Acta Pacis Westphalicae II C 4,2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 2. Teil: 1648-1649 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
432. Johan Oxenstierna an Königin Christina Münster 1648 November 12/22
[ 411 ] / 432 /–
Münster 1648 November 12/22
Ausf.: DG 13 fol. 1075–1078; Regest (Auszug): UA XXIII S. 123.
Eingang der königlichen Weisung wegen ferneren Verhaltens der schwedischen Gesandten.
Krankheit Salvius’. Erfolgreiche Grenzverhandlungen mit Kurbrandenburg als Vorbedingung
eines Bündnisses. Ausbleiben der Antwort Pfalzgraf Carl Gustavs auf das zugesandte Friedensin-
strument , dagegen Reaktion des kaiserlichen Hofes und Heeres. Unsichere spanische Haltung
wegen Räumung der Festungen am Rhein. Gefährdung schwedischer Quartiere. Osnabrücker
Kapitulation. Stillstand der spanisch-französischen Verhandlungen. Serviens Vertrauen auf
schwedische Unterstützung. Petition der Stadt Nürnberg an Königin Christina. Aufnahme des
Friedens durch den päpstlichen Nuntius.
Eders Kongliga Maijestättz allernådigste skrifvelsse af den 20. sistförledne
Octobris hafver min collega och jagh med siste posten uthur Sverige för 6
dagar sedan här handfångit och däraff Eders Kungliga Majestäts nådigste vilje
och befalningh om vårt respective hemresande och förbliffvande sampt trac-
terande medh dee Churbrandenburgiske, deels öffver gräntzerne i Pomme-
ren deels alliancen, som dee på deras herres vägnar skole hafva tillbudit,
medh hvadh mehra som högstbemälte Eders Kungliga Majestättz breff inne-
holler .
Min collega ähr dagen effter förbemälte breffz ankomst medh een indisposi-
tion befallen, som honom alt sedan och ännu obligerar att holla sängen.
Hvarföre han icke väll i denne gång kan komma att skrifva medh migh con-
iunctim , uthan förmenar best, att vij ded särskilt göra. Han varder altså tvijf-
velsuthan sjelff om sin heemreesa skrijfvandes, hvadh han tycker. Så mycket
migh angåår, beqvämar jagh migh billigt gerna hörsamlingen Eders Kungliga
Majestäts allernådigste ordre och blijffver häruthe, till att effterkomma och
värckstelligt göra, hvadhsom allareda slutit ähr såsom och hvad Eders Kung-
liga Majestät ähnnu yterligare täckes migh nådigst att påläggia, det jagh vis-
serligen effter min plict troligen och oförtruten göra vil, såvidt Gudh migh
förståndet och kraffterne behagar att förlähna.
Hvadh tractaten medh dee Brandenburgiske vidhkommer, så haffver chur-
förstlige gesanter, som här nu ähre, nemligen greffven aff Wittgenstein, We-
senbeck och Fromholtz, nu idagh sigh hoos migh instelt och sökt, att gränt-
zehandeln måtte företages och richtigt determineras. Settiandes den affhand-
lingen för ett fundament till alliance och den venskap huset Brandenburg här-
effter medh Eders Kungliga Majestät och chronan vill ingå och oföränderli-
gen holla. Dett der något concept aff alliancen skole haffva promitterat, som
Eders Kungliga Majestät i dess skrifvelsse anföre, vele dee inthet rätt bestå,
uthan säija ett projectet snart kunna upsättias tam quoad formalia quam ma-
terialia , om man om gräntzsaken vore richtigh. Dee berätta eljest, att churför-
sten haffver skrifvit till Berlin effter information om pactis antiquis emellan
dee förstlige Pomerske husen, jemvel och dee förbundh, som tillförende hafve
varit anten projecterade eller i observantz kompne emellan framfarne Sveri-
ges konunger och huset Brandenburgh, hollandes före, att uthaff dem best
kan tages, hvadhsom till een beständigh alliancen inrättande kan behöffvas.
