Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
359. Joh. Oxenstierna und Salvius an die Königin Osnabrück 1645 Juni 20/30 Pr.: Stockholm 1645 Juli 15/25

2

Joh. Oxenstierna und Salvius an die Königin


3
Osnabrück 1645 Juni 20/30
4
Pr.: Stockholm 1645 Juli 15/25

5
Konz. von Mylonius: J. Ox. Slg. A I; Ausf.: DG, A I 1, legat. [ 2 ], 835–841’

6
Mitteilung Rortés: Entschuldigung wegen der veränderten französischen Proposition,
7
Vorschläge Contarinis betr. Paß für Rákóczy u. Stralsund. – Verlegung des
8
Frankfurter Deputationstages. Schwedische Erwägungen zur Teilnahme der Reichs-
9
stände . Besuch bei den brandenburgischen Gesandten: Ablehnung eines formellen
10
Reichstages, dafür Einberufung einer außerordentlichen Reichsversammlung, Stellung-
11
nahme zur schwedischen Proposition II. – Vertretung der von Schweden besetzten
12
Stifter u. Pommerns. Militärisches Verhalten der Franzosen. Anreise Longuevilles.
13
PS: Neue brandenburgische Vollmachten.

14
… Am 12./22. Juni lätt baron de Rorté säija oss, dett han hade fått commis-
15
sion at tala medh oss, men kunde inthet komma uth för någon sin indis-
16
position och förthenskuldh begärade Mylonium till sigh att optäckian thet-
17
samma ; hvilket vij lätho skee och förnumme, att hans värf bestodh i efter-
18
fölliande , 1. att the Frantzöske ambassadeurerne hade förståt både af Eders
19
Kongl:e Maij:tts resident och baron de Rorté, dett vij inthet vore väll till-
20
fridz , uthan ressenterade thet som emot concerterne, ord och afskedt var
21
uthelåtit och tillsatt i then Frantzöske propositionen, hvilket the inthet hade
22
förmodat, efter i sidsthåldne concerten i Munster den 23. Maii/2. Juni, ther
23
bäggesidors legati vore alle tillsammans, theras proposition inthet är kom-
24
min fram eller då något theröfver blifvit concerterat, hvadh som förr vore
25
skedt af Servien allena, först att han hade opsatt och uthkastat punchterne
26
och här i Ossnabrug vist them åt oss, thet vore af honom allena skedt med
27
thet (som i sådant fall, när man reeser allena, plägar skee) förbehåldh, att han
28
togh itt och annat, som föreföll, ad communicandum medh sin collega och
29
the både ihoop sedan till hofvet. Effter nu thet då af Servien opsatte project
30
vore sändt åt hofvet, som thet då var och sedan i näste dagar, förän proposi-
31
tionen skulle uthlefvereras, igenkommit, ändrat uthi itt och annat stycke,
32
vore theras skylligheet att föllia sådant hoppandes, att vij på sådant fall, ther
33
thet inthet stodh uthi theres våldh, hafva them excuserat och inthet tala vij-
34
dare therom, eftersom the, om the ville alt noga ransaka i vår proposition,
35
kunde theri finna een godh deel, som intet hafva varit fram i concerterne,
36
såssom ibland annat thesse eftertecknade, 1. uthi praefationen re tota cum
37
legatis Gallicis diliganter communicata, 2.uthi den 7 de artikeln the orden evan-
38
gelicos et catholico-romanos, ther man hade bort behålla och bruka pro-
39
testantes et catholicos, såssom thet ther i Romerske rikz constitutionibus

[p. 660] [scan. 692]


1
vore brukligh, jämväll at thet ordet consensu vore i samma artikell uthlåtit,
2
3. uthi den 8 de artikeln vore thet ordet conscientiae infördt och thet 4. och
3
yterste een conclusion häftat efter alle conditionerne, then the inthet hade
4
sedt tillförende och lickväll vore af consideration, hvilket alt the inthet så
5
noga ville ansee, uthan, efter saken vore skedt, i thet fallet slå skuldt med oss
6
och i thet öfrige tillsee, att hvadh på then eene och andre sijdan vore pro-
7
ponerat , måtte med eendrächtigheet och flijt lijkasom een saak drifvas.

