Acta Pacis Westphalicae II C 4,2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 2. Teil: 1648-1649 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
430. Königin Christina an Johan Oxenstierna und Salvius Stockholm 1648 November 11/21
Stockholm 1648 November 11/21
Kopie: RR (sv) fol. 86–91’ = Druckvorlage; Konzept: Kungliga Koncepter Nr. 70.
Bestätigung des Berichts vom 22. Oktober. Abfertigung Gustaf Hanssons mit der Ratifikation
nach Osnabrück sowie mit einer Erklärung zur Friedensexekution. Rückreise der Gesandten von
Münster nach Osnabrück, nachdem Spanien und Frankreich keine Fortschritte machen. Unkor-
rekter schwedischer Titel im Vertragsinstrument. Beförderung der hessischen Satisfaktionsforde-
rungen , möglichst nicht auf Kosten Schwedens.
Vi sij af Edert bref sub dato Münster den 22. passati , det I hade affärdat
Kleye till vår generalissimum med notificationen om friden och communica-
tionen öfver des execution, och att I tänckte till att begifva Eder till Ossna-
brück igen, efter ingendera parten af Frantzösiske och Spaniske legaterne är
till accommodation benägen.
Vi hafve härom föga att påminna, utan nu som förr vele innan få dagar till-
baka igen affärda Gustav Hansson med vår ratification, så ock vår vidare för-
klaring öfver executionssakerne, som oss synes nödige vara, att blifva af hög-
bemälte vår generalissimo tagne i ackt. Det hade väl varit en sak, att han strax
hade blifvit med vår ratification affärdad ut till Eder igen, men ratificationer-
nes exemplar behöfva tid till att skrifvas rene, så att de kunna med heder
utandtvardas. Terminus extraditionis är något knapp satt. Och ehuruväl vi uti
förleden sommar consenterade till två månader imellan conclusam och ratifi-
catam pacem, så gjorde vi det likväl af det posito, att I skulle därute hafva
munderat alle instrumenta och dem oss öfverskicka, på det vi här strax hade
kunnat dem allenast subscribere. Elljest hade vi väl låtit blifva terminen vid
tre månader, som förr var afskedat. Nu annorlunda är skedt, måste Gustav
Hansson ännu här på någon dagar och till exemplarens perfection fördröija;
skall dock till bestämdan tid till Eder komma.
Och eftersom I ingen stor benägenhet finne hos Franckrike och Spanien till
inträda tractat och frid, så hafver ock sine skäl, att I ock hafve begifvit Eder
från Münster, ju tilldes I si, huru den Tyske fridens execution sig vill anlåta
och den aflöper. Detta måste vi obiter emot Eder icke oförmält låta, at eme-
dan vi si af den ratificationsforme, som Kejsaren skall gifva på instrumentum
pacis, att han gifver vår salige herr fader allenast det praedicatum serenissimi
och icke potentissimi, där afskriften af samme form, som oss är af Gustav
Hansson tillställt, är correct, I fördenskuld vele vara betänckte uppå, att
sådan defect varder blifver af Keisaren itid uppfyld.
Den Hessiske residenten ligger oss åter an, att vi ville genom Eder befordra
fru landtgrefvinnans åstundan, att bekomma en tunna guld till den ena, som
ständerne allaredo skole hafva beviljat till Hennes Kärligheets soldatescas
satisfaction, förutan de andre sex tunnor gulds Hessiske satisfaction; beropar
sig ock uppå Eder tillsägelse, att vilja hos oss recommendera Hennes Kärlig-
heets postulation om exemptionen för den andel af vår milities contentement,
som Hennes Kärligheets land bör praestera. Nu göre vi Hennes Kärligheet
gärna till vilja härutinnan, såvidt vi kunne, utan vårt förtaal och blasme görat,
och där ständerne äre till en tunna guld ännu att disponera, och vår militie
härigenom icke ett märckeligit afgår. Och derföre recommendere vi Eder
desse saker på efterföljande sätt, nemligen att I vele göra Eder möijeligaste
flit, till att tala för Hennes Kärligheet hos de keiserlige och ständerne, att hon
till den förr utlofvade ena tunna guldh måtte ännu bekomma ett hundrade
tusende Riksdaler till sin soldatesqvas satisfaction; hvar icke contant vid rati-
ficerade slutet, då framdeles afkortas uti Ricksanlagorne. Står det Hennes
Kärligheet att tillaccordera, såsom vi då icke kunne si, med hvad fog Hennes
Kärligheet skall kunna sit land undraga för vår milities satisfactions erlägg-
ning , altså förmene vi ock vara skäl, att Hessen drager den lasten lika med
dem androm. Men där så vore, att I icke kunne för Hennes Kärligheet af de
keiserlige och ständerne erhålla ännu en tunna guld till den förre, hvarcken
contant eller i afkortning på Ricksanlagorne, då vele vi Hennes Kärligheets
land med samma exemption hafva accommoderat och för den lasten befriat.
Derföre I vele göra Eder flit och nå en god resolution för landtgrefvinnan i
det förra ärendet, på det att vi icke måtte komma till detta andras bevilning
med förminskelse af vår soldatescas betalning. Och ifall I intet mera må hos
den keiserlige och ständerne, än hvad härtill är lofvat, men till följa af vår
resolution måste förunna Hennes Kärligheet samma exemption, tå vill vara
nödigt, att I därom itid högbemälte vår generalissimo advertera, på det han
må kunna veta, att denne Casselske andelen afgår utaf den summan, som till
vår och chronans soldatescas contentement elljest är beviljat.