechelnburg, som desföru-

25

than hafver sine regerande herrar H. K. M:tz fiender.

26

2.

27

Skall nu satisfactionen skee förmedelst Pomern, så är af nöden, att chur-

28

fursten af Brandenburg, på hvilcken nu lähnet fallet är, gifver dertil sitt

29

samtycke, hvarföre H. K. M:t holler rådsampt, att, såframpt man om stille-

[p. 262] [scan. 296]

1

ståndet blijfver ense och churfursten teer någon benägenheet, H. K. M:tz

2

commissarier då accepterade alle tilfällen, att komma i discurs och con-

3

ference medh churfurstens rådh och commissarier öfver Pomerns cession

4

och ded för effterfölliande orsaker skuldh, 1. att ded doch måste tracteras

5

medh dhem och är derföre så gådt, att man för veet sigh churfurstens in-

6

tention som sedan; 2. blifver man medh honom eense, så är heele saken

7

vunnen och all difficultet ophäfven; blijfver man icke eense, så kan man så

8

sedan som för tractera derom genom andre; 3. den Danske interpositionen

9

är ingestädes farligare och oss vedervertigare än in puncto Pomeranio,

10

hvarföre bättre är den remotis arbitris än solenniter att tractera; 4. och kan

11

man således confidentius afftala de aequivalente.

12

3.

13

Gifz än tilfälle på churfurstlige sijdan till conference öfver Pommern,

14

så är skähl, att den accepteras och nyttias; gifz icke, så måge H. K. M:tz

15

commissarier den sielfve sökia, enkannerligen anställandes dheres discurs

16

per occasionem därhän, att mädan churfursten af Brandenburg jempte chur-

17

fursten af Mentz äre af ded churfurstlige collegio deputerade att vara öfver

18

fredztractaten

40

Vgl. Nr. 14 Art 8 (S. 213 ).

, så vore H. K. M:t sådant kärt och sågo ingen heller därhoos

19

och däröfver än honom; item medh dette tilfälle är inthet tvifvell, att de

20

Churbrandenburgiske skole per indirectum komma närmare och offerera

21

sigh till att befordra tractaten, och om dheres herre motte blifva informerat

22

af H. K. M:tz desideriis, att vele hielpa befordrat, att sakerne motte komma

23

till ett godt fredligt uthslag.

24

Dette eller desslijke tilfälle måste H. K. M:tz commissarier försichtigt

25

nyttia och förmedelst dhe ofvan förklarade tvistige puncters afhielpande 1.

26

om amnistiens förklaring och extension, 2. om Sveriges chronos satis-

27

faction och 3. soldatescans contentement, begifva sigh merckeligen och

28

effter hvart annat till den puncten om chronans satisfaction, bevijsandes

29

först des billigheet af 1. uthståndne omkostnadh, besvärligheeter, undragne

30

olyckor och skada, 2. exempel och 3. stendernes lyffte

41

Vgl. J. Kretzschmar I S. 235, 240.

i Heilbrunn och vedh

31

alle alliancer, så och att 4. ingen ded hadhe ogillat, item churfursten af Saxen

32

jempte andre ded altidh in genere gillat och en summa penningar, ehuruväll

33

oproportionerat, tilbudit

42

Vgl. E. Dürbeck S. 40ff.

.

34

Sedan moste H. K. M:tz commissarier remonstrera, att sådan satisfaction

35

i penningar inthet kan skee, 1. att ded en chrona inthet anstår, 2. myckit före-

36

lupet , som medh penningar inthet kan värderas, 3. ingen proportionerad

37

penningesumma kunne upbringas och eij heller nämbnas, 4. blefve en orsak

38

till evigt missförstånd och förnyelsse af förtreet, och altså effter en tijdh

39

förde discurser och conferencer på sidstone komma till satisfaction i landen.

[p. 263] [scan. 297]

1

4.

2

Där må andre ortar föreslås, som äre Magdeburg

31

Über Magdeburg und Halberstadt vgl. auch Nr. 15 Art. 41 (S. 252 ).

, Ossnabrugge, Minden

3

eller någre förstendömen i Slesien eller något annat sådant, serdeles Brehmen

4

och Verden

32

Bremen und Verden samt Magdeburg und Halberstadt als Ersatz für einen Teil Pommerns

33

anzunehmen, empfahl der Reichsrat dem Kanzler bereits 1634 Jan. 14/24 ( HSH 28 S. 10. Die

34

Bedenken Oxenstiernas bezüglich Bremens wegen der damaligen Ansprüche Dänemarks und

35

bezüglich Magdeburgs wegen kursächsischer Ansprüche in Memorial für Lars Grubbe 1634

36

Febr. 2/12 Art. 6 ( AOSB I 11, 1 S. 170ff. Nr. 113; übersetzt von E. Schieche S. 122).

