Acta Pacis Westphalicae II C 4,2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 2. Teil: 1648-1649 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
566. Johan Oxenstierna an Axel Oxenstierna Minden 1649 Februar 27/März 9
–/ 566 /–
Minden 1649 Februar 27/März 9
Eigh. Ausf.: A. Ox. Slg. B: I, E 680.
Konferenz mit Pfalzgraf Carl Gustav über den Ort des Exekutionstags, Abdankung der Solda-
teska und Restitution der Festungen. Wunsch des Pfalzgrafen, die Verhandlungen mit den Kai-
serlichen persönlich zu fuhren. Gefahr, daß der Friedenstag, der eigentlich zuständig ist, sich
erfolglos auflöst. Rückreise nach Osnabrück zur Unterrichtung der Stände durch Biörenklou. Be-
mühen einiger Städte, die Konferenz bei sich abhalten zu lassen. Geringe Neigung des Pfalzgra-
fen , die schwedische Regierung in Pommern einzurichten. Eifersucht Wrangels, der Generalgou-
verneur von Pommern ist. Bitte Johan Oxenstiernas, ihm keine gemeinsame Tätigkeit mit Sal-
vius
Exekutionstag in Nürnberg. Mißhelligkeiten mit dem Kriegsvolk.
Jagh ähr för 8 dagar sedan hijt kommen, medh herr generalissimi Furstliga
Durchlauch att conferera öffver någre myckit ährenden. Salvius hafver sigh
och instalt. Det principaleste haffver varit om loco tractatus et exauctoratione
militiae och restitutione locorum. Princen bestaar fast upå, sjelff att den aff-
handla medh caesareanis och dee andre interessatis, och märker jagh väl, att
där sticker något där under, hvarföre jagh migh intet opponerar, uthan så
låtha löpas. Men ded ähr en gång vist, att denna resolutionen attenderar hela
conventen mehra ähn jagh säija kan. Jagh fructar och fort, att han dissolveras
uthan effecten aff freden.
Jagh rycker nu imårgon till Osnabrügge och varder genom Biorneklow, som i
Münster ähr, ständerne låthandes föredraga, hvarhan vercket beroor. Gref-
fven aff Witgenstein sampt aff städerne Lubeck, Nurnberg och Lindaw haffve
varit här att disponera princen, men ded haffver inthet kunnat något vercka,
derföre dee mecta ähre perplexe och resa helt malcontent sin koos. Jagh troor
fuller, att Bernklow skall föga bleffva fägnat vid sin proposition. Eljest hafver
princen migh mycket väl fägnat och civiliter tracterat, haffver och talat med
honorifice om min her fader och vist migh breff, som min käre her fader
honom tillscrijffvit haffver. Till inrättningen aff den Pomerske staten tesmoi-
gnerar han ingen inclination. Så ähr och Wrangel deröffver något jaloux, eff-
ter han ähr generalgouverneur där. Hvadh Hennes Majestät migh nådigst på-
legger , varder jagh effter mitt ytersta förstånd och kraffter gerna effter-
komma , alenast jagh icke i någon commission må komma medh Salvio, ty
jagh ded haffver för varit och propter certas rationes kan jagh ded inthet göra.
Jag tänker, att han ochså reser imårgon sin koos åth Hamburg. Huru snart
det kan gella för honom åth Sverige, lärer tijden. Han destinerar eljest lente.
Feltmarscalken Wrangel reste idagh sin koos neder till Bremervörden och
kommer effter några dagar hijt igen. Princen ähr eljest ovist, huru länge han
här blijffver, doch menar han, att vilja förbijda feltmaskalkens återkomst och
sedan medh honom gåå igen på Erfurt ochså vijdare till locum tractatus, den
dee mena blijffva i Nurnberg eller där i negden. Här ähr eljest en stoor con-
curs aff folk, så aff förstlige personer som greffver och andre. Ded synes fuller
att vela mäste sökia till att låtha alt in integro till beskedh på greff Magni
commission. Interim ähre grufvelige quäreler öffver krigsfolket, ehvart man
kommer, och ähre allehanda inconvenientier att besörja, doch Gudh kan alt
styra till ded besta.