Acta Pacis Westphalicae II C 4,1 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 1. Teil: 1647-1648 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
231. Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christina Osnabrück 1648 April 24/Mai 4

14
[ 208 ] / 231 / [ 247 ]

15

Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christina


16
Osnabrück 1648 April 24/Mai 4

17
Ausf.: DG 12 fol. 794–799’; Eingangsvermerk Stockholm 1648 Mai 11/21.

18
Beharren der Kaiserlichen auf Unterzeichnung des Paragraphen „Tandem omnes“ vor allen wei-
19
teren Verhandlungen. Zusage, den Schweden sechs Tonnen Gold zu zahlen, aber Ablehnung einer
20
Rückgabe der an kaiserliche Diener vergebenen Güter. Angebliche Absicht des Kaisers, den Frie-
21
den bis zum Abschluß des französisch-spanischen Vertrages aufzuhalten. Zurückhaltung der Kai-
22
serlichen hinsichtlich der Entschädigung des Herzogs von Mecklenburg. Bitte der Stände um Mit-
23
teilung des Nebenrezesses, über dessen Bestehen sie von den Kaiserlichen unterrichtet worden
24
sind. Schwedische Empfehlung an die Stände, die Befriedigung der Soldateska vorrangig abzu-
25
handeln . Rechtfertigung der Kaiserlichen wegen der den Ständen gemachten Eröffnungen über
26
den Nebenrezeß und den Schritt des Augsburger Rats beim Kaiser. Kaiserliche Schuldzuweisung
27
an Schweden wegen Verzögerung des Friedens. Zahlung von 600 000 Rtl. an Schweden für die
28
in den Erbländern geräumten Plätze, nicht aber für die Exulanten. Plan Serviens, zuerst die
29
Befriedigung der Soldateska und die französischen Satisfaktionen, dann den französisch-deut-
30
schen und französisch-spanischen Vertrag abzuschließen. Furcht der in Osnabrück versammelten
31
Stände vor einem Abbruch der dortigen Verhandlungen. Ankunft des portugiesischen Gesandten
32
und seine Bitte um Schutz vor den Spaniern. Beilegung des hessischen Sukzessionsstreites durch
33
Vermittlung Herzog Ernsts von Sachsen-Weimar. Pfalz-neuburgische Forderung um Befreiung
34
von den zur Abfindung der Offiziere zu leistenden Summen. Von Schweden behaupteter Vorrang
35
der Befriedigung seiner Soldateska vor allen anderen Punkten und französische Unterstützung
36
dafür.

37
Uthi de nästförledne 8 dagar hafver man i tractaten intet något kunnat uth-
38
rätta , emedan de käijserlige een väg som annan opiniastrera och villja intet

[p. 433] [scan. 489]


1
fort, förähn § „Tandem omnes etc.“ effter deres hufvd blifver af oss placiderat
2
och underskrifven. Den 22. huius låte de igenom den större evangeliske depu-
3
tationen oss tillsinnes föra, hvadsom tillförende vid grefven af Trautmansdorf
4
närvaru i Munster uthi denne saken var passerat, och hvad remonstrationer
5
han emot vårt postulatum deruthi oss hade gjordt. Annors kunde icke heller
6
de nu sig derpå förklara. De hade icke allenast ingen rumare ordre och full-
7
macht ähn han, uthan fått sedermehra så månge skarpe mandata, at de för
8
högsta onåde icke torde hvarken in communi eller particulari ändra een bok-
9
staf af det opsattet, som dem ifrå hoffvet häröfver var tillskickat, och gifva
10
något deri effter häller skrifva dijt om någon ändring. Vore altså förgäfves,
11
der man ähn ville bjuda till att föreslå något temperament i saken, som i de
12
förrige var skedt.