, som hertig af Brunswigh för dette hafver föreslaget, så moste

5

H. K. M:tz commissarier remonstrera deres aflägenheet och obeqvämb-

6

heet till att regeras härifrån, och såsom Bremen och Verden myckit skall

7

liggia Danm. i ögonen; altså hafve commissarierne att invända kongens

8

sons i Danm. possession, därifrån han inthet vore att persuadera och H.

9

K. M:t icke heller söker medh denne tractat annadt än vänskapz erhol-

10

lande med Danm.

11

5.

12

Där och den churfurstlig Brandenburgiske gesandten invände ded pro-

13

ject

37

Axel Oxenstierna hatte dem brandenburgischen Kanzler Siegmund von Götze nach Auflösung

38

des Frankfurter Bundes-Konvents am 18. Januar 1635 zu Mainz ganz Pommern – jedoch

39

unter für Brandenburg kaum annehmbaren Bedingungen, die das Herzogtum praktisch vorläufig

40

in schwedischen Händen gelassen hätten, angeboten und sich mit Magdeburg, Halberstadt und

41

einem pommerschen Hafen als Satisfaktion begnügt; vgl. J. Kretzschmar III S. 69f. – Die

42

Stifter Magdeburg und Halberstadt (außer Pommern) für Schweden zu beanspruchen, hatte

43

Oxenstierna schon einmal erwogen; vgl. die verkürzte und veränderte Fassung der Nürnberger

44

Bedingungen von 1632 in AOSB I 7 S. 712 Anm. 4.

, som rijkzcantzleren i Frankfurt emoth den churfurstlige cantzlern

14

Götz hade giordt öfver Magdeburg * * * och en hampn i Pomern, så

15

hafve H. K. M:tz commissarier först att invända ovetenheet af samma han-

16

dell , 2. att den icke heller är bracht till någon fulkombligheet och kan skee

17

icke eens till tractat, 3. uthan i den staden sedan project hafver varit ansedd

18

till att erholla vänskapen emellan H. K. M:t och ded churfurstlige huset, och

19

att förekomma all vijdlyfftigheet och mehra ondt, så ähr derpå fölgdt ded

20

churfurstlige husetz afträd ifrån chronan och denne longe feigde och örlig,

21

som churfurstens landh och heele [R]omerske rijket hafver turberat och

22

uthödt och Sveriges chrono öfver all skähl märckeligen graverat, och altså

23

till ded 4:de stelt sakerne och consilierne heelt i ett annat postur.

24

6.

25

På sidstonne skole commissarierne komma på Pommern, att inthet an-

26

nadt landt heller hertigdöme finnes, som någorlunda kommer i considera-

27

tion till Sveriges chronos satisfaction och ded alt för dhe skähl, som i hufvud-

28

instruktionen införes. Och efftersom inthet tvifvell är, att den churfurstlige

29

skall på sin sijda deducera churfursten af Brandenburgs rätt till hertig-

30

dömet Pomern af keyserlige belähningar, familiare pacter medh Pomern,

[p. 264] [scan. 298]

1

dheres edh och homager, förde titeln i månge åhr och annadt slijkt, så hafve

2

commissarierne sådane rättigheeter och praetensioner inthet att disputera,

3

låtha dhem så blifva i sitt värde, och att H. K. M:tz fördenskuldh alt hijt

4

marggrefverne icke hafva disputerat eller förvägrat titeln, men dette alt

5

fundera sigh på denne fredztractat och des afftaal, sahl. kong Gustaff Adolff

6

vara af Keysaren och * * * tvungen till sin och Östersiöns defension; der-

7

öfver vara solliciterat af churfursten af Brandenburg så väll som andre

8

åthskillige Tyske förstar hoos sahl. Kongl. M:tt sielf att antaga sigh dhe

9

opprimerades redd[n]ing och förlossning medh lyffte af adsistence, som

10

skedde a:o 1624 genom Bellin

31

Der brandenburgische Abgesandte Christian Bellin schlug im September 1624 zu Vadstena

32

Gustav Adolf eine protestantische Liga und ein militärisches Eingreifen Schwedens in Nord-

33

westdeutschland vor; vgl. M. Roberts I S. 237ff., M. G. Schybergson S. 42, N. Ahnlund

34

S. 292, M. Ritter III S. 273.

, sedan a:o 1625 genom Götz

35

Im Mai 1625 versuchte der brandenburgische Abgesandte Siegmund von Götze in Stockholm