8
Thet 2 dre hans anbringan var, att aldenstundh Contareni hafver (sedan the
9
Frantzöske ambassadeurerne ingåfve till mediatorerne sitt bijmemorial till
10
then 14 de punchten, thermed per expressum infattandes Rakoczy under
11
Frankrijkes allierade, och hafva begärt för hans fullmächtige hijt till tracta-
12
ten salvum coriductum) rådt legatos att afstå thetta postulatumet, hälst passet,
13
allegerandes vårt exempel, att vij fuller komma ihug princens af Siebenbur-
14
gens sak och interesse, men sökia inthet pass för hans plenipotentierade och
15
thermed att draga then saken hijt; så begärte legati Gallici, vij ville confor-
16
mera oss med them och här fordra thetsamma, som the hafva giordt i
17
Munster.

18
Till thet 3 die sade han, baron de Rorté, att Contareni hade låtit sigh märkia,
19
dett han ville förmå the keijss:e att gifva oss satisfaction in praeliminari
20
quaestione, allena vij ville vara tillfridz med pass för Strålssundh och inthet
21
mehra förstå therunder. Thesse vore baron de Rortés anbringande, som the
22
optäckte Mylonio och thenne sedan för oss.

23
Vij läte strax therpå svara igenom secreteraren till thet 1., att vår och the
24
Frantzöskes projecter och therpå formerade propositioner funderade sigh
25
icke principaliter på then sidste concerten i Munster, ther vij vore alle ihoop,
26
men fast meera på alle föregångne både här och i Munster ofta och idkeligen
27
hållne samtall och afskedh, eenkannerligen på then concerten, som skedde
28
then 28. Martii/ 7. April nästförleden uthi Munster, då man på både sijdor
29
märkiandes, att chur- och fursternes gesandter, som man då een godh tijdh
30
hade väntat efter, vore deels komne, deels i negden, somblige i anreesandet,
31
togo oss före materiam et modum tractandorum och efter någre dagars de-
32
batt giorde itt änteligit sluuth öfver thet som skulle komma i consideration
33
uthi propositionspunchterne och ungefär huru the skulle affattas, hvilket
34
då bleef af secretariis legationum hoos bägge partherne fördt till protocoll
35
och finnes i Nr. 326. Therefter vore sedan projecterne opsatte och eenkanner-
36
lig then punchten om bonis ecclesiasticis, pace religionis och andre statuum
37
gravaminibus, som nu är heel uthlåtin i then Frantzöske propositionen, på
38
både sijdor införd, oss af h:r Servien här i Ossnabrug vijst och communice-
39
rat den 21. Aprilis/ 1. Mai och then eene ofvantilbem:e artiklen på the Hessis-
40
skes begäran ändrat och så stälter, att Servien förmeente, han skulle kunna
41
passera och gillas vidh hofvet; att the nu skola hafva sigh annars betänkt
42
och hofvet funnit för gott, att oachtandes the skääl, som oss hafva på bägge
43
sijdor moverat att föra inn, gå then heelt förbij, thet stälte vij therhän och

[p. 661] [scan. 693]


1
till sin ohrt, men höllo så före att legati Gallici, somsielfvabekänna, att the haf-
2
va varit oensee och i contrarie opinioner häröfver, förän propositionen uth-
3
lefvererandes , måtte fuller hafva hafft ordre, men lickväll så determinerat,
4
att the hade kunnat theri conformera sigh närmare med oss. Doch efter thet
5
nu vore skedt och man kunde inthet kalla thet och hvadh the elliest hafva
6
gåt förbij eller och satt in, tilbakars, så läte vij thet så vara och beroo, till
7
thess vij få framdeles kan hända tala med them. Och hvadh the meena vara
8
tillsatt i vår proposition uthan concert med them, ville vij, om så görs behof,
9
fast annorledes bevijsa.