In summa, om gräntzen och dee länders, som Eders Kungliga Majestät aff
churfürsten ähnnu i possession hafver, restitution vilja dee först vara försäk-
rade , förähn som dee till någon alliance vilja förståå.
Det ähr dem svarat vordit, att här in loco aff oss ingen fullkombligh richtig-
heet på gräntzerna må kunde skee, effter ded ähr een saak, som necessario
måste ankomma på een ocularem inspectionem. Ded syntes best, att i Pom-
meren förordnades visse commissarier på både sijdor, som företogo samme
gräntzeföreningh. Där Hans Churförstlighe Durchleuchtighkeit nu strax ville
därtill förstå, så vore vij effter hafvande mact aff Eders Kungliga Majestät
öffverbödige, att förordna visse personer, som uthan drögzmål sigh dette
värcket upåtaga skulle, och holle vij före, att ju för ded skedde, ju bettre helst
effter ded tyckes best vara, att man ante ratificationum commutationem där-
upå richtigheet gjorde, på thet alle difficulteter circa restitutionem locorum
måtte vara uphäfne. Men dee drijfva alt upå, att sakerne här af oss måtte af-
hjelpas och decideras, viljandes imårgon eller öffvermårgon oss sina desideria
vijdare skriffteligen gifva. Det ståår altså nu därupå, att dee det göra. Och
varde vij medh nästa post vijdare därom kunnandes, hvadh förefaller, berätta.
Jagh troor, att denna Pommerske handelen skall förorsaka något uppehåll på
ratificationum commutation. Ty där sticker vist något under, som jagh hop-
pas snart att penetrera, och skall jagh migh högst låtha angeleget vara, ded att
erfara.
Eljest ähr här hoos oss sakerne nestan i samma lag, som för 8 dagar sedan. Vij
hafva ifrån herr generalissimi Furstlige Nåde ähnnu inthet svar fåt upå vår
notificationsskrifvelse om slutet. Men dee keijserlige gesanter hafva fåt svar
ifran keijserlige hoffvet och eljest duc d’Amalphi. Keijsaren med heela sitt
hoff skole treffligen hafva sigh frögdat åth fredztienderne, och gör sigh hvar
man den visse inbilningh, att denne keijserlige ratificationen otvijfelachtigt
följa skall. Doch mena somlige, att om den Spanske och Frantzöske freden
icke bekommer sin fortgångh, så lärer någre remora inkomma, att ratificatio-
nerne så praecise och juste inthet lära uthväxlas, som loffvat ähr. I synnerheet
holles före, att Spannien inthet lärer förstå till Franckendals, Erebreitstein
och Hammersteins evacuation eller restitution, och altså Franckrijke inthet
eller affträda någre platzer och begifva sig sin fordeel. Tijden måste alt uth-
vijsa .
Jagh tvijfler, om soldateskens contentement richtigt lärer effter lofvet följa
eller skall kunna opbringas, efftersom det lijkt ähr, att våre armeer såväl egne,
som Franckrijkes i dee creitzer, som Eders Kungliga Majestät ähre tillslagne,
komma att logera och hafva sin quarteer. Uthur Westphäliske creitzen ähre
hijt förskreffne commissarier till den 14. huius, att göra om quarteren och
underholdet sampt contributionen richtigt. Men ingen hafver sigh ännu in-
stält , dock hoppas man, att dee det inthet försuma, effter de illorum agitur
interesse. Medh den Osnabrugiske capitulationen är ded därhän kommit, att
biskopen Frantz Wilhelm medh capitlet hafva igåår genom dee keiserlige ge-
santer låtit oss insinuera een gegenberict på det, som vij dem senast öffver-
goffve om tillståndet i stifftet anno 1624. Copia aff samma gegenberict ähr
här hoos littera A. Vij hafva densamme strax tillstält interessatis evangelicis i
stifftet sampt dee Brunsvijkiske-Luneburgiske, och varde effter undfånget
svar aff dem medh dee keijserlige vijdare härom till conference trädandes och
försäkrandes, huru den saken best kan vara att afhjelpa.