36

Gustav Adolf zu einer gemeinsamen Aktion mit Christian IV. von Dänemark in Deutschland

37

zu bewegen; vgl. M. Roberts I S. 244ff., M. G. Schybergson S. 86f.

och så i

11

Pryssen genom Knesebeck

38

Gemeint sind wahrscheinlich die Unterredungen Levins von dem Knesebeck mit Axel Oxenstierna

39

in Elbing Januar 1628 und Februar 1630; beide hatten aber den Zweck, die Schweden zum Abzug

40

aus Preußen bzw. Stralsund zu bewegen, um nicht von dem Angriff der kaiserlichen Heere in

41

Mitleidenschaft gezogen zu werden. Vgl. N. Ahnlund S. 470f., 568f., AOSB I 1 S. 137,

42

15 Nr. 132 S. 103.

, hans rijkzcantzlern, att recommendera Tysk-

12

landz sak och H. K. M:t att vele taga den an. Sedan H:s K. M:t då var trädd

13

deruthi och sigh föruthan den andre medh hertigen och hertigdömet

14

Pomern hadhe förenat och förbundet, att vara af störste deelen enkanner-

15

ligen churfursten af Brandenburgh förlåthen och således satt i store diffi-

16

culteter och fahra af sin egen stat och heele väsendh; icke churfursten heller

17

alt sedan hafve velat träda till alliance

43

Bündnisvertrag 1630 Juli 10/20, tatsächlicher Vertragsabschluß 1630 Aug. 25/Sept. 4; vgl.

44

J. C. Dähnert I S. 76–81, Sverges traktater V, 1 Nr. 40 S. 380ff.

medh H. s. K. M:t och fördenskuldh

18

den 14. artikel

45

In diesem umstrittenen 14. Artikel behielt sich Gustav Adolf das Recht vor, bei dem zu er-

46

wartenden Aussterben des pommerschen Herzoghauses das Herzogtum Pommern so lange unter

38

Sequester zu halten, bis der Kurfürst von Brandenburg, der erbberechtigt war und die Eventual-

39

buldigung der pommerschen Stände entgegengenommen hatte, den Vertrag anerkannt und Schweden

40

die Kriegskosten erstattet haben würde. Vgl. C. Th. Odhner S. 15f., M. Bär S. 74ff.

i alliancen om sequestrationen, så och omkostnadens refu-

19

sion uthan Pomerske landens tilhielp, att hafva blifvit stående och sedan så

20

myckit mehra vorden förnöijet, som Prageske freden deremellan är kommen

21

och H. K. M:t och Sveriges chrono för fiende emoth alle skähl förklarat

22

och öfver all sin förtienst fiendligh alt härtill af churfursten tracterat vorden,

23

ja Pomern sielff öfverdragit och förödt, att nu inthet annat öfrigt är, än

24

medh vapnen eller tractat snoo sigh häruth, och således Sveriges chrono

25

villiandes och ovilliandes blefven af dem, som han kom att hielpa, särdeles

26

churfursten af Brandenburg, först inthet adsisterat, sedan förlåten, som fiende

27

förklarat och sidst förfölgdt vorden, att man må icke så stort ded chur-

28

furstlige husetz gamble rätt i Pommern, som hvadh sedan är passerat,

29

hafver att sij och huruledes man medh skähl och bequembligheet kan räta

30

häruth igen.

[p. 265] [scan. 299]

1

7.

2

Dette föreskrefvne och annat slijkt af samma argument limitere att

3

justificera H. K. M:tz och chronans saak och fundera des postulati billig-

4

heet . Men måste och derjämpte tees och vijses, att Pommerns cession till

5

H. K. M:t och Sveriges chrono icke kan vara churfursten så högt betäncke-

6

ligit , 1. där honom ett aequivalent i landh och rentor blefve gifvit anten

7

medh Magdeburg heller een deel af Slesien

41

Der Gedanke, Brandenburg in Schlesien zu entschädigen, taucht schon in dem Brief des Reichs-

42

rates an Gustav Adolf 1632 März 26/April 5 auf; vgl. Arkiv II S. 391ff.

eller vedh * * * landen; dy

8

churfursten och des huus ligge alle sådane landh ju så läglige som Pommern;

9

2. så kunde och churfurstendömet så vijda blijfva beveekt af chronan och

10

hafve förmedelst en godh alliance en ståteligh stöd af chronan emot alle sine

11

vedervertige och desföruthan en fast adsistence i alle rijkz- och kreitzsaker.

12

8.

