Acta Pacis Westphalicae II C 4,2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 2. Teil: 1648-1649 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
541. Königin Christina an Johan Oxenstierna und Salvius Stockholm 1649 Februar 3/13
Stockholm 1649 Februar 3/13
Ausf.: DG 20 unfol. = Druckvorlage; Kopie: RR (sv) fol. 170–171’; Konzept: Kungliga Kon-
cepter .
Bestätigung des Berichts vom 14. Januar. Billigung des von den Gesandten in Abrede mit Servien
gewählten Verfahrens beim Austausch der Ratifikatonen. Nochmalige Weisung, den Austausch
nur gegen die Versicherung vorzunehmen, daß die Exekution völlig durchgeführt, 18 Tonnen
Gold in bar und 12 Tonnen in Assignationen geleistet werden. Keine Abdankungen von Soldaten
und keine Räumung einer Festung vor Erfüllung dieser Bedingungen.
Vij sij af Edhert bref sub dato Münster den 14. passato, hvadh I svara oss på
vårt breef herifrån gånget den 23. Decembris, och hvadh difficulteter invän-
des uthi executione pacis, och deremot hårdt tränges på at ratificationerne
motte uthvexlas; men at I medh grefve Servient och them Hessiske hade da-
gen tillförenne, som var den 13. Januarii, gjordt thet afftalet, at svara sten-
derne uhr een mun, det I fuller gerne skulle resolvera till commutationen,
men kunne thet inthet förr effterkomma, ähn I på Edher förre gifne declara-
tion ähre försäkradhe om executionens fullkomblige gång och at blifva i thet
öfrige förnögde effter pacterne, Eder lijkväl reserverandes, at i fall I sågo nå-
got synnerliget stifftas och förehafvas communi causae till förfång, fatta no-
got rådh, som kan vara lempat till thet föresatte måhlet.
Medan nu denne Edher tagne resolution ähr ofvanbemälte vår förre och an-
dre theropå sedermehra gångne ordrer lijkmätig, hafve vij denne gången in-
gen annan eller ny resolution theruthinnan at fatta, men veele oss på the förre
våre afgångne breef hafva refererat och Edher påminte, at I låte Edher tillbör-
ligen och nöijachtlingen försäkra om executionens fullkomblige gång, förrän
ratificationerne uthväxlas. Och endogh vij icke kunne sij, att ratificationernes
uthväxling anten bör medh rette och effter pacterne ante executionem skee,
eller till annat tjena, än allenast vijsa vår begärligheet till friden, effter lijkväl
stenderne sjelfve, jämväl the evangeliske, sampt- och synnerligen yrckia der
hårdt opå, må I omsijder och sedan dee 18 tonner guldh ähre betalte och
afftaal gjordt öfver dhe tolff tonner, till commutationen förstå emot godh
förvahring öfver executionen, serdeles den, som ex capite amnistiae et grava-
minum gåå bör, men icke låta afdancka nogot folck eller restituera nogon
orth, förän sådant voro richtigt .
Annat consilium heruthinnan sij vij icke vara till at taga, uthan vårt och heele
thet evangeliske väsendes störst praeiudicio och fahre; ställandes i Edher
godhe försårgh then at föreböija, efftersom I befinne värcket löpa och vår
säkerheet kan fordra.