10
Hvadh 2. passet för Rakoczy anginge, kunde thet vara een saak, om man
11
viste hertigens egen meening och tankar. Hvadh vij på både sijdor hafva
12
funnit för gott att föra i propositionen inn om högbem:e hertigh, thet vore
13
af oss skeedt. Therom vore och reeda skrifvit till feldtmarskalken, h:r Tor-
14
stenson , så att hertigen fuller får theraf part och vij framdeles efterrättelsse,
15
huru thet blifver optagit och om han är sinnat at beskicka thenne tractaten;
16
i hvilket fall han då kan låta fordra pass, som honom bäst synes, antingen
17
strax theroppe af Keijssaren eller och här förmedelss cronornes fullmächtige
18
af Keijssarens gessandter. Vij funne för bäst at töfva therefter.

19
Till thet 3. om passet för Strålssundh svarades, att samma vårt postulatum
20
hoos the keijss:e, som funderade sigh på Keijssarens generalleijgd, hafver
21
fuller varit occasio et ansa till then öfver praeliminarierne ståndne dispute,
22
eenkannerligh öfver thet ordet adhaerentes, och efter the keijss:e hafva med
23
sin oförmodelige explication rördt op och nästan stött öfver ända heela then
24
föraccorderade securiteten, så kunde vij inthet vara tillfridz; förän oss sked-
25
de åtminstone itt nöije, således, att the keijss:e sigh förklara, dett dee, om
26
så fordratt blifver, ville salviconducera status mediatos och Eders Kongl:e
27
Maij:tts adhaerenter annullerandes thermed explicationem vocis adhaeren-
28
tes .

29
The keijss:e hafva, sedan propositionen bleef uthgifven, inthet låtit sigh
30
märkia emot oss. Crane skall hafva sagt åt decanum Heysterman, dett dee
31
keijserlige för sine personer vore på itt och annat instruerade och färdige att
32
svara oss, men efter een good deel af punchterne beröra Romerske rijket
33
och the dessföruthan hafva ordre att pläga här närvarande chur-, furstl:e
34
och andre ständers abgesandters inråd öfver thet som här förefaller, ville the
35
först tillsee, att the kunna blifva eense om itt vist modo consultationum, att
36
alt kan ordentligen tillgå och ingen hafva att besvära sigh öfver Keijssaren,
37
som vore något ständerne till förfång tracterat och sluttit. Intentionen må
38
nu vara som then vill, men therhän ställa the keijss:e sine uthvärtes discur-
39
ser och actioner.

40
Sedan chronorne hafva så hårdt och trögit ståt på ständernes convocation
41
till handelssplatzerne, hafver Keijssaren in Februario nästförleden förklarat
42
sigh till enn eventual uthskrifningh af een allmän rikzdagh att ther ställa i
43
execution thet som på generaltractaten kunde aftalt, men till tractatens bättre

[p. 662] [scan. 694]


