25

[ 511 ] / 543 / [ 562 ] , [ 568 ]

Johan Oxenstierna an Königin Christina

27

Münster 1649 Februar 4/14

28

Ausf.: DG 14 fol. 128–134’; Eingangsvermerk Stockholm 1649 Februar 24 / März 6.

29

Eingang der königlichen Resolution wegen Austauschs der Ratifikationen und Unterstützung

30

Frankreichs. Königliche Weisung an den schwedischen Oberkommandierenden wegen Polen und

31

Abfindung der Soldateska. Drängen der Kaiserlichen und Stände, unterstützt von Frankreich

32

und Hessen, auf Auswechslung der Ratifikationen. Ablehnung des schwedischen Verlangens, eine

33

schriftliche Versicherung zu erhalten, daß die vor Ratifikation zu erbringenden Leistungen sofort

34

nach der Ratifikation erbracht werden sollen. Beunruhigung Serviens über die innerfranzösischen

35

Wirren. Besserung der Verhältnisse in Polen. Friedenssehnsucht der Soldateska. Weigerung der

36

Stände, für die Befriedigung des schwedischen Heeres zu zahlen, bevor nicht die Abdankung

37

eingeleitet ist. Korrespondenz. Serviens Forderung wegen der unmittelbaren Reichsstände in den

38

Bistümern Metz, Toul und Verdun. Stillstand der französisch-spanischen Verhandlungen. In Spa-

[p. 986] [scan. 532]

1

nien beschlagnahmte Göteborger Schiffe. Schwedischer Plan zur Abfindung der Armee. Fragen

2

um die Abreise Johan Oxenstiernas aus Münster. Krankheit Salvius’.

3

Eder Kongliga Maijestättz nådigste skrijffvelse de dato Stockholm den 13.

4

nestförledne Januarii medh dess bijlagor haffver herr Salvius och jagh medh

5

siste post uthur Sverige förledne tijssdags, som var den 30. dito, här väl hand-

6

fångit och däruthaff uthförligen förnummit Eders Kongliga Maijestäts nådig-

7

ste sentiment och vilje om ratificationens uthvexlingh och hvadh vij därvidh

8

skole haffve att taga i act, såsom och att vij så emoot dee keijserlige som den

9

Spanske gesandterne skole oss Franckrijkes interesse till ded högste låta vara

10

angelägit. I synnerheeet skulle vij assistera herr Servient uthi hans postulato

11

om immediatis statibus i dee 3 stijffter Mets, Toul och Verdun och tesmoi-

12

gnera moot den Spanske gesanten, påfall han inthet ville fort medh sin trac-

13

tat , ville Eders Kongliga Maijestät realiter assistera Franckrijke etc.

14

Sist haffver vij och sedt, hvadh Eders Kongliga Maijestätt haffver behagat

15

herr generalissimi Furstlige Durchlaucht om det Polneske väsendet altså och

16

soldatescans contentement tillskrijffva, efftersom alt thette medh mehra i för-

17

bemälte Eders Kongliga Maijestät nådigste breff och bijlagor blijffver uthfört.

18

Oss ähr sådan information ganska väl till pass kommen, och vele oss Eders

19

Kongliga Maijestät nådigste ordre i alla måtto, som vår underdånige plict for-

20

drar , hörsamligen bequäma.

21

Så mycket ratificationens uthvexlingh vidhkommer, blijffva vij dageligen

22

dags aff hela assembleen, så dee keijserlige och ständerne som våre allierade,

23

pressade, den att låta skee. Dee keijserlige och ständerne tala numehra för en

24

man och holla sigh helt reconcilierade, oactat restitutio statuum ex capite am-

25

nestiae et gravaminum ähnnu inthet ähr skedt, och näpligen lärer skee, som

26

icke restituendi hjelpas manu militari et forti.

27

Offvanbemälte den 30. Januarii effter måltin var jagh hoos dee samptlige keij-

28

serlige gesanterne och fan ständerne eller deputatos där för migh

43

Meiern VI S. 836ff.

. Det vardt

29

försökt att göra richtigt om alt som borde vara klart för uthvexelingen. Och

30

bleff aff migh noghsampt dem remonstrerat, oss icke haffva sökt eller sökia

31

att förhala verket eller vinna tijdh, uthan blott och allenast executionem con-

32

ventionis publicae et praestationem promissorum in instrumento pacis, såsom

33

tilförende offta ähr förmält vordet. Men ded ville inga rationes eller remon-

34

strationes hoos den ena eller den andra gella, uthan stode alla på commutatio-

35

nen och att man post commutationem ville företaga materiam conventionum

36

de exauctoratione militiae et restitutione locorum. Förmenandes oss med in-

37

gen skäl kunna nu längre därmedh förhala, effter pänningerna pro primo ter-

38

mino vore rictigt i lägerstäderne och assignationer för det öffrige stode hoos

39

herr generalissimi Furstlige Durchlaucht. Så vore och status om deras restitu-

40

tion ex capite amnestiae et gravaminum noghsampt genom fredsslutet och det

41

breff, status här hade låtit till Keijsaren affgåå den *** Januarii (hvaraff Eders

42

Kongliga Maijestät medh posten för 3 vekur copia bleff tillsändt) noghsampt

[p. 987] [scan. 533]

1

försäkrade. Så vore och alle ratificationes förhanden och dee, som desidereras

2

kunne, vore inthet aff den importance, att man derföre skulle kunna medh

3

skäl hålla värket längre uppe. In summa, de dreffve ganska inständigt och

4

häfftigt upå commutationem, förmenandes sigh och så mycket mehr därtill

5

vara befogade, som dee nu hade herr Servient och dee Hessiska på sin sijda,

6

och dee inthet holle våre invändningar relevant.

