Acta Pacis Westphalicae II C 1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 1: 1643-1645 / Ernst Manfred Wermter
380. Salvius an die Königin Hamburg 1645 August 19/29 Pr.: Stockholm 1645 September 8/18

2

Salvius an die Königin


35
Einen fast gleichlautenden Brief, der – nach Anrede u. Nachschrift zu urteilen – an den
36
Reichskanzler Axel Oxenstierna gerichtet war, scheint Salvius an Joh. Oxenstierna gesandt zu
37
haben, da er sich in der J. Ox. Slg. B II vorfindet. Entgegen der Bemerkung in der Nachschrift
38
zu diesem Brief bat er am gleichen Tage den hier abgedruckten, nicht eigh. Brief an die Königin
39
abgeben lassen, i hast, wie er beim Datum bemerkt.

3
Hamburg 1645 August 19/29
4
Pr.: Stockholm 1645 September 8/18

5
Ausf.: DG, A I 1 , legat. [ 2 ], 1221–1222

6
Finanzen. Kaiserliche Replik auf Proposition II. Jahrelange. Verzögerungstaktik
7
der kaiserlichen Seite. Militärische Situation. Dänemark.

8
Jagh är i aftons per posta hijtkommen till Hamburg allenast för feltmarskal-
9
kens , her Torstenssons, vechslar skuldh.

10
Einzelheiten dazu: Forderungen der Gräfin v. Brandenstein, des Generalleutnants
11
King, der Generalmajore Pfuhl, Goldstein u. a. Armeen och legationen moste
12
för all ting hielpas …

13
Jagh ärnar här blifva i 14 dagar uthan nogon afsaknadt i Ossnabrügge.
14
The kaijserische gesandterne föregifva sigh vara färdige medh sitt svar på
15
vår proposition skiutande skulden af drögzmålet medh uthleffreringen på
16
ständerne, som ännu icke vore eense de modo consultandi. När nu stän-
17
derne blifva eense de modo, så moste the kaijserische vijsa them be:te
18
svar och få theres consens uthi alla puncter, förrän the kunna thet oss til-
19
ställa . Innan nu the sijnemellan blifva theröffver fulkomligen eense, fruchtar
20
jagh, thet löper närmare Jul än Michelsmessa. Alle evangeliska hafva
21
nogra reesor sagt oss, at the approbera vår proposition, så vida hon ännu
22
lyder, i alle sina puncter och clausuler, at, ther satisfactionspuncten vore
23
erörtradt, hölle the thet öfrige uthan nogot betänckiandhe. Men at the
24
kaijserische skulle göra thetsamma, thet troor fuller ännu ingen. Desse-
25
mellan blifver jagh här färdigh och kan till rättan tidh vara ther igen. Alt
26
sedan jagh hafver varit här uthe nu på tijonde åhret, hafve the kaijserische
27
inthet högre practicerat än at separera ständerne från chronorne och desse
28
från hvarandra och thertil brukat monga vägar. I praeliminartractaten ville
29
the först ingalunda gifva nogot stånd leigd til tractaten. 2. Ther ock nogon
30
skulle admitteras, skullet allenast vara nondum reconciliati, hertig Jöran,
31
landgref Wilhelm och hertig Berndt. 3. När them thet afdisputerades, så
32
at the moste tilstädia flere, var tertius gradus, at the då icke skulle sielfve
33
höras, uthan allenast informare regnorum legatos. 4. När 1641 åhrs rijkz-
34
dagh Kaijsaren intalte, at han moste uthelåta alle desse limitationer uhr

[p. 725] [scan. 757]


1
leigderne, så begynte the nu i hufvudtractaten aequivocera på thet ordet
2
adhaerentes, at thet vore icke substantive til förståendes, uthan adjective,
3
så at ingen af foederatis statibus skulle förstås under leigden än the som
4
ännu vürkligen adhaererade chronorne, thet är landgrefvinnan och Strass-
5
burg , hvilke the kaijsserische nu ock ex illo fundamento vele excludera ex
6
consultatione caeterorum ordinum. 5. När the nu see, at detta icke ahngår,
7
uthan at ständerne på chronornes starka invitationer komma proprio jure,
8
så restringera the conventen allenast på 18 ordines deputatos, af hvilke
9
12 äre papister och allenast 6 evangeliske, så at Kaijsaren ju må praevalera
10
votis 6. 6. När thet icke ahngår, vele the hafva them alla til Münster från
11
Sveriges chrona til Gallos, som icke kunne eller så hårt vela hielpa the
12
evangelische, göra så thermedh chronorne på hvarannan jaloux, såsom
13
ville Galli draga all ähran på sigh allena från oss, separera the protesterande
14
från oss, onerera Gallos medh them och i ändan, när Gallia icke kan för reli-
15
gionen så tala, göra the ock Gallos odieuse hoos protestantes och separera så
16
them från hvarandra. 7. När nu ständerne och Galli på vår starka remon-
17
stration märkia denne pussen och resolvera theremot, trachta nu caesareani
18
at få be:te ständer in locum tertium föregifvandes, at ingen consultation
19
kan elliest skee. Men in rei veritate, såsom greffven Lambergs fomalia lydde
20
til grefven af Witgenstein, damit man könne sie desto bequemer handtieren.
21
Härvidh stodh saken, när jagh reeste från Ossnabrugge. 8. Men går ock detta
22
streket icke ahn, såsom jagh icke hoppas, så blifver octavus gradus, at
23
Kaijsaren uthskrifver en rikzdag kan skee til Cöln eller Dortmünd. Men
24
ständerne märkia nu mehr och mehr huus Österrijkes maneer. Alla pro-
25
testerande hafve resolverat at stå fast vidh chronorne, och såsom Kaijsaren,
26
chronorne och churfursterne hafve deelt sigh på begge örter, Ossnabrugge
27
och Münster, altså vele både, fursterne och städerne, göra thetsamma,
28
halfparten til hvarthera orten, at begge chronorne må skee lijka ärä. Och kan
29
consultationen på thet sättet afvensåväl skee för det ena collegio som thet
30
andra, anten at the alternatim besökia hvarandra i Ossnabrugge och Munster
31
eller komme in loco intermedio tilhopa, alla eller genom ett uthskott eller
32
skrifteligen communicera hvarandra. Då jagh för otto dagar sedan rykte
33
frå them, sände the til the kaijserische och begärte, at vår proposition och
34
Kaijsarens svar motte uthan längre oppehollande them uthlefreras. Deli-
35
berando de re ipsa ville the fuller sielfve finna, hvilken bästa modus deli-
36
berandi skulle blifva. Hvadh theropå folgdt är, varder jagh härnäst för-
37
nimmande och i underdånigheet berättande. Hvar veka går posten två
38
gånger mellan Ossnabrugge och Hamburg.

