Acta Pacis Westphalicae II C 4,2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 2. Teil: 1648-1649 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
502. Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christina Münster 1649 Januar 7/17

2

Johan Oxenstierna und Salvius an Königin Christina


3
Münster 1649 Januar 7/17

4
Ausf.: DG 14 fol. 13–16’; Eingangsvermerk Stockholm 1649 Januar 25/Februar 4.

5
Eingang des königlichen Reskripts vom 16./16. Dezember 1648. Stillstand der Grenzverhand-
6
lungen mit Kurbrandenburg. Beratungen der Stände über einen Nebenrezeß, der die Schwierig-
7
keiten beseitigen soll, die bei einer Ratifizierung vor vollständiger Erledigung der Exekution ent-
8
stehen . Wunsch der Kaiserlichen, die Ratifikationen ohne den Nebenrezeß auszutauschen. Beste-
9
hen der Schweden auf einer Versicherung, daß die Exekution in dem im Vertrag festgelegten
10
Umfange erfolgen werde. Protest des Nuntius gegen die Verträge und Hoffnungen der Katholi-
11
ken auf Rückgewinn des Verlorenen. Generinis Äußerungen dazu. Mahnung Pfalzgraf Carl Gu-
12
stavs , die Ratifikation nicht zu übereilen. Vorschlag der schwedischen Gesandten, die Ratifika-
13
tion unter Vorbehalt herauszugeben. Klagen über hartes Vorgehen der Reformierten gegen die
14
Lutheraner in Kleve und Bremen. Abneigung der Stände gegenüber den hessischen Satisfaktionen.
15
Stillstand der französisch-spanischen Verhandlungen.

16
Eders Kongliga Maijestättz allernådigste bref af den 16. Decembris nästförle-
17
den hafve vij den 2. huius här mädh allerunderdånigst reverentz handfått.

18
The Churbrandeburgische hafva nu på een tijdh föga rördt om grentzetracta-
19
ten . Vij hafve och vijd then närvarande beskaffenheet af alla saker hafft betän-
20
kiande att mäla therom. När någott oss emellan i then saken förfaller, vele vij
21
regulera oss effter Eders Kongliga Majestättz allernådigste ordre nu sidst an-
22
kåmpne .

23
Hvadh tillståndet på thenna orten anbelangar, hafver man väntatt, att stän-
24
derna skulle nu länge sedan hafva kunnatt föreena sigh om ett expedient,
25
förmedels hvilkett commutatio ratificationum kunde gå gör sigh och executio
26
pacis lichväl inthet lijda theraf något förfångh, aldenstund the sjelfve hafva så
27
högdt drifvitt på samma uthvexlingh och i förståne tyckt, att nebenrecessen
28
skulle kunna giöras och försäkra executionen i sin rätta gång. Män the hafva
29
alt ifron den 27. passato varit i deliberation theröfver och, så mychitt man
30
förnimmer, inthet än kunnatt finna någott expedient, theruthi alle kunna
31
kåmma öfvereens, eij heller ifron then tijden oss per deputationen låtitt besö-
32
kia . Då snart våre och greve Servientz schrifftelige declarationes om commu-
33
tationens hinder vore uthgifne, gjorde the keijserlige och een proposition till
34
ständerna, thermädh the fuller icke kunde beskylla, att chronornes postula-
35
tum vore obilligdt och ofunderat, uthan alt för skarpt och strängt effter pac-
36
ternes bokstaff, ther man vijd närvarande sakers beskaffenheet holler dicta-
37
men rectae rationis och bonam fidem, som littera A thet mädh mehra uthvij-
38
ser . När ständerna lichväl thenna, the keijserlige, påminnelse oachtatt, trädde
39
till deliberationes öfver nebenrecessen, förmedels hvilken the tänkte uthtryk-
40
kia the orsaker, som bevekte conventen att uthvexla ratificationerne och att
41
samma uthvexlingh inthet skulle praejudicera executionen i the andra styk-

[p. 906] [scan. 452]


1
kerne , lade the keijserlige sigh theruthi och afrådde ständerna från samma
2
förehafvande, lijkesom hadhe thet inthet på sigh, togo myckin tid mäd opsät-
3
tandett och gåfvo chronorne praetext, att desto längre plåga ständerne mäd
4
inquarteringen, theraf satisfactio militiae blefve svårare och nästan ogörlig.
5
The, caesareani, hade ingen potestet, till att ingå och oprätta någon flere re-
6
cesser . Sedan instrumentet är vordet underschrifvitt och Keijsarnes ratificatio
7
inkommen, vore theras fullmacht casserat. Om ständerne hade på sin sijda
8
annan fullmacht, måtto the theri giöra, hvadh the funno för gått

42
Vgl. Oschmann S. 133f.
.

9
Ständerne och enkannerlig the evangelische hafva repraesenterat theremot,
10
att thet inthet vore någon ny obligation, uthan allenast een declaration öfver
11
articulo executionis i thet styckett man nu vill gå therifrån. The keijserlige
12
sjelfve hafva högdt pousserat och rådt till commutationem ratificationum.
13
Ständerne gör thetsamma, men finna dett uthvexlingen inthet kan säkert skie
14
uthan nogon förklaring, huruvijda och till hvad ända man vijker i thetta fal-
15
lett ifron instrumentet. The behöfde ingen stor tijd ock skulle fast mehre be-
16
fordra än hindra sjelfve executionem tractatus. Omsijder när ständerne sågo
17
sigh inthet kunna få the keijserlige, till att consentera till een sådan nebenre-
18
cess , hafve the rådlagdt och begynet tänkia på, hurusom the förmedelst ett
19
revers skulle förvissa chronornes legationer om excecutionens operturberlige
20
gång, efftersom och till then ändan ett är vordett opsatt af directorio Mogun-
21
tino , som littera B dess innehåld mäd mehra uthtrycker. Thetsamma hafva
22
evangelici strax ogillatt och så theraf, som the keijserlige procedere begynt,
23
hålla theras intention och förhafvandhe misstänkt, som ginge the om mäd, att
24
hindra restitutionem statuum ex capite amnestiae et gravaminum. Ständerne
25
hafva i förleden vecka varit mäst hvar dagh theröfver tillsammans och gjordt
26
åthskillige projecter, men inthet kunnatt blifva eense, uthan nästan hvar gång
27
skildz mäd ovillja från hvarandra.

28
Caesareani vore alla fyra then 3. huius här och påminte, det ratificationerne
29
voro in loco; dagen, som the borde commuteras, förfluttin, oss hafva tesmog-
30
nerat vara villige thertill, men nu haffta på ett nebenrecess, som ständerne
31
hafva velat hafft. The kunde inthet förstå thertill, effter the inthet hafva man-
32
data . Theras fullmacht vore exspirerat. Eij heller stodo i theras macht, att
33
obligera sigh till att lengie töfva här, effter theras allernådigste herre måtte
34
behaga, att fodra them alle eller några mäd thet första härifron. Keijsarn hade
35
gjordt och fullbordat alt hvadh han, ikrafft af instrumento pacis, bör praes-
36
tera . Thet som änn resterar, eenkannerlig quoad restitutionem ex capite am-
37
nestiae et gravaminum, stööter och stannar deels hoos executorerne, dels
38
them, som skole något restituera. Tijden, som ständerne ändteligen ville hafva
39
och på theras trägne anhållande sattes till ratificationernes inlefvereringh,
40
hafver varit alt för knapp och kårt för så månge sakers fulkomlige praesta-
41
tion . Thet feelas förmodeligh inthet på opsåttett och villjan hoos then eene

[p. 907] [scan. 453]


1
eller andra. Hvadhsom änn finnes orichtigt och inthet vore restituerat, kan
2
äfvensåvähl skiee efter som förr commutationen.

3
Ständerne berätta, det the nu hafve funnitt meddel och uthvägar att, moot det
4
soldatesquen skall afdankas, bringa ihoop de 18 tunnor guld, som the hafva
5
låfvatt till första terminen. Förthenskull höllo the an, att å Eders Kongliga
6
Majestättz sijda vij inthet ville stärkia ständerne moot, uthan fast mehra pous-
7
sera till commutationem.