13
De hade i Munster, förmedelst een secret nebenrecess, af hela käijserlige am-
14
bassaden underskriffvin, gifvit oss försäkring om 6 tunnor guldz Rikzdaler
15
för Erfländerne, så att vij nu intet hade orsak att strängia dem deröfver vijdere
16
ahn; desföruthan hade Eders Kungliga Majestät och chronan fått een så an-
17
seenlig satisfaction i folck och land af Rijket, at man kunde väl låta nöija sig
18
dermed. Det funnes intet i det manifestet, som Eders Kungliga Majestätz herr
19
fader glorvyrdigt i åmminnellsse vid detta krigetz förste begynnelsse hade
20
låtit publicera, att Hans Maijestät för den Behmiske trubblen hade gripit till
21
vapnen. Det vore dem altså sällsampt, at man nu ville meslera sig deri och för
22
een handfull rebeller hållo friden oppe. Detta vore een omöijelig ting, som vij
23
praetenderade, och strör sig icke allenast till någre hundrade tusend Rikzda-
24
lers , uthan någre och inmot 18 millioners värde. Käijsaren hade beneficerat
25
sine välmeriterade förnähme ministrer, som vore öfver ettusend, dermed.
26
Skulle han nu kallat tillbakars och gifvat dem, som annors hafva förtjänt, det
27
igen, vore emot all billighet och nessligit för honom. De som och hadet i
28
possession, vorde intet släppandes det med godo och skulle för på hvarie-
29
handa sätt anfächta de igenkombne gästar, deröfver då intet annat ähn inbör-
30
des krig och oroo skulle ändstå. Det vore fördenskull bättre, att Käijsaren
31
blefve i kriget, efftersom han det och hade resolverat, förähn han på sådant
32
sätt ville sättia sig och sin particularstat i fahra. På det fallet måste ständerne
33
vara betänckte at de, som härtill ähr skedt, ähn vijdere skulle sättia deres hår
34
dertill. Om de nu ville altsådant ungå, så vore bästa rådet för dem, att de lågo
35
oss an, att vij låta bemälte § „Tandem omnes etc.“ simpliciter effter deres
36
concept fahra.

37
Detta alt brachte deputationen hoos oss före och grufvade sig, som de låddes,
38
öfver itt sådant de käijserlige orijmelige procedere med förmählan, at de hade
39
af god hand den underrättelsse, att de käijserlige hade synnerligen appraehen-
40
derat , at det ginge emot all deres intention så fort med tractaten här, och hade
41
derföre intet annat kunnat kasta i vägen ähn detta, till att holla värket oppe
42
med, tilldes de få see, hvadsom vill blifva af det Spagniske väsendet med
43
Franckrijke, hvilket den Spagniske gesandten vid det käijserlige hoffvet med
44
macht skall drifva.

[p. 434] [scan. 490]


1
Desförutan berättade deputati, att de hade talt med de käijserlige om det
2
Mecklenburgiske aequivalentet, men intet fått synnerligit villfarigt svar
3
derpå. Derföre recommenderade de oss ähn ytterligere, att vij ville, när vij
4
komme tillhopa igen med de käijserlige, tala för Hans Furstliga Nåde, att
5
honom uthi een sådan billig ting måtte skee contento. De ville hjelpa dertill
6
hvad de kunde. I det öfrige begierte de communication af oss om den här
7
tillförende berörde secrete nebenrecessen, effter de den intet hade sedt, och
8
derhoos att vij ville behörligen ijfra hoos de käijserlige, at de catholiske af
9
rådet i Augspurg bjuda till, förmedelst itt decreto, som af littera A ähr att see,
10
att disputera och contrecarrera hela denne conventen till neesa, hvadsom man
11
här om pariteten in politicis hafver sluttit. Vij gofve dem sådant svar härpå,
12
som sig tjänte, och recommenderade dem igen Eders Kungliga Majestätz sol-
13
datescas contentement, remonstrerandes dem med huru gott maneer de nu
14
kunde skrijda till deres consultationer derom, så att icke tijden fåfengt löppe
15
sin koos, fast det och ähn skedde invitis caesareanis, ehuruväl de hade störste
16
interesse deri, och saken så vore beskaffat, att hon beträffade dem billigt al-
17
lena . Ville de och sedan eller tillijka taga § „Tandem omnes etc.“ sin emillan
18
före, skulle oss vara kiärt, på det man så myckit förre kunde komma deruhr.
19
De låte sig intet onägne märkia dertill och sade sig hafva begiärat af de Main-
20
tziske och andre catholiske, att saken i Rijkzrådet måtte proponeras, men de,
21
ehuruväl de och gierna skulle seet, hade lichväl föreburit sig intet kunna
22
giörat uthan de käijserlige, som ingalunda villja tillstädiat, förähn § „Tandem
23
etc.“ hafver sin richtighet, lof och minne. De ville doch ähnnu vara åth de
24
käijserlige derom och hoppades, att det i förste dagarne skulle kunne företa-
25
gas . Någre af de principaliste ständerne hade fuller in antecessum ventilerat
26
denne saken sin emillan, men effter det intet var något Rickzconclusum,
27
kunde de intet stort säija derom.