1
fortsättiande, och emedan Keijssaren märkte, att ständerne änteligen ville
2
sielfva hijt, drifvit consilierne på consilierne på deputationsdagen i Frank-
3
furt therhän, att the ther församblade hafva voterat på translationen af de-
4
putationsdagen från Frankfurt till Munster, hvilket Keijssaren sedan hafver
5
gillat och confirmaerat, som bijlagorne … A, B, och C thet med mehra
6
uthvijsa. Att thet är kommit till itt sådant conclusum i Frankfurt på de-
7
putationsdagen , vill nu tillmätas thet furstl:e collegiumet och in specie af
8
thet evangeliske huus Brunsswijk-Lunenburg och Hessen-Darmstadt, efter
9
the hafva låtit votera och urgera translationen, hvilket the catholiske, som
10
hängia med Österrijke, hafva tagit emot med opräckte händer, efter the
11
sågo sigh inthet kunna hindra ständernes beskickningh till tractaten och
12
förthenskuldh funne bäst, at ständerne kunna här sammanfogas uthi itt
13
rikzcorpore, ther the finge någre få at göra medh och af them mästeparthen
14
disponerade att dansa efter sin pijpa. Härpå hafva the sedan grundat sine
15
saker och tagit såssom positum, att thet skulle blifva thervidh, som thet är
16
att see af thet memorial, som fogas under D, hvilket the keijss:e hafva gifvit
17
heelt och hållit åt the churfurstl:e den 8./18. huius, men åth the andre stän-
18
derne lefvererat allenast then 4 de punchten att berådslå öfver; hvilket stän-
19
derne sedan hafva giordt och fast hvar för sigh opsatt sine tankar, som the
20
Pfaltziskes och Mecklenburgerns förslagh äre harhoos lagde under E och F.
21
Sedan hafva the här närvarande guttit itt samfalt betänkiande ihoop och thet
22
sådant som copian under G med meera uthvijsar, hvilket Lampadius com-
23
municerade oss i förgår, då thet än inthet var öfverlefvererat åt the keijss:e.
24
Vidh så fatte saker och sedan thenne deliberationen om een rikzsamman-
25
kompst är bracht på bahnen, hafva vij påminnandes oss Eders Kongl:e
26
Maij:tts allernådigste ordre [ Nr. 270 ] sökt underhanden att sondera stän-
27
dernes meening, om the hålla practicer- och rådeligit, att een rikzdagh må
28
tillijka uthskrifvas och att man Keijssaren thertill moverade här och ther,
29
när lägenheeten så är fallin, them förestält, att the som hijt till tractaten vore
30
deputerade, kunde ändå blifva här att taga vara på thet som här förelö-
31
per , om alt göra tijdigt rapport till ständerne på rikzdagen och thesse hälst
32
the evangeliske ther under Eders Kongl:e Maij:tts florerande vapn med
33
bättre krafft och eftertryck drifva sitt interesse igenom, uthvärka af Keijssa-
34
ren ordre till sine fullmächtige och omsijder genom Gudz milderijke bij-
35
ståndh icke allenast vinna och nå een önskelig änskap på the saker, som nu
36
längie tryckia the evangeliske, uthan och samptlige ständerne med thet-
37
samma erhålla och lijkasom nappa Keijssaren uhr händerne thet länge nog för-
38
hållne ius comitiorum, som huus Österrijke hafver på een tijdh sökt att
39
draga först till någre få af ständerne, då förmedelss deputations-, då colle-
40
gialdagar och sedan så smånigom heelt till sigh och undan ständerne.

41
Eenkannerligen och efter the Brandenburgiske böde oss i går till gäst och
42
jag, Johan Oxenstierna, uthi min, Salvii, andre förfall, kom då till tals medh
43
them om samma, saak, hafver jag sökt lägenheet att sondera theras meening

[p. 663] [scan. 695]