8
Thet blef them keijserlige therpå svaratt, dett vij vehl viste oss påminna, både
9
om tijden och vår tillseijelse. Thenne hafver altidh varit conditionerat och
10
derhänn stelt, att vij vore färdige att uthgifva och anamma ratificationerne,
11
såframpt thet, som mäd rätta bör förgå, är fullbordatt effter pacterne eller vij
12
förvissadhe om ett expedient i saken, som försäkrar oss, att alt thet öfrige
13
skall kunna förrättas effter commutationen. Nebenrecessen vore först kåm-
14
min i förslagh af stenderna. Om then inthet fins practicerligh, så kunde ett
15
annatt meddel opsettas. The, som någott böre restituera, må nu inthet skjuta
16
på att tijden faller them knapp. The hafva hafft icke allenast 2 måner emellan
17
conclusam pacem et tempus praesentandi ratificationes, uthan och nu snart 3
18
veckur theröfver. Om villjen är hoos them och intentionen, så hadhe the ful-
19
ler kunnatt kåmma thertill, hafvandes nu i några åhr hafft kundskap, men
20
eenkannerlig sedan emellan oss och the keijserlige blef reda in Augusto rich-
21
tigdt , hvad the effter pacterne borde giöra och effterkåmma. Thet procedere,
22
som höller i Aussburg, gafvo klarligen att förstå, det the ther sättia sigh
23
emoot slutett mäd opsåt och berådde mode. Churbeyern, hafvandes therinne
24
sin guarnison, kunde fuller secundera them, som skole restitueras, om han
25
hade hugh thertill. Vij ville inthet sättia misstroo till Keijsarn och the conte-
26
stationer , som å Hennes Kongliga Majestättz the gjordhe. Män thet kunde
27
man lichvehl inthet fördölja för them, det theras proposition, som the nyligen
28
hafva gjordt till standerne, synes villa vijsa någott annatt, ithet the något vi-
29
drigdt uthtyda vår declaration, som vore hon alt för stricte effter bokstafven.
30
Här vore inthet quaestio om ett ord eller tu, eij heller är sensus instrumenti
31
mörk. Thet vore alt klart att gå effter, och synnes inthet feela änn villjan. Och
32
effter then bör vara och lämpas effter publica pacta, som hereffter skole hållas
33
och achtas pro pragmatica sanctione, höllo man i thet fallett vara dictamen
34
rectae rationis, att the keijserlige och alla, som interessera, gjorde sitt till att
35
alt blefve rättatt på then foot thet böör kåmma och stå.

36
Caesareani invände, att the hafva thet proponerat på Keijsarns befalning, i
37
meening att befordra alla saker och enkannerlig att örkia på standerne. The
38
sågo fuller, att een part ginge sjelfvilljandes om mäd opskåf. Thet kunde
39
hända, att, om Keijsarn blefve behörligen besökt af ständerne, torde han änn
40
vijdare göra till executionens befordran, hvadsom någonsin kan skie. Och
41
uthan tvifvel kåmmer thet af them, the keijserlige, att ständerne hafva nu fått
42
ett förslagh, att skrifva till Keijsarn, efftersom Eders Kongliga Majestätt tä-
43
ches allernådigst förnimma af littera C och D, på hvadh sätt the evangelische
44
skola hafva samma schrifvelser till Keijsaren projecteratt och restituendos in

[p. 908] [scan. 454]


1
specie opsatt i een arctiori modo exequendi. Catholici skola hafva åthskillige
2
invändingar theremot, så att begge religionsförvanterne äre igår förmiddagen
3
theröfver råkade hårdt ihoop. Huru thet nu aflööper och the sigh kunna
4
enteligen förlijka, thet måste vij afvänta.

5
Man förnimmer af här flygande discourser, det de catholische nu fatta större
6
modh och håpp, att giöra sijne saker bättre, än the förr hafva hafft och sigh
7
kunnatt innbilla. Nuntius Papae, som här ligger, är uthan tvifvell een god
8
rodt thertill. Hans protestation moot thet, som slutitt är, vijsar nogsampt
9
hans mening. Thet seijes och, att Påven låter i Wien negotiera och drifva, att
10
Keijsåren måtte vijd närvarande constitution af alla saker in Europa taga ec-
11
clesiae Romanae interesse i acht, och inthet tvinga the catholische till ett så
12
obilligdt accord och therpå grundade restitution. Kan hända att Spaniens
13
mood och håpp, att hereffter kåmma bättre till rätta mäd Frankrijkett, sampt
14
thet närvarande misförstånd i samma kongerijkett. Jemvehl the tiender nu
15
lööpa om Cosakernes tillfridzställande i Pålandh och Tyscha soldatesquens
16
sampt andres tesmognerade höghe trängtan effter friden, gifva och inbilla
17
them påvische sådana tankar.

18
Then Beyersche skall hafva sagdt, det dhe fuller ville kåmma till rätta, om the
19
man först kunde bringe the Svensche till att afdanka sitt folk. Vij vela nu
20
venta, hvadh stenderne finna för uthväg och meddell i ofvanbemälte commu-
21
tationssaak . Härtill hafva vij inthet annors och mindre kunnatt giöra, än på-
22
minna och drifva på de sakers fullkombligen execution, som för commutatio-
23
nen , effter instrumenti klara innehåldh, böre vara fullgjorde 1., effter sådant
24
är instrumento lijkmätigt och 2. man nogsampt kunde see och märkia, det
25
caesarei och catholici hade något i sinnett och vill tillbjuda någott, som föga
26
skulle doga.

27
Gennerini hafver berättatt effter her Contarenis ordh, det chronan Sverige
28
hade orsak, att see sigh vähl före i thenna saken. Om icke, sadhe han, then
29
Svensche starke secoursen hadhe i förledne sommar kåmmitt åth och een deel
30
af Prag näst tillförende blifvitt förloratt, sampt Bavvarus fådtt någon anstööt,
31
hadhe the keijserlige i höstas inthet condescenderat i slutett. Thet the då
32
gjorde tvungne, skulle the nu, om tillfället sigh öppas, lätteligen nappa igen.
33
Män måtte inthet låta sigh af een lithen halsstijfheet irra och draga från een
34
god intention, uthan mäd samma försichtigheet och resolution exequera och
35
chröna verkett, som theet af Eders Kongliga Majestätt härtill vore fördt och
36
till slutett bracht.

37
Sådana påminnelser ställa vij fuller till sin hörige ort, män achta 3. vara thet
38
mästa, att her generalissimi Forstlige Durchlaucht hafver några gånger, som
39
nyligen genom praesidenten Erschein effter bijlagen under E låtitt hoos oss
40
påminna, det vij inthet måtte förhasta oss mäd commutationen, hvilkett fuller
41
till een deel nu skie för the saker, som böre praesteras ante commutationem,
42
och lichvel än stå tillbakar. Men thet kan och hända, att högbemälte Hans
43
Furstlige Durchlaucht seer 4. på närvarande vintertijden och then olegenheet
44
nu är, att föra öfver folkett, som frambättre emot våren kan bättre skie. Jem-

[p. 909] [scan. 455]


1
vehl kan man då tilläfventyrs 5. få see af thet Pålnische vesendet, hvadh man
2
af militien behöfver eller inthet, effter secreterarn Cantherstein schrifver hijt
3
uhr Warnemunde, det tractaten tyckes skola anställas i Lubech in Aprili eller
4
Martio, och att thet vore att önska, det executio här något drögdes inmoot
5
then tijden, som extractet af hans bref under littera F thet mädh mehra gifver
6
tillkänna.