I den Spanske och Frantzöske handelen ähr detta allenast förelupit, att Brun
nu igenom vårt pådrijfvande hafver ändtligh gifvit greve Servient een skrifft
uth, att förklara sigh upå, som bijlagen littera B förmäler. Som jagh förnim-
mer , lärer Servient innan fåå dagar därupå skriffteligen svara. Men Brun var-
der inthet på greve Servients skrifft replicerandes, förähn han den haffver rap-
porterat Pignerande, som ähr i Brüssel, och kanskee ifrån hoffvet i Madrid
därom besked kommer, så att ded ståår alt i vijda fellet medh den handelen,
och jagh hoppet fuller för denne gångh däruthi något fructbarligit att uth-
retta .
Eljest tesmoignerar greff Servient på Franckrijkes vägnar, att hafva till Eders
Kungliga Majestät stoor confidence om all god venskaps continuation och
appuy i dee saker, som Franckrijke angåå. Men om vijdare alliance eller sub-
sidier höres inthet.
Staden Nürnberghz abgesanter här hafver bijfogade skrifvelsse aff staden till
Eders Kungliga Majestät inleffvererat, medh begäran, att densamme Eders
Kungliga Majestät i underdånigheet måtte blifva inhendigat. Inneholdet var-
der Eders Kungliga Majestät aff sjelffve breffvet medh mehra förnimmandes.
Eders Kungliga Majestät står att favorisera dem medh svar effter dess nådige
behag. Petitumet synes inthet obillight och ähr inthet uthan, att, där Eders
Kungliga Majestät dem medh hugneligit svar nådigst ville favorisera, vorde
staden det för een synnerligh konglig gunst och favor altid erkennandes, eff-
tersom Eders Kungliga Majestät jagh i underdånigheet saken till det besta
recommenderar. Ded faller nu eljest sådane hinder in, att Eders Kungliga Ma-
jestät jagh inthet mehra sinner tillskrifva.
PS: Huru denne freden den påveske nuncio, som här ähr, behagar, täckes
Eders Kungliga Majestät sig af bijlagan littera C låtha föredraga.
1079–1079’ Deduktion wegen der Religionsverhältnisse im Stift Osnabrück. o. O. u. Tag
1080–1085 Gegenbericht, wie es anno 1624 im stifft Oßnabrück auffm platten lande,
dörffern und wigbolden mitt der religion bewandt geweßen. Extraditum 1648 Novem-
ber [11]/21
(B:)1086–1086’ Erklärung des päpstlichen Nuntius Fabio Chigi wegen der Religionsver-
hältnisse im Stift Osnabrück. Münster 1648 Oktober [4]/14
C: 1087–1088 Punkte und Artikel, von denen die Gesandten der Generalstaaten den spa-
nischen Bevollmächtigten versichern, daß sie von den französischen Gesandten gebilligt wor-
den sind. o. O. u. Tag
1089–1089’ Bericht über den Fortgang der Verhandlung. Münster 1648 Oktober 24/
November 3
3: 1090–1091’ Die Deputierten der Reichsstände an die kreisausschreibenden Fürsten we-
gen der Verteilung der schwedischen Miliz. Münster 1648 Oktober 17/27
4: 1092–1092’ Attestatum der Mainzer Kanzlei für die schwedischen Gesandten wegen der
Stadt Bremen. Münster 1648 Oktober 5/15
5: 1093–1093’ Attestat der Kurmainzer Kanzlei für den Grafen von Waldeck wegen Pyr-
mont . Münster 1648 Oktober 18/28
6: 1094–1094’ Attestat der Kurmainzer Kanzlei für die Stadt Speyer wegen der Amnestie.
Münster 1648 [September 28]/Oktober 8
7: 1095 Attestat für den Markgrafen von Baden-Durlach wegen der Kellnerei Malsch. Mün-
ster 1648 Oktober [11]/21