28
Sedan de vore borte, sände vij secretarium legationis Gustaf Hanson till de
29
käijserlige och låte 1. holla dem före, huruledes deputati hade varit hoos oss
30
och jämpte annat berättat, at dem var af dem käijserlige apertur skedt om
31
nebenrecessen angående bemälte 600 000 Riksdaler. Effter det nu var belefvat,
32
at densamma skulle blifva in secreto till ändan på tractaten, kunde vij intet
33
förmoda, att de skulle hafva gifvit ständerne derom part; uthan att desse häl-
34
ler hade på något annat sätt fått een vinck deraf; 2. at, såssom des catholiske
35
rådetz procedere i Augspurg vore efftertänckelig och res mali exempli, att
36
någre få skulle understå sig till kasta omkull, hvadsom med så stort besvär af
37
oss, dem och ständerne var slutet och förafskedat, de då ville skrifva derom
38
till Käijsaren och derhän begå, att bemälte catholische deputerade måtte vid
39
det käijserlige hoffvet med itt exemplariskt reprimando blifva afvijste; och 3.
40
att giöra hoos dem påminnelsse om tractatens continuation på det härtill
41
bruklige sättet.

42
De hafva gifvit oss genom honom detta derpå till svar, att de viste väll sig
43
påminna, huruledes vid bemälte secrete nebenrecess var afftalat; hvilket där-
44
hän var ansedt, att man strax derpå skulle få frid. Nu hade the fuller occasio-

[p. 435] [scan. 491]


1
naliter allenast med få ord mält derom mot ständerne, men intet till den ända,
2
att de ville gifva dem någon stor information eller communication derom,
3
icke heller att de skulle bringa det öfver till oss. Hvad catholiske rådet i Augs-
4
purg anlangade, derom hade de tillförende ingen vettskap mehra ähn af löst
5
taal, som ginge der om i staden. De kunde intet aldeles ogilla, det rådet sökte
6
sin förbettring, emedan de ähnnu hade tijd och förmedelst de vid articulo
7
gravaminum praesupponerade conditioner frije händer.

8
Effter lichväl icke allenast vij urgerade, att de måtte skrifva derom till hofvet,
9
uthan och ständerne sjelf hade sig, lijtet förähn han, Gustaf Hansson, kom
10
dijt, deröfver hoos dem besvärat, ville de som idag giörat, och tviflade intet,
11
att mehrbemälte catholische deputerade blefve så mötte, at tractaten här der-
12
igenom intet skulle lijda något praejuditz. Till vijdere conference med oss
13
kunde de intet förstå, förähn de blefve föruth försäkrat, at vij ville skrifva
14
under § „Tandem etc.“ Det häfftade altså på oss och intet hoos dem. Ville vij
15
säija ja dertill, så vore all remora tractatus ophäfven. Vij måtte intet persu-
16
adera oss, att de hade i deres macht till att gifva oss det ringeste deri effter.
17
Käijsaren vore det icke häller i evighet giörandes; för ville han låta gå öfver
18
sig alt hvadsom skee kunde; hvilket de vijdlyfftigt hafva deducerat och med
19
eed bekräfftat, opreepandes dervid alle de argumenta, som de tillförende ge-
20
nom deputationen hade låtit oss föredraga. De hafva och lagt det dertill, att
21
mehrendels af de chur- och furstliga ständerne hade ordre ifrå deres principa-
22
ler , att assistera dem keijserlige deruthi; och vore ständerne mächta otålige
23
deröfver, at vij med een sådan obillig ting hindrade friden.

24
Dervijd ähr nu detta så blifvit och står derhän, hvad vid så fatte sakar stän-
25
derne ville taga sig före. Vij underlåtha inthet at poussera dem alt bortåth
26
med alle tjenlige motiver, att befordra soldatescans sak. De lofva fuller gott
27
uth. Men det kommer ähntå ingenvercks för dem dermed. Vij hafver fuller
28
snart för itt åhr sedan sendt Eders Kungliga Majestätt i underdånighet af mer-
29
bemälte nebenrecess een copia tillhanda, skicka lichväl den ähnnu här hoos
30
under littera B, deraf Eders Kungliga Majestät täckes förminna, att de 600 000
31
Riksdaler intet för exulanternes uhr keijserlige Erffländerne, uthan platzer-
32
nes , som Eders Kungliga Majestät der innehafve, restitution skull ähre bevill-
33
jade .

34
Såssom jagh, Johan Oxenstierna, sidst underdånigst berättade mig hafva varit
35
åth Munster och der afftalt med gref Servient, att han skulle komma hijtöfver,
36
till att hjelpa de ähnnu oärörtrade punchterne till richtighet, och att stän-
37
derne sedan skulle föllja oss dijt öfver till Munster igen, att enhälleligen ar-
38
beta på den Spagniske fridenssluutin, då han lichväl hafver begiärat, att chro-
39
nan Franckrijkes satisfaction, som med Eders Kungliga Majestät och chro-
40
nornes satisfaction var skedt, här först skulle underskrifves, och den Trierske
41
saken ibland amnestiepunchterne införas, så ähr han och i förgårs här ankom-
42
men . Han ähr altså besökt vorden och förnimme vij, at han nu emot samma
43
med mig tagne afsked hafver ändrat sin mening och står derpå, at denne con-
44
venten strax effter soldatescans contentement ähr blifvin richtig, skall förlåta

[p. 436] [scan. 492]


1
det, som ähn resterer af värket här, och gå öfver med honom till Munster, att
2
der giöra ändskap derpå, i synnerheet executions-, assecurations- och ratifica-
3
tionspunchten , och sedan den Frantzöske-Tyske sampt Frantzöske-Spagniske
4
tractaten, efftersom han vill, at bemälte Franckrijkes satisfaction då först der
5
skall underskrifves.

6
Nu ähr lijkt, att de evangeliske ständerne myckit skole opponera sig emot, att
7
conventen här således skall brytas. Och måste vij fördenskull vara betänckte,
8
huru emillan oss och den ene eller andre deelen icke något missförstånd der-
9
öfver må tillväxa. Ständerne förmoda lickväl, at igenom een anseenlig deputa-
10
tion , den de destinera till honom, kunne öfvertalan, att blifva här qvar, tilldes
11
denne Tyske freden här först blifver underskrefven. Hvad assistence man kan
12
hafva att vänta af honom uthi officialernes contentements befordrande här,
13
det varder tijden gifvandes. Han lofver elljest gott uth och säger sig villja
14
tesmoignera emot nå hvar af ständerne, att Franckrijke fördenskull intet haf-
15
ver begiärt någon satisfaction för des militie, på det Eders Kunglige Majestät
16
må så myckit mehra kunna i detta fallet blifva tillfridzstält. Desförutan hafver
17
han idag fått een expresse uhr Franckrijke och med honom confirmation på
18
sin charge här, så at han allena skall blifva dervid, och i det öfrige ähr han
19
declarerat vorden till minister, som de kallat, d’estat

41
Damit trat Servien offiziell an die Stelle von d’Avaux ( Meiern V S. 754 ).
.

20
Portugisiske gesandten del Castro ähr och med honom hijtkommin, intet
21
drifvandes sig att blifva i greff Servients frånvaru i Munster för Spagniernes
22
skull. Han begierer schutz och säkerhet här in locis tractatuum, och der hoos
23
urgerar han som förr sins konnungz interesses insertion i denne friden och
24
printz Edvardz eliberation.

25
Huru Marpurgiske successiontvisten genom furst Ernst af Sachssen-Weymar

42
Ernst, Herzog von Sachsen-Weimar-Eisenach, gen. der Fromme, * 25. Dezember 1601, † 26.
43
März 1675, heiratete 1636 Elisabeth Sophia von Sachsen-Altenburg ( Stammtafeln I
44
Taf. 46).