13

Ähr ded så, att till Pommerns cession bejakas, så må om aequivalente con-

14

sulteras , och H. K. M:tz commissarier lofva på sådan fall all adsistence hoos

15

Keysaren och dem andre ständerne, efftersom vedh hufvudtractaten dhe

16

sigh och på sådant fall ded churfurstlige huus Brandenburgs recompence

17

och vedergelning till ded högste skall låta vara anlägit och uthi dette alt

18

föllia Brandenburgz egen åstundan, tagandes allenast i acht, att dhe icke

19

blifva medh discurser förledde.

20

9.

21

Men såframpt den churfurstlige deputerade komme så vijda, att han

22

Förpommern medh land to Rugen till Sveriges chrono vill cedera och

23

förbehålla sigh Hinderpommern, så moste commissarierne fuller höra den

24

andre uthan och förfahra i grunden des intention, men icke bejaka därtill,

25

altidh remonstrerandes, att sådan dismembration och division vore Sveriges

26

crono odrägeligh och fahrlig, enkannerlig mädan lasten för store pålades

27

och halfve deelen af Pommern till den bruden inthet ville förslå, häreffter

28

däruthinnan Strålsundh är belägen medh sine merckelige privilegier och

29

fördenskuldh H. K. M:t sådant inthet står till att rådha; hvarföre och alt

30

vedh denne punct caute och varsampt måste tilgå, allenast att man den nytta

31

på sådant fall må hafva af denne discurs, att, om man icke kan sigh aldeles för

32

* * * doch rättelsse hafva må om vederpartens intention.

33

10.

34

Blefve man eense om Pommern, att ded H. K. M:t och Sveriges chrono

35

hereffter föllia skall, och komme sijdst vapnedt och titeln på taal, att chur-

36

fursten dem behålla ville, så måste och fuller deröfver och in contrarium

37

disputeras, att den, som cederer rem ipsam, hafver inthet att vara sorgse om

[p. 266] [scan. 300]

1

titeln eller vapnedt, sedan att ded, som till recompence gifves, åther kommer

2

medh sitt vapn och titeln i staden, och måste altså därpå stås, att titeln och

3

vapnedt af Pomern blefve aflagdt; men såframpt däropå allena skulle

4

studza, då kunde man sökia ett expedient, anten att churfursten ded brukade

5

allena i sin lijfztijdh och sedan aflades, att dhe andre vapnet * * * ded straxt

6

afstode, eller, där ded än ändeligen skulle effterlåthas, att bruka titeln och

7

vapnet, att ded uthtryckeligen förbehålles, att huus Brandenburg ingen rätt

8

heller rättigheet sigh derunder hereffter till Pommern tillägna skulle och

9

häreffter i Pommerske ständernes homagio uthelåtes, såsom och H. K. M:tz

10

och des Sveriges chronos undersåther icke vara skyldige sådan titel marg-

11

grefverne att gifva, men uthan sitt praejudicio att låta passera.

12

11.

13

Slås något före om Brandenburgiske recesser till Pommern på H. K. M:tz

14

eller des affödas dödzfall, så ähr dedsamme därpå att svara, som i hufvud-

15

instructionen förmäles, att cessionen af Pommern moste dirigeras icke

16

allenast på H. K. M:t och des afföda, uthan på Sveriges chrono och Kong.

17

M:tz successorer till chronan för där förtalde skähl skull.

18

12.

19

Hvar nu så händer, att något afftal häröfver medh churfursten af Branden-

20

burgs deputerade göras kunde öfver Pommern, så att man * * * villie och

21

resolution motte vara försäkrat, så vore dett gott, att sådant medh någon

22

skrifft certificerades, hvar icke medh skrifft af contract, doch lijkväll af reso-

23

lution , så att man hade något att fota sigh opå och förene sigh om coopera-

24

tionen till begge parternes nöije och säkerheet.

25

13.

26

Dette hafve H. K. M:tz commissarier samptligen att taga i acht, men om

27

dhe icke få tilfälle tilhopa att tractera deröfver, uthan anten her Johan Oxen-

28

stierna kommer till taals medh någon af churfurstens geheime rådh af annan

29

occasion heller hoffcantzlern, her Salvius, får tilfälle i Hamburg att komma

30

i discurs deröfver medh någon churfurstens förtrogne och fulmechtige, att

31

då endera söker föreskrefne conference, och, om ded således, som sagt är,

32

vill uthslå * * * allenast att ded observeras, att, där ingen inclination hoos

33

dem Brandenburgiske finnes därtill, ded allenast må uptagas och ty-

34

das för particular obindelige discurser och heele saken till tractaten blifver

35

in integro, hvadh som och i sådane fall kunde förelöpa, att ded commis-

36

sarierne emellan sub fide silentii och förtroligen communiceras. Actum ut

37

supra.