Acta Pacis Westphalicae II C 4,2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 2. Teil: 1648-1649 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
322. Biörenklou an Königin Christina Osnabrück 1648 Juli 24/August 3
–/ 322 /–
Osnabrück 1648 Juli 24/August 3
Ausf. mit eigh. PS: DG 13 fol. 307–309; Eingangsvermerk Stockholm 1648 August 10/20.
Nachrichten über die Gesandten in Münster und Osnabrück. Zuversicht auf baldigen Abschluß
der Osnabrücker Verhandlungen, worauf man sich den französischen Angelegenheiten zuwenden
will. Streben der Kaiserlichen nach Zeitgewinn. Sorge Serviens um einen Entschluß der Stände in
der französischen Sache. Sein Vertrauen auf die schwedischen Gesandten. Bevorstehende Abreise
der Kaiserlichen und Spanier aus Osnabrück, sobald der Schwedische Friede unter Dach und
Fach ist. Mannhaftes Eintreten der schwedischen Gesandten für Frankreich.
Sedan Eders Kongliga Maijestetz legati plenipotentiarii funne för gott och
befalte mig komme hijtt igen, hafver jag här subsisterat och bijvijstet tractaten
och thet, som äre förefallet, såvähl emellan the keijsserlige och ständerne som
med gref Servient och residenten La Cour. Thet äre och föga fleere i Münster
qvare än nuntius, Contareni, gref af Nassau och Brün. Gref af Nassau är oför
och kan inthet långt komma. Brün skall, som thet skrifves uhr Münster, ther
mocquera sig öfver thenne tractaten, när honom berättas, att the avanceras
här något med värcket. Gref Servient och Portugisiske ambassadeur di Castro
äre här. The Hållandiske äre heemreste. Matthener
gjorde påminnelsser om Väsertullens exclusion uhr instrumento pacis. Häri-
från hafve the tagit sin väg på Cölln. Bilderbeck
komne, till hvad ända, var ther ändå okunnigt. Sabaudiae legatus, marquis de
Saint Maurice
Claude Jérôme Chabot, Marquis de Saint-Maurice, getauft 15. November 1583, † 1. Oktober
1653; Hinweise: APW [ II C 2 S. 498 Anm. 1. ]
koss reest till Münster, att innan någre dagar begifva sig tädan hemåt. Episco-
pus Osnabrugensis är rest från Münster till Surlandet på jacht. Deputati sta-
tuum catholicorum, som på een tijd hafve stått i Münster och jämpte episco-
pum Osnabrugensem hulpit contrequarrera conclusa statuum hic subsisten-
tium , äre, sedan militiae punchten inthet kunde hålles från slutet, såsom nin-
gar hijtt kommen.
Hvad här är, sedan sidste breffvet för 8 dagar sedan afginge, föreluppit, thet
är uthi herr plenipotentiariens Excellencier relation uthförligen mält. Menin-
gen hafver varit, såvähl hoos Eders Kungliga Majestetz plenipotentiarierne
som ständernes deputerade, att instrumentum pacis skulle till idag hafva kun-
nat adjousteras i the saker, som här i Ossnabrüg äre tracterade och afhand-
lade , så att man sedan hade fått inoffenso pede företaga rei Galliae. Till then
ända var herr Salvius igår effter middagen ihoop med Volmar och Crane, att
allenast läsa och joustera puncten executionis et assecurationis, som the i
ständernes praesentz vore slutne. Då the keijserlige brachte på banen dehlen
något som skulle uth, dehlss sätties ini samme punchter, alt effter ständernes
advis. Nu säija ständerne, att thet icke allenast inthet är theras advis, uthan
the hafver icke eens hördt theraf. The keijserlige vunno altså then dagen! Man
spör af alt, det the inthet hafve lust till frijden, som han nu är på vägen att
göras. Crane sade igår vijd samme conferentz, dett han fuller drog med lustigt
mod hijtt till thenne conventen. Men om tractaten blifver så, som han nu här
står, sluttin, kan han med ingen god conscientz skilljes härifrån. Utaff Cranes
interciperade och af herr Erskeijn hijtt communicerade breff, sampt caesare-
anorum här föregångne procedere, är ljust, dett the hafve gjordt sig hopp, att
få något avantage och vinne sijn intention genom militiae punchten. Sedan
status toge theruthi een god resolution och Eders Kungliga Maijestetz pleni-
potentiarii hafva låtit ständerne hafve part in ventilatione et decisione diffe-
rentiarum , är observerat, huru nödigt caesareani hafve velat till änden med
alle saker. Och effter the hafve lijkesom nolentes volentes most vijka Eders
Kungliga Majestet och ständerne inpå the saker, som nu äre accorderade, spör
man, att the vända på andre sijden och göre sitt bästa, att irra ständerne i then
Fransöske saken, effter all apparence seendes och hoppandes therpå, att, fast
de än hafve most cedera Eders Kungliga Majestet och ständerne, Franckrijke
liqvähl då inthet skall kunne nåå frijden effter sit nöije, och consequenter
therpå föllja, att, om Eders Kungliga Majestet och ständerne antingen ståå
stadigt och finaliter på Franckrijkens satisfaction eller och effter gjorde re-
monstrationer vijka therifrån, skole the på både sijdor kunna proufitera. På
then förre, att vijnna tijd och lägenhet, att redressera alle saker och få öppen
hand att ändå sluta frijden på slijka conditioner, på then andre, att effter een
slijka abondonering sökia sitt revanche på Franckrijke igen.
Gref Servient är här i stor omsorg, att kunna bringa ständerne till een viss
resolution i the Fransöske saken, effter the altijd hafva med ord och åthäfver
tesmognerat vara icke allenast Galliae, uthan Imperii Romani interesse, att
huss Osterijke icke måtte pro lubitu vekla Imperium uthi oroo och krijg. Ful-
ler lofva ständerne goda officia. Men gref Servient vill inthet stortt byggia
therpå. Sin största lijt och tillförsicht hafver han till Eders Kungliga Maijes-
tetz plenipotentiarier, att the måtte valide tala för Frankrijkes interesse.
Hvad härtill är skedt, thet är effterhanden i theres Excellencier relationer för-
mält . Volmar och the af Keijsarens anhang göre mine, att reesa härifrå, så
snart instrumentum Suecicum är arresterat. Uhr Franckrijke skrijfves aff den
14./24. huius, det gref Pigneranda hafver ther hafft een adelsman att begära
pass för sig genom Franckrijke till Spanien. Samme adelssman skall hafva,
lijkasom af sig sjelf, föreslagit, att Pigneranda ville fuller reesa till Münster
igen och ther fullända sakerne, om duc de Longeville kommo tillbakar. Thet
skall och gå discurser ther i hofvet om samme hertigenz återreesa. Gref Ser-
vient önskar och thettsamma!
Hvad uhr Cölln med sidste post berättas, sampt hvad duca d’Amalfi
Octavio Piccolomini, Herzog von Amalfi (1599–1656); Hinweise: APW [ II C 3 S. 561 Anm. 1. ]
feldmarskall Reuschenberg
går i bijlagen här hoos.
PS: Eders Kungliga Majestettz plenipotentiarii hafve i thenne affton rätt mas-
cule talt pro Gallia emot deputationen som här var. Och imorgen tänkie the-
res Excellencier giffve een skrifttelig declaration uth in Galliae favorem, att
thermed poussera heele värket.