7

Nhär jagh nu sågh dem så beständigt detta urgera, förklarade jagh migh till

8

commutationen, allenast att vij måtte fåå een skrijfftelig försäkring uthaff

9

dem ihoop, att alt det, som skulle vara praesterat ante commutationem, det

10

skulle skee immediate och statim post commutationem, och att vij till ingen

11

exauctoration eller platzrestitution skulle vara förbundne, förähn alt vore

12

exequerat och verckstelligt gjort, som instrumentum pacis innehåller och

13

medh sigh förer.

14

Dee trädde däröffver medh hvarandra tillhopa och svarade samptlige en för

15

alla och alla för en, sigh inthet finna, som commutationem numehra fogeligen

16

kunde förhindra. Hvadh min begärte skrijfftelige försakring vedhkommer,

17

den kunde dee inthet uthfästa, uthan förmente, strax effter commutationen

18

företaga materiam exaucthorationis militiae et restitutionis locorum, den dee

19

förmodade innan paar dagar kunna richtigh göra och altså en gång komma

20

uthur detta svåra värket och den tunge lasten, Römerske Rijket nu trycktes

21

och graverades medh högre än någontzijn i förledne tijden. Ville jagh inthet

22

contentera migh medh deras ordh och muntlige loffven, så vore dee tillfredz,

23

att man läthe i protocoll fatta deras tillsäijelse och skulle oss aff cancellaria

24

Moguntina sedan ett extractum protocolli giffva, hvarmedh dee förmente, oss

25

till all vårt nöije nogsampt kunne vara om praestatione conventorum för-

26

säkrade .

27

Jagh sade migh vela taga alt dette till vijdare communication medh min col-

28

lega , som ähndå vore krank, såsom och greff Servient, och skildes så dermedh

29

denne gången re infecta från hvarandre. Jagh foor därupå genast till greve

30

Servient och communicerade honom, hvad hoos dee keijserlige var förelupit.

31

Och befan honom något perplex för det parlementeske oväsendet i Franck-

32

rike , och att han därföre alt det, som commutationem vill hindra, söker att

33

moderera och emolliera, menandes, att man och måste deferera statuum ini-

34

quis postulatis. Sade dock sigh vela litet saken efftertänkia och sedan sökia

35

lägenheet, att komma medh migh tillsamman, att fatta häruthinan en rätt re-

36

solution . Sedan haffve vij varit tillsamman och oss emellan förlikat, att gifva

37

dee keijserlige och ständerne vår meningh skrijffteligh till kenna och derföre

38

dem separatim låtit tillställa sådan skrijffter, som bijlagan littera A uthvij-

39

sar .

40

Därupå haffva dee keijserlige i förgåår om afftons nomine suo et statuum en

41

sådan skrifft oss igen tillsendt, som littera B ähr att see.

42

Sedan ähr greff Servient medh dee Hessiske igåår till oss kompne och berät-

43

tat , det han, greve Servient, äffvenså en skrijfft haffver bekommit, hvarföre

44

han gärna såge, att man häruthinnan måtte fatta en godh och cathegorisk

[p. 988] [scan. 534]

1

resolution, så att man en gångh måtte komma uthur värket. Den keijserlige

2

skrijfften haffver han inthet velat approbera, dock haffver han ment, man

3

skulle henne något moderera och altså uthan drögsmål dem låtha vetha,

4

hvadh upå saken stode. Det ähr fördenskull en skrifft aff oss upsatt och effter

5

hollin concert ständerne nu på stunden igen tillskickat, som copian littera C

6

uthvijsar. Hvadh nu därupå för svar faller, fåår man see.

7

Greff Servient drijffver mecta upå commutationen och söker (som sagt ähr)

8

på thet häfftigste, att rymma uthur vägen alle obstacula, som den synes skole

9

kunna hindra. Hvartill honom trycker praesens Galliae status, om hvilken

10

ambassadeuren herr Rosenhane oss tillskrijffvit haffver, som copian littera D

11

uthvijsar. Medh nesta post skall följa en relation om hela verket, som han

12

gjort hafver och medh sin hoffmestare hijtsendt. Så mycket man däraff taga

13

kan, synes kongen i Franckrijke haffver stoor raison, att göra ända på thette

14

värcket och firmera freden medh Keijsaren. Thet tyckes och vara Eders

15

Kongliga Maijestät och chronan Sverige ganska nyttigt, att vij ju förr ju heller

16

om freden rätt bliffva försäkrade statu foederatae coronae in tantum mu-

17

tato .