26
Furstliga Nådes interposition ähr i Cassell bijlagd vorden, vijser littera C.
27
Hans Furstliga Nådes af Weymar gesandten här hafver vijst oss samma origi-
28
nalfördrag med landtgrefvinnans, landtgreff Jörans och mehrbemälte hertig
29
af Weymern Furstliga Nåders ägenhendige underskrifft och signete ratifice-
30
rat . Det ähre derunder ähndå hängde 7 andre kupor och lembnade spacia, att
31
de andre unge och gamble landtgrefven af Hessen, som interessera deruthi,
32
och kunna skrifva under; hvilket ähnnu i hastighet intet hafver kunnat skee,
33
effter de intet ähre på een ohrt tillstädes. Altså ähr den saken dermed slittin
34
och feelas intet mehr ähn huru den uthi instrumento pacis skall införas, hvil-
35
ket man menar skall kunna skee relative med fåå rader.

36
Under littera D ähr, hvad den Neuburgiske gesandten hoos oss hafver ingif-
37
vit , till att behaubta sine länders exemption ifrå officialernes contentements
38
anlago med. Vij hafver gifvit honom det svaret, att vij intet kunde bemängia
39
oss deri eller determinera, hvemsom skall gifva contentementet, uthan låto
40
det ankomma på ständerne, att förlijkes sin emillan derom. Det vore een

[p. 437] [scan. 493]


1
ringa ting, och hoppades vij intet, att een eller annan skall villja blifva i kriget
2
fördenskull. Det tår fuller flere komma på lijka sätt dragandes, men vij varde
3
dem afvijsandes med efven itt sådant svar.

4
De tijdender vij här hafva om krigsväsendet, finnes under littera E. Praesiden-
5
ten herr Erskein väntes med det första hijt.

6
Idet brefvet skulle slutas, få vij Eders Kungliga Majestätz allernådigst rescrip-
7
tum af den 8. huius. Hvad deri befalles, skole vij behörligen mesnagera, för-
8
modelig till Eders Kungliga Majestätz allernådigste behag.

9
Vij hafver icke allenast hollit med paragrapho „Tandem etc.“ uthan och causa
10
Palatina och de andre artickler „De iuribus statuum och commerciis“ tillba-
11
kars och vorde ähnnu intet giörandes dem richtige, förähn vij ähre förvissade
12
blefne om soldatescans contentement ratione quanti.


13
Beilagen in DG 12:


14
A: 800–800’ Dekret des Geheimeren Rats der Stadt Augsburg wegen der Parität. 1648 April
15
[6]/16

16
B: 801–801’ Articulus secretus der kaiserlichen Gesandten wegen der an Schweden zu zah-
17
lenden
600 000 Rtl. Osnabrück 1648 April [8]/18

18
C: 802–813 Hauptvertrag der Häuser Hessen-Kassel und Hessen-Darmstadt. Kassel 1648
19
April 14/24

20
D: 814–816’ Der pfalz-neuburgische Gesandte Johann Dietrich Caspars

31
Johann Dietrich Caspars, Pfalz-Neuburgischer Hofrat, Jülich-Bergischer Hofgerichtsdirektor
32
( Repertorium I S. 405, 409).
an die schwedischen
21
Gesandten. o. O. u. Tag


22
Anlagen dazu:


23
A: 817–822’ Schwedisch-pfalz-neuburgische Vergleiche. Worms 1634 Dezember 5, Dezem-
24
ber 10 und 1635 Juli 20/30

25
B: 823–824 Kaiserliche Erklärung zur Neutralität Pfalz-Neuburgs. Wien 1635 April 19

26
C: 824–824’ Erklärung Königin Christinas wegen Freiheit Pfalz-Neuburgs von der Ein-
27
quartierung . Stockholm 1640 [?] Dezember 31/1641 Januar 10

28
825 Die Gesandten der Grafen Johann Bernhard, Hermann Adolf und Jobst Hermann zur
29
Lippe an die schwedischen Gesandten. Osnabrück 1648 April 13/23 (Nr. 213)

30
E: 827–835 Avisen

Dokumente