1
häröfver och förnummit, att the ofvanberörde och af mig då förebrachte
2
rationes pro comitiis hafva funnit funderade, men önskade therhoos, att
3
Tysklandz närvarande lägenheet och the evangeliskes tillståndh vore så, att
4
thet kunde lijda stoort tijdh och thesse vore i then postur, att the på rikz-
5
dagen förmåtte och finge, som the äre månge och intentionerade till tala för
6
sitt allmänne bästa, så skulle thet inthet hafva stoort betänkiande, uthan
7
råda till een sådan allmän rikzdag. Men aldenstundh 1. thet fordras een
8
stoor tijdh, icke allenast innan Keijssaren, sedan han vore först sielf dis-
9
ponerat att förskrifva een rikzdagh, får communicera theröfver med chur-
10
fursterne och hämpta in theras specialconsens till sådant, uthan och sedan
11
thet är skedt och dagen satter, requireras ordenteligen 6 månars tijdh, att
12
ständerne kunna göra sigh färdige och hafva tijdh att reesa an, så att till
13
thet minsta itt åhr vill löpa sin koos, förän man skulle kunna komma ther-
14
med tillgångz och sessionen blifva hallin; 2. vore hoos mästeparten een
15
stoor meddellössheet, att the nepligen kunna skrapa ihoop så mycket, att the
16
hålla sine här på tractaten, then the reeda i itt stoort antaal hafva beskickat,
17
och andre, som härtill hafva hållit sine tillbakar, höres nu sända och affärda
18
sine, sedan the hafva fåt see propositionerne, att Eder Kongl:e Maij:tt på
19
sin ohrt talar så mascule för the evangeliske, fast svårare och nästan odräge-
20
ligare skulle thet falla, om the skulle hålla sine på så kostbahre ohrter. Thet
21
kunde och 3. hända, att the som vore hijt komne, skulle förthenskuldh
22
sökia uthvägar att draga hädan icke allenast i mangell af underhåldh,
23
uthan och att the skulle här lefva ex praescripto eorum, som vore på
24
rikzdagen. Därtill vore och 4. så vijda kommit i Tysklandh |:genom huus
25
Österrijks maximer:|, att ehuruväll the evangeliske ständerne vore i itt
26
temmeligit tahl och så, att the måtte med sine votis gå något så när lijke,
27
|:då intet öfver dee papistiske:| äre lickvell |:förmedelss Österrijks
28
practiker:| sådane semina dissidiorum |:sadde och kastade:| ibland the
29
evangeliske sompt med praecedentzstrijder sompt med theras, som hafva
30
andelige immediatgodz, uthslutande, att the allrig kunna alle comparera
31
och excusera ius suffragii, theremot the papistiske lickväll altidh äre icke
32
allenast complette och besatte, uthan och nyligen med nyss giorde ständer
33
ökade och tillvuxne hafvandes nu händer emellan then förmonnen, att the
34
kunna på rikz- och deputationsdagar bryta igenom per maiora suffragia
35
them evangeliske altidh förgång och under tryck.

36
Så hölle the Brandenburgiske före att the evangeliske vore hoc rerum statu
37
inthet betiente med någon rikzdag |:och att deres herre ville aldeles inthet
38
dertill:|, bediandes, att man |:för lijfvet:| inthet ville nu röra på then
39
strängen, |:uthan mycket mehr secundera:| the evangeliske i thet förslaget,
40
som the nu äre på och ofvanbem:e furstl:e betänkiande under lit. G synes
41
syfta efter. Derföre var theras meeningh, att, efter rikz- och deputationsdagar
42
falla them för slijke, som sagt är, skääl betänkelige, vore bäst och therhän
43
gå och consilierne hoos mästeparten att kunna nå een annan rikzförsamb-

[p. 664] [scan. 696]