18

Medh Polniske väsendet ähr nu alt i annat kar gutit och därföre därupå icke

19

den reflexion att kunna haffvas, som tillförende ganska högförnufftigt haffver

20

varit.

21

Soldateskan häruthe ähr eljest öffver hopen, så mycket som jagh kan för-

22

nimma , till freden begierigh, och venta allenast på deras recompence, der-

23

medh dee sigh väl, som migh tycker, effter Eders Kongliga Maijestäts nådig-

24

ste disposition skole kunna förnöija, så att uthaff alt dette jagh icke annat kan

25

sluta, ähn vij hafva på vår sijda därhän medh all mact att tracta, det vij förme-

26

delst commutationen aff ratificationerne freden på alle sijdor försäkra och

27

stadfästa. Hvad Eder Kongliga Maijestätt förmäler om första terminens pän-

28

ningers erlägningh ante commutationem, det kan inthet skee, ty ständerne

29

inga pänninger uthgijffva, förähn herr generalissimi Furstlige Durchlaucht till

30

affdanckningen skrijder. Dee ähre eij eller det att göra förbundne, och fast

31

ähn dee hundrade gånger vöre därtill förbundne, så göra dee lijkväll det in-

32

thet , för ty dee troo inthet på att giffva pänningerne från sigh, förähn dee see

33

realement alt skickat och färdigt till affdanckningen.

34

Hvad restituendorum här varandes abgesanter oss haffva giffvit för en skrijfft,

35

uthvijsar bijlagon littera E. Hurusom eljest medh Augsburgs restitution

36

procederas, finnes i bijlagorne littera F. Hvadh pfaltzgreffven aff Sultzbacks

37

fullmectige här hafver begärat, att vij ville till uthskrifvande creitzförstar i

38

Fränckische creitzen skriffva, finnes littera G. Vij varder nu tillseendes, huru

39

alt blijffver mesnagerat till Eders Kongliga Maijestät och chronans bästa,

40

tjänst och säkerheet, och skall altsammans det, som därtill länder, aff migh

41

ponctuellement blijffva i act taget. Därupå Eders Kongliga Maijestät sigh

42

tryggeligen måge förelåtha.

43

Aff greff Servients postulato om immediatis statibus i dee 3 stijffter Metz,

44

Toul och Verdun haffver jagh nu inthet hört, uthan fast mehra, att alt ähr

[p. 989] [scan. 535]

1

klart, som Servient hafver att praetendera. Skulle något ähnnu därom röras, så

2

skall Eders Kongliga Maijestät nådigste befalningh blifva i act tagen.

3

Medh tractaten emellan Franckrijke och Spagnien ähr alt i annat lagh nu, och

4

ähr nu därom här inthet att göra eller röra. Jagh vill imårgon, vill Gudh, den

5

Spaniske gesanten en visite gifva och medh honom om dee Gotheburgiske

6

skepan något tala. Efftersom syndicus från Gotheburgh, Broman, ähr här,

7

och oss en skrijfft därom tillstelt ähr, som copian littera H uthvijsar. Jagh

8

varder fuller icke denne gången så synnerligit kunnandes moot honom ijffrigt

9

tala eller Eders Kongliga Maijestäts resolution betyga, uthan måste ded på en

10

bättre lägenheet låtha ankomma, önskar alenast, att dee Gothaburgiske måtte

11

kunna blijffva hulpne. Hvilket tilläffventyrs denne gång skall falla besvärli-

12

gare ähn tillförende, efftersom Spaniorn nu åter igen begynner, att resa huff-

13

vudet upp, som genomligen plägar tillgåå och deras art ähr, att de snart mo-

14

das , nhär denne liten godh occasion blicker.

15

Om distributionen på soldatescans contentament, som Eders Kongliga Maije-

16

stäts nådigst hafver uppsättia låtit, synes väl kunna gåå för sigh, och troor

17

jagh icke annars ähn att militien därmedh skall vara content.

18

Rätt nu komm ifrån herr generalissimi Furstlige Durchlaucht cammer-

19

junckern , Carl Philip von Sack

43

Carl Philipp von Sack nobilis Suecicus, 1635 an der Universität Uppsala immatrikuliert

44

( Matrikel S. 69).

benemdh, och bringar breff, som copian lit-

20

tera I uthvijsar. Jagh veet nu inthet i hast, hvadh därupå ståår till att göra eller

21

resolvera. Ante commutationem synes fuller nestan inpracticabelt för migh,

22

att kunna härifrån affkomma, efftersom min affresa stort roop skulle föror-

23

saka . Vore den skedd, så kunde jagh tilläffventyrs väl den resan förrätta och,

24

som migh tycker, skulle hon vara heel nödig och nyttigh. Jagh varder med

25

min collega häruthinnan en resolution fattandes, som sigh bäst göra låter.

26

Han håller sigh alt ähnnu i cammaren och gåår på kryckian. Dock lijknar

27

sigh alt till bettringh och, som han säijer, vill han sigh på resan åth Hamburg

28

medh ded första som förmå begijffva.

29

Hvadh eljest aff aviser ähr, följer littera K. Och sluter hermedh.

Beilagen in DG 14: