Acta Pacis Westphalicae II C 4,2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 2. Teil: 1648-1649 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
455. Königin Christina an Pfalzgraf Carl Gustav Stockholm 1648 November 25/Dezember 5
–/ 455 /–
Stockholm 1648 November 25/Dezember 5
Ausf.: Stegeborg Slg. II: A, E 124, unfol.
Bestätigung des Briefs vom 27. Oktober. Enttäuschung, aber Billigung des Beschlusses über Ab-
bruch der Belagerung von Prag und Bezug sicherer Quartiere. Überbringung von Weisungen zur
Entlastung der Armee durch Gustaf Hansson. Abschickung Gerd Reenströms. Einrichtung der
Regierungen in Pommern und Bremen, woran Carl Gustav nach Kriegsende mitwirken solle.
Anwerbung eines Regiments von Handwerkern zur Niederlassung in schwedischen Ländern. Bei-
behaltung eines Regiments altgedienter Soldaten in Benfeld. Überlassung abgedankter Soldaten
an den König von Frankreich.
Vij hafve på denne sidst ankompne post bekommit Eders Kärlighetz breff,
daterat Brandeis den 27. passato, och deraf sedt, af hvadh orsaker Eders Kär-
lighet hafver most quittera och ophäfva belegringen för Praga, tänckiandes
till at inrätta och bedraga qvarteren, som till excecuterad fredh nyttjes måste.
Vij kunne vell besinna, at Eders Kärlighet medh underhafvande armee icke
lengre hafver kunnat uthärda vedh then besverlige belegringen, men om
thenne till at conservera, bryta opp och gåå therifrån. Och är fördenskull af
Eders Kärlighet vell och försichtigt gjordt, at folket, artilleriedt och all annan
krigzrustningh är bracht i säkert och trygt beholdh, och Eders Kärlighet
hafver satt sigh thär Eders Kärlighet tänker till at ståå och njuta underhollet
för soldatescan intill executeradt och fullbordat fridh.
Vij hafva om nogre ehrenden och saker, som vij hafve achtadt nödige at på-
minna vedh fredens execution at tages i acht, skrifvit Eders Kärlighet till uthi
ett serdeles breff, ther vij hafve gijfvit vår legationssecreterare Gustaf Hanson
therifrån medh, och befallat honom, at så snart han hade öfverlefvererat vår
plenipotentierade i Osnabrügge våre instrumenta ratificationis, skulle han
strax dermedh begijfva sigh opp till Eders Kärlighet. Och såsom vij hafve i
samme vårt breff innelycht tvenne förslagh om thet krigzfolk, som vij varde
behollandes i vår och chronones tjenst, och huru vij mehre consili- än ordre-
vijs förmehne soldatescan vara till afbetala, och öffver samme förslagh
honom, Gustaff Hanson, muntligen här informerat, så varder han och Eders
Kärlighet vedh sin ankompst vår ytterligere meningh öfver samme förslagh,
hvar så behoff görss, berättandes. Och på det Eders Kärlighet må jempte
krigzpraesidenten Ersken hafve nogon viss och i cammarsakerne och deres
bestellninger snäll och förfahren man vedh handen, och till at bruka anten
deroppe vedh folkets afbetalningh, afdanckningh och behollande i tjensten,
eller elljest till committera praeparatoria till det inhemiske krigzfolkets
afföringh och thee verffvandes inlogeringh uthi befestningerne i Pommern,
Brehmen och Wissmar. Hvarföre hafve vij befallat öffvercammereren Gerth
Anthoni Rhensköldh
Gerd Antoniison (1639 nobilitiert) Rehnskiöld (1610–1659), Oberkämmerer in Pommern;
biographische Hinweise: APW [ II C 3 S. 122 Anm. 2. ]
oförsummedt förfoga och hoos Eders Kärlighet affventa, hvadh ther kan vara
af honom at förrättes.
Assistentzrådet Lillieström
Johan Nicodemi Ahus (1636 nobilitiert) Lillieström (1597–1657), seit 1636 Assistenzrat in
Pommern; biographische Hinweise: APW [ II C 3 S. 62 Anm. 1. ]
informera oss om den Pommerske staten och dess medell vedh fredztijden, at
vij så mycket bettre framdeles må kunne ther regementzväsendet inrätta och
underhollet för guarnisonerne thersammestedes aff landzsens medell praeste-
rade blifva. Vij skulle gerne sij, att sedan friden vore executeradt och Eders
Kärlighet störste lasten af arméen och guarnisonerne i Tysklandh befriadt,
Eders Kärlighet ville sig medh denne commissionen beläggia och med dee
rådzpersoner och generalgouverneurer öfver Pommern och Brehmen, som
hoos Eders Kärlighet stadde äre, taga denne författningen och inrättningen af
väsendet i berörde provincier för sigh, och öfverleggia sakerne till een viss
reduction, så gott sigh göra låter, gifvandes oss theruthinnan ett sådant consi-
lium och förslagh vedh handen, som sedan kan stekes i verket.
Och såsom vij den 4. huius månde recommendera Eders Kärlighet verffnin-
gen af ett regemente eller nogre compagnier handverker, serdeles lijnveffvare,
smeder och dem, som arbete jern, koppar och messingh, at sättie sigh neder
här i rijket, till populera landet och excolera handverken i städerne, så vele vij
thetsamme hermedh haffve opreppat, bärandes till Eders Kärlighet den gode
tillförsichten, att heruthinnan gjordt och företagit varder, hvadh görliget är,
hvar icke at ett heelt regemente, då åthminstonne nogre compagnier eller ett
ahntaal af handtverker, som een tidh hafve folgt kriget effter, måtte beholles
eller verffves, till at begifve sigh här i rijket neder, hvar icke annars, då under
nampn at vara under vårt guardie. Efftersom vij i Eders Kärlighetz sköön
hemstelle sättet, huru dette bäst vore at uthrätta.
Elljest hvadh krigzfolck oss tycker skole vara till beholla i vår och chronones
tjenst effter freden, thet mentionnere och uthtrycke vij uthi vårt förslagh i
och hoos det förre breffvet. Och efftersom oss vedh denne lägenheten äfven
tillhanda kommer ett breff från residenten i Benfelden, Georg Snoilskij, theri
han berättar, hvadh för ett skönt regemente gamble knechtar, som oss och
chronan af långligh tidh tillbakar hafve tjent och äre vahne vedh ett ordent-
liget lefvadt och underholl, der ligger i guarnison, och vore i vår och chrono-
nes tjenst medh nytta at beholla, efftersom Eders Kärlighet hafver till at sij af
hoosgående copier, och vij vele förmoda, at han herom för dette hafver gijfvit
Eders Kärlighet part. Hvarföre och emedan oss synes icke orådeligit, för nu
berörde orsaker skuldh, att samme knechter (om hvilke hertigen af Wirten-
berg här solliciterar, att kunne blifve Hanss Höghet, i hvilkens landh thee
mestedels skole vara verfvade, öfverlåter) behölles i tjensten effter freden,
såsom medh hvilke man uthan mindre bångh skulle kunne komma tillrätta,
både i disciplinen såvell som underhollet, ty hafve vij icke velet underlåta,
Eders Kärlighet herom påminna, stellandes Eders Kärlighet i sköön, at theri-
blandh thet folck, som vij uthi tjensten behollandes varde, kunde blifve an-
tagne och i tijden dragne therifrån hijt nederåth sjökanten.
Den sidste puncten i vårt förre breff, som Gustaff Hanson varder bringandes
Eders Kärlighet tillhanda, är af stor consideration och icke heelt at låta uthur
acht vedh krigzfolkets afdanckningh uthur och behollande i tjensten. Och
tvifle vij intet, att Eders Kärlighet ju kaster på den saken ett starkt ögha och
mesnagerer vårt consilium och ordre medh godh försichtigheet. Näst dette
vele vij och Eders Kärlighet hafve recommenderat Frankerijkes desiderium, at
fåå och bekomme i sin tjenst effter afdanckningen det krigzfolket, som vij
icke varde behollandes i vår och chronones tjenst. Och begere af Eders Kär-
lighet hermedh venligen, at hvadhsom afdankes och förlofves uthur vår
tjenst, Eders Kärlighet ville medh gott maneer det tillskantza och tillskynda
Frankerijke, att blifva sedan brukat i dess tjenst. Efftersom vij och härmedh
residenten Chanut therom hafve confererat, och vele oss heremot af Franke-
rijke nogen condition hafve förbetingat och behollen. Dette är så, hvadh vij
denne gången hafve funnet gott, Eders Kärlighet att communicera.