39
I erflanden arbetar Kaijsaren starkt opå at separera Ragoczy från chro-
40
norne . Vij hafve sellan communication tädan, efter alle vägar äre slutne
41
theroppe af fienden. Man hoppyxas, ag Rakoczy är beständigh och att alt
42
står ännu väl. Guarnisonen i Magdeburg hafver genom ett uthfall giort
43
Pentzes regimente nogon skada. Den Danske marsken Bille hafver i Hollstein

[p. 726] [scan. 758]


1
infallet öffversten Wurtzburgs regimente och fått honom fången. Bremer-
2
vörde är erstiget aff Gluckstädterne, men nu åter af the våra beränt igen.
3
Det är all den skada, som vij hafve nyligen fått. Medan nu den Danske
4
freden skrifves vara sluten, Kaijsaren hafver tree armeer på halsen i erf-
5
landen . The Bayerische hafve fått hugg vidh Nordlingen, Galli prosperera
6
i Flandern och Catalonien, Parlamentet i Engelland victoriserar, Turken
7
faller Christenheeten ahn; så meenar man, at hus Österrijke skal hafva
8
tämmeligh orsak at länkia sigh närmare til friden, ther thet icke låter
9
den förmeente reputationen råda öffver alle andra considerationer.

10
Nogra dagar för mitt afreesande hafver den kaijserische gesandten Crane
11
sagt moot grefven af Witgenstein, at the kaijserische vore försäkradhe, thet
12
kungen i Danmarck

19
In dem Brief des Salvius an Joh. Oxenstierna, Hamburg 1645 August 19/29 heißt es: … I
20
förgår kom en express från Köpenhampn, sänd af deputatis Hamburgensibus thersamma-
21
städes til rådet här i staden. Han bringer tijdender och bref, at friden medh Danm. är
22
vist sluten den 8./18. Aug. och nu ratificationerne sänd till begges kongelige hoffven …
23
u. in einem undatierten Brief [ August ] desselben an denselben aus Hamburg mit dem Vertrags-
24
text
als Beilage: The Holländske gesandterne reeste i dagh hädan … åt Holland,
25
berättade migh, at den 13./23. Aug. var friden medh Danmarck sluten och under-
26
skrifven . Den 13./23. Septemb. skulle ratificationerne vidh Markaridh uthvechslas …
27
folgen Einzelheiten über die weitere Durchführung (Eig. Ausf.: J. Ox. Slg. B II).

28
Salvius schickte am 9./19. Sept. von Hamburg ein Paket aus Schweden an Joh. Oxenstierna
29
weiter und bemerkt dazu: … hafver theri sedt sielfva instrumentet aff fridzfördraget.
30
Juthen haffver theri tämmeligen betalt Elfzborgslösen! Om icke Svenske låta tryckiat,
31
troor jagh inthet, at the Danske skole medh thes publicerande sökia nogon ähra.
32
Gudhi vari loff (J. Ox. Slg. B II ). Vgl. Nr. 385.
vorde ingen fridh slutande medh Sverige, förän
13
Kaijsaren kunde ock tillijka sluta i Ossnabrugge. Men thet kungen i Danm.
14
låttes vela sluta, vore allenast til at amusera the Svenska, till thes sijda hösten
15
drifver flottarne heem och armeen i guarnisonerne. Ther ock Danm. sluter,
16
låta här the Danske och Holsteinische förlyda sigh, at han den friden icke
17
längre, än til thes han seer sitt rahn at revangera sigh. Men Gudh och E.
18
Kon. M:ttz kongelige försichtigheet varder alt sådant förebyggiande …

Dokumente