1
lingh , som kan hvarken kallas rikz- eller deputationsdagh, men blifver mitt-
2
emellan the två, doch lickväll så, att thensamma conventen är bevilliat på
3
een allmän rikzdagh och hafver sitt fundament och stödh af rikssens consti-
4
tutioner och i then regarden kan hållas och räknas för lagligh. Sådan achta
5
the och villa sustinerat, att thenne som nu här begynnes skall kunna skattas
6
före, 1. efter han funderar sigh på rikzdagsafskedet de anno 1641, ther
7
Keijssaren och samptlige ständerne hafva funnit för gott, att icke allenast
8
churfursterne, uthan och alle andre ständer måtte stå frijt att beskicka gene-
9
ralfridztractaten till att med the keijss:e commissarierne i tijdh kunna
10
communicera öfver heela rikssens och sine principalers nöttorfft; 2. ähre
11
och på een offentligh rikzdagh anno 1567 af Keijsser Maximiliano secundo
12
och samptlige ständerne uthi Regenspurg resolverat till een slijk, som
13
thenne nu är, rikzförsambling att hållas uthi Erffurth; hvilket och är skedt
14
och altså exempel för handen att eftergå; 3. så är thet inthet så mycket at
15
see på nampnet, antingen conventen heeter rikz- eller deputationsdagh,
16
allena att thet är een rikzförsambling bevilliat och sluttin på een rikzdagh
17
ansed och stälter att ther berådslå och drifva rikssens angelägenheeter på
18
öflige och efter rikzconstitutionerne tillåtlige sätt; 4. kunde the nå och vinna
19
een sådan församblingh, så hoppades the, att förmedelss thet sätt, som the
20
här villia finna med voteringar, skulle the kunna |:betaga dee divisioner, som
21
vore genom Österrijkiske practiker:| införde, |:och så:| laga, att the
22
evangeliske måtte komma till sessiones och vota och |:altså medh tijden
23
kunna biuda dee andra hufvudet:|; 5. Eder Kongl:e Maij:tt, som genom
24
Gudz milderijke disposition och hielp förmedelss sine segersame vapn så
25
vijda hade bracht saken, att the kunna nu tala något högre än för, haden, om
26
thet blefve stält i gångh och vunne sin effect, then ähran och lofordet af
27
posteriteten, att Eders Kongl:e Maij:tt hade icke allenast låtit förskrifva
28
och fordra ständerne till een sådan rikzconvent, uthan och under Eders
29
Kongl:e Maij:tts heroiske vapn, alfvarsame och ijfrige negotiation therhän
30
bracht, att the evangeliske äre satte i thet lagh, som theras förfäder fuller må
31
hafva sedt efter, men i näste tijden låtit falla och hållit för heelt förlohrat.
32
Sådane och slijke motiver hafva the förebracht, thermed the ville bevijsa,
33
att een rikzdagh är hoc rerum statu heel skadeligh, men tvertemot thenne
34
conventen, som the nu gå om med, nyttigh och practicerligh, således och
35
att the hålla nu före, att thet inthet skall vara af nöden att förskrifva stän-
36
derne till een allmän rikzdagh att ther låta ratificera och executera thet som
37
här och i Munster skulle kunna blifva sluttit, uthan att thet alt skall här i
38
krafft af thenne rikzförsamblingen kunna skee och förrättas.

39
Vij ställe nu derhän, hvadh af thet eene eller andre kan blifva, och velle afsee,
40
hvadh efter Eders Kongl:e Maij:tts allernådigste intention, tijden och
41
affairerne kan af oss företagas så i thetta som annat.

42
Thenne disputen om concursu ordinum synes villia taga någon tijdh bort,
43
och om the kunna sigh theri eena och förlijka, tyckes, att våre conditioner

[p. 665] [scan. 697]


1
ville hafva rum, förän the stämma alla ihoop och komma sedan fram med
2
svaret. The Brandenburgiske tesmoignera, att, hvadh på Eders Kongl:e
3
Maij:tts vägnar vij hafva i propositionen föreslagit, vore alt billigt, och the
4
resolverade att secundera oss; allena hoppades the, att vij inthet strängia alt
5
för högt på thee 10., 11. och 12. punchterne. Att Eder Kongl:e Maij:tt
6
skeer itt nöije såväll i thet eene som andre, låtz the hålla vara skäligt och
7
inthet uhr vägen, att Keijssaren sådan omkostnat betalte.