7
Thet äre the rationes, som vij hafve på then eena sijdan. Om nu ständerna
8
lichvel blifva eense, och vij see oss någott så när kunna gå säkert i then saken,
9
som oss härtill hafva stått i vägen och Eders Kongliga Majestättz interesse in
10
particulari allena beröra, varandes ändå någon strijdh om restitutione ex
11
capite amnestiae et gravaminum, är hoos oss kåmmitt i consideration, om vij
12
icke, såframpt alla andra förslagne meddell vele difficulteras, måtte på sid-
13
stone förstå till commutationen, doch så att vij oss först skriffteligen förklara,
14
det vij inthet vele eller kunna consentera till platzernes restitution och mili-
15
tiens afdankning, förän restitutio ex capite amnestiae et gravaminum vore
16
skiedd och chronorne sampt ständerne ett nöije gjordt i thee saker, som man
17
mädh rätta hafver effter instrumenti tenor att praetendera på.

18
In summa, såsom vij vetta Eders Kongliga Majestättz allernådigste villja och
19
ther hoos kunne efftertänkia, det Eders Kongliga Majestätt nu under varande
20
rikzdagh gerna skulle vara förvissatt om thenne tractatens endskap, altså vele
21
vij göra vår flijt, att menagera alt effter Eders Kongliga Majestättz ordres och
22
interesse sampt sjelfve sakernes och tijdernes tillåtelse, såvijda vij thet kunna
23
och förmå.

24
Här kåmma som åfftast klaghmål in hoos oss öfver the reformerades hårda
25
procedere mäd våre religionsförvanter, enkannerlig uhr Churbrandeburgz ge-
26
biet i the Clevische länderne, såsom i desse dagar uhr staden Cleven, jemvehl
27
och uhr staden Bremen. Hurusom the reformerade på både orther på det
28
skarpeste (värre och icke bättre än papisterne thet pläga giöra ther the råda)
29
förfara mädh the våra på ett och annatt sätt. Thet är then tack the nu gifva för
30
dett, att the förmedelss thetta slutett blifva capaces pacis publicae, thet the alt
31
härtill hafva stått effter och inthet kunnatt nåå. Vij vele tillsee, huru man
32
sådant behörligen moot them, som så giöra, ihugkomme och effter all möje-
33
ligheet och sjelfve billigheeten räckia våra religionsförvanter händerna. Om
34
Eders Kongliga Majestätt allernådigst behagade, att röra härom någott emot
35
then Churbrandeburgische och then Hessen-Casselsche residenterne, skulle
36
thet uthan all tvifvel hjelpa mychett. Icke att här är något nyligen inkåmmit
37
om Hessen-Cassell i slijkt fall, uthan att kåmma them till att verna sijna brö-
38
der från sådant förehafvande.

39
Sedan vij någre resor hadhe försökt hoos ständerne, att skaffa fru landtgref-
40
vinnans Förstlige Nåde the 100 000 Rijksdaler och ther funnitt een så stor
41
vidrigheet, att the och lådes tvijka, om the skulle kunna beståå och försäkra
42
hogbemälte Hennes Furstliga Nåde om the 100 000 Rijkzdaler, som hon nu
43
advancerer och bör tagas igen af förste Rijkzcontributionerne, som Hessen-
44
Casselsche landet skall gifva uth, så hafve på Eders Kongliga Majestättz aller-

[p. 910] [scan. 456]


1
nådigste ordre vij för några dagar therom schrifvitt till her generalissimi
2
Furstlige Durchlaucht och till hogbemälte Hans Furstlige Durchlaucht bättre
3
effterrättelse om Eders Kongliga Majestättz resolution i thenna saken sendt
4
ett extract af samma Eders Kongliga Majestättz schrifvelse i vårt bref.

5
I tractatu Gallo-Hispanico är allt stilla. Then courieren, som the sålänge
6
hafva talt om och ventatt uthur Spanien, skall nu vara ankåmmin till Brussell.
7
Om han bär fridzconditioner eller annatt, thet måste nu snart blifva kun-
8
nigt .


9
Beilagen in DG 14:


10
A: 17–20’ Die kaiserlichen an die reichsständischen Gesandten. Münster [1648 Dezember 25]/
11
1649 Januar 4

12
21–23 Zusicherungen der Reichsstände wegen der vor Austausch der Ratifikationen zu
13
erfüllenden Bedingungen. Münster 1648 Dezember 31/1649 Januar 10

14
24–26 Die Gesandten der Reichsstände an Kaiser Ferdinand III. Münster 1649
15
Januar ***

Documents