8
Derhoos och emedan ständerne omgås, som nu är sagt, med sådane tankar
9
till att erhålla een extraordinarierikzconvent, theruthi the evangeliske, som
10
och hafva andelige immediatgodz inne, måtte få efter thet sätt, som the här
11
föreena sigh om föra sine vota, och Eders Kongl:e Maij:tt hafver på
12
thenne tijden föruthan Pommeren ändå ertzstifftet Bremen och stiffterne
13
Verden, Minden, Ossnabrugge och Halberstadt, så stältes till Eders Kongl:e
14
Maij:tts allernådigste gottfinnande, 1. om vij här skulle sökia att under the
15
creijsser, som ofvanbem:e provincier och stifft höra och i rijkz- och creyss-
16
conventer ordentligen resortera, föra i Eders Kongl:e Maij:tts nampn
17
vota? Skulle thet för een och annan orsak falla betänkeligit, hälst efter Eder
18
Kongl:e Maij:tt inthet ären ratione earum provinciarum något incorpo-
19
rerat ståndh i rijket, så kommer 2. i consideration, om man måtte under
20
Eder Kongl:e Maij:tt och å Eders Kongl:e Maij:tts vägnar under vår
21
direction här låta landtständerne i Pommeren och capitlerne i stiffterne föra
22
vota? Eller och ther thet sättet hade sine considerationer, om man 3. skulle
23
tillstädia och see genom fingren, att till exempel Churbrandenburg måtte nu
24
på thenne conventen, ther å Eders Kongl:e Maij:tts vägnar vij äre till-
25
städes , föra votum Pomeraniae, som thet är skedt på rikzdagen i Regenss-
26
purg och deputationsdagen i Frankfurt, och så i lijka måtto administratoren
27
af Bremen för Bremen? Thetta faller oss så in, thet vij än bättre vela efter-
28
tänkia och i medier tijdh vänta Eders Kongl:e Maij:tts allernådigste senti-
29
ment .

30
Ifrå Munster är innelagde under H. Duc de Longueville hafver i någre dagar
31
varit i Wolbeck 2 mijll ifrå Munster görandes sigh färdigh till intåget. Men
32
som thet vill berättas, gör han thet inthet solenniter, uthan oförmärkt, efter
33
then Venetianiske och thee churfurstl:e inthet kunna förlijkas om prae-
34
cedencen . Duc de Longueville praetenderar och på titeln af altesse, then
35
nuncius alt härtill hafver difficulterat. Till oss hafver han skrifvit, som lit. J
36
uthvijsar. Vij hafva inthet än svarat. Vij finge och genom h:r Serviens
37
uthskickade innelychte under lit. K ifrå comte de Brienne. Och efter han
38
theruthi uthlåter praejudicium excellentiae, hafva vij skrifvit till Cerisantes
39
therom, som lit. L uthtrycker.

40
Krigzactionerne inn- och uthom Tyskland röra vij nu föga om, deels efter
41
thet som ifrå Eders Kongl:e Maij:tts hufvudarmee och feldtmarskalken
42
kommer, nu sändes oss öfver Pommeren och föruthenskuldh synes blifva
43
förr tijt heem af feldtmarskalken rapporterat, deels efter vij altidh och nu

[p. 666] [scan. 698]


1
thenne gången foge hoos våre the breef och adviser vij ifrå een och annan
2
ohrt efter handen bekomma.

3
Itt hafva vij nu eij kunnat oförmält, nembl:en att Frankrijke synes lovera
4
mycket och inthet gärna villa med någon macht in i Tyskland, så länge feldt-
5
marskalken och Rakoczy äre i thet postur, som the nu på een tijdh hafva
6
sigh befunnit. The låta fuller löpa talet, att duc d’Anguien skall komma; men
7
sådant hafver alt härtill varit uthan effect. Hvadh nu härefter skeer, thet
8
blifver snart öppet. Sin mästa force brukar then nu moot then Spagniske
9
och Niderländske sijdan, jämväll hvadh thet kan employera till at eröfra
10
någre ohrter innan Rhenströmen.

11
För Påfvens och the Italianiske fursternes skuldh hafver Frankrijke dragit
12
sine trouppar uhr Italien och går nu om medh att göra med Spagnien stille-
13
ståndh i Meddellhafvet, alt att, thet mästa som skee kan, hålla sigh Påfven
14
och Italianerne till handa, hielpandes på sin ohrt under, att Turken, som nu
15
säijes för visso attacquera Sicilien, icke må ther fästa sigh och theruthur
16
kunna incommodera Italien …

17
PS.: I går vidh jagh afskeedh af the Brandenburgiske skulle taga, gofve dee
18
migh tilkänna Klagen über die schwedischen Kontributionen.

19
Därhoos kom jagh dem igen med een saak, som icke var att förtijga. Dee
20
hade fåt een förnyat fullmacht från deeras herre på Latin, deruthi uthlåtet
21
var ordet assistent af Keijssaren, hvarmed deras herre i den förre Tyske full-
22
machten var titulerat, men så fans Gallia vara Sueciae praeponerat, wie aus
23
Beilage M zu ersehen ist. Och exaggererade jagh thet något undrandes migh,
24
att Hans Churfurstl:e Durchl:t dett ville göra Eders Kongl:e Maij:tt till
25
icke ringa praejuditz, hvilket vore itt ringa teckn till respect och affection,
26
som förebäres till Eders Kongl. Maij:tts tienst och nöije, doch lickväll
27
detta alt medh gott maneer och (som man säija plägar) en riant. Dee blefve
28
theröfver något bestürtzte och contesterade ex mero errore concellariae
29
sådant vara skedt och än skola emenderas. Dett vore huru dett kan, så
30
synes inthet vara af vägen, att någre kan skee concepter hoos dem förandras
31
… Johan Oxenstierna


32
Beilagen in DG, A I 1 , legat. [ 2 ]:


33
A: 842–843’ Proposition des kaiserlichen Kommissars an den Deputationstag der Reichsstände
34
in Frankfurt am Main. 1645 Februar 5

35
Inhaltsangabe: J. G. v. Meiern I S. 347–348; vgl. Beilage 16 der Nr. 293

36
B: 844–845’ Reichsbedenken der deputierten Reichsstände in puncto transferendae de-
37
putationis . Frankfurt 1645 April 3/13

38
C: 846–847 Antwort des kaiserlichen Kommissars an den Deputationstag der Reichsstände.
39
Frankfurt 1645 April 11/21

40
D: 848–849’ Memorial etlicher puncten, darüber ein conferentz zwischen des heiligen
41
Römischen reichs churfürsten, auch deputirten fürsten und ständen theils zu Mün-
42
ster , theils aber zu Ossnabrüg der zeit anwesenden gesandten an einem mittelohrt, so
43
beiderseits beliebet werden möchte, fürderlichst anzustellen.

[p. 667] [scan. 699]


1
Druck: J. G. v. Meiern I S. 453–454

2
E: 850–851 Württembergisches projekt super iure suffragii et modo consultandi

3
Druck: J. G. v. Meiern I S. 460–462

4
F: 852–853 Projekt des Lampadius über dasselbe

5
Druck: J. G. v. Meiern I S. 456–457

6
G: 854–857’ Bedenken der zu Ossnabrück anwesenden fürstlichen und reichsstädtischen
7
rähte, pottschafften und gesandten de modo agendi seu consultandi.

8
G. J. v. Meiern I S. 465–468

9
H: 858–858’ [ Ausf.: J. Ox. Slg. B II ] Rosenhane an Joh. Oxenstierna. Münster 1645 Juni
10
13/23. Über die Anreise Longuevilles.

11
J: 859 Longueville an Joh. Oxenstierna [undatiert]

12
K: 860–860’ Brienne an Joh. Oxenstierna u. Salvius. Paris 1645 Mai 31/Juni 10

13
In J u. K wird Bündnistreue u. gute Zusammenarbeit während der Verhandlung versichert.

14
L: 861 Joh. Oxenstierna u. Salvius an Cerisantes. Osnabrück 1645 Juni 19/29

15
M: 863–863’ Vollmacht Kurfürst Friedrich Wilhelm v. Brandenburg für Joh. v. Sayn- Wittgen-
16
stein , Joh. Friedrich v. Löben, Dr. Petrus Fritz [Neu- ]K ölln a. d. Spree 1645 Januar 20/30

Dokumente