Acta Pacis Westphalicae II C 4,2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 2. Teil: 1648-1649 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
384. Salvius an Königin Christina Münster 1648 Oktober 1/11
Münster 1648 Oktober 1/11
Ausf.: DG 13 fol. 845–846’; Druck (Auszug): UA XXIII S. 121f.
Unmöglichkeit einer gleichzeitigen Unterzeichnung des spanischen mit dem deutschen Frieden.
Langsame Vorbereitung der Unterschriften unter den französischen und schwedischen Verträgen.
Zweckmäßigkeit, die schwedische Unterschrift bis nach der Einnahme Prags zurückzustellen.
Kurbrandenburgischer Plan für ein Verteidigungsbündnis mit Schweden. Grenzregulierung in
Hinterpommern. Vermittlung im schwedisch-polnischen Frieden. Subsidienverhandlungen in
Paris. Geldprobleme. Wittenbergs Sieg in Böhmen.
Jagh hafver nu imorgon tree vekor varit här, at befordra tractaten till änd-
skap . Den Spaniske kan tillijka med den Tyske för denne gången icke afhjel-
pas ob defectum Hispanici mandati, uthan begieras post pacem Imperii af oss
och alla ständer befordras till richtighet.
I nestförledne veka hafver man fast alle dagar skolat underskrifva friden med
Sverige och Franckrijke, men de monga hufuden och i hvarannan löpande
åtskillige interessen såväl som den longsamma modus procedendi tillåter icke
mehra hastighet. De deponerade instrumenta hafve icke aldeles varit reene,
uthan här och där deels in margine skrifvit, deels inter lineas, deels most
uthstrykas (såssom den Casseliske clausula etc. Quatenus), deels ändras. Altså
skrifves nu några blad reene och, der icke något synnerligit hinder infaller,
holles i gemeen derföre, at subscriptionen visserligen skeer uthi ingående
veka. Och der ähn något mehr hade hastas kunnat, så hafver man doch på
Eders Kunglige Majestättz sida icke behöfft så myckit hasta, effter Eders
Kunglige Majestättz eigne troupper, hvad heller ähr, moste mäst blifva häru-
the till våhren, man och gierna såge, at Hans Furstlige Nåde pfaltzgrefven
motte först få in Prag och der nogon ergetzlighet, såssom och at greff Johan
Oxenstierna (som väntas idag eller morgon) först kumme hijt, på det af oss
gjordes communi consilio et opera. Jagh hafver altså, mäst till den ända, vidh
instrumentorum deposition reserverat innelagde puncter sub littera A, at
praeliminariter ante subscriptionem decideras. Medh greff Servien hafva och
de punchterne sub littera B most debatteras och giöres richtige. Nu ähr det i
det närmeste richtigt och arbetas i det öfrige, såssom marginalia på A och B
förmäle. Ständerne (serdeles Bavarici) drifvit mächtog ting opå, at underskrif-
ningen må ske, åth längstenne i öfvermorgon. Hvad nu skee kan, varder
Eders Kunglige Majestätt med fölljande post allernådigst förnimmandes.
De Churbrandenburgiske varda strax effter friden projecterandes den alli-
ance , som churfursten begierer med Eders Kunglige Majestätt att ingå, hvil-
ken project eller puncter skole då strax sändas Eders Kunglige Majestätt till-
handa . Churfursten contesterar stoor begieran, at träda i een rätt fast förtro-
lighet medh Eders Kunglige Majestätt och såge gierna, at vij finge hijt een ny
fullmacht och instruction, at tractera samma alliance. Secundo begierde
Churbrandeburgiske och, at Eders Kunglige Majestätt täcktes gifva nogon
commission, at nu strax, effter sluten frid, richtige giöra gräntzerne i Hinder-
pommern . Hvilken commission beqvämmast synes kunna gifvas Eders Kung-
lige Majestätt ministris, som i Pommern ähre. Och synes vara hopp, till att nå
expectancen på Neumarck cum annexis (hvilket jag hafva således underhan-
den praeparerat), der Eders Kunglige Majestätt låter moderate procederas vid
den Hinderpommerske gräntzesättningen. Churfursten ähr uhr Pommeren
berättat vorden, såssom skulle Eders Kunglige Majestätt ministri der elljest
hotas, at taga honom några tusende huben land ifrån öfver dess gräntzer, hvil-
ket han hoppas, Eders Kunglige Majestätt icke tillstädiandes varder.
I Pohlen drifver han och på fridztractaten med Eders Kunglige Majestätt,
men för den troublen, som der nu ähr, kunne de Polniske ähn icke resolvera.
Han synes och vela praeservera sig förmedelst bemälte alliance, der Eders
Kunglige Majestet skulle råka i krijgh med Pohlen, at den furstlige delen af
Preussen motte blifva uthan fahra. In summa, han menar giöra een defensiv-
alliance pro mutuorum statuum securitate häruthe, således at, der anten Eders
Kunglige Majestätt eller honom skedde något intrång, hvardera motte då vara
reciproquement obligerat till een viss proportionerad assistence.
Jagh fick elljest i förgår ambassadeuren Rosenhanes skrifvelsse uhr Paris af
den 23. Septembris, deri han begierer af sommarsubsidierne åthminstone
10 000 Riksdaler till chröningzziratens betalande. Det ähr illa, at sådant ähr
icke förr aviserat vordet. Ty subsidierne ähre allareda in Augusto helt och
hollit anticiperade Hans Furstlige Nåde hertig Charl Gustaff, och vele antici-
panterne intet tillbakes låta af deres fulla betalning. 80 000 Riksdaler af subsi-
dierne ähre på feldtmarschalk herr Wrangels vechzler gångne. 6616 Riksdaler
hafver herr Rosenhane tillförende ther aftagit och då intet mehra begiert. Nu
vill det falla heelt besvarligit, at lösa cammerherren Carl Soop thedan, som
han skrifver elljest blifva der arresterat med bemälte saker. Kunde någon
vechzel giöres uhr Sverige till Hamburg, vore det ett gott medel. Och moste
monsieur Rosenhane sålenge derföre cavera. Elljest ähr jag desföruthan högt
nog belastat. Subsidierne ähre ähnnu i Hamburg icke alle erlagde. Doch ähre
vechzlerne alle ankompne och accepterade. Hans Furstlige Nåde hertig Carll
hafver ingen ting vijdere ähn ofvanbemälte två poster deraf velat remittera, så
att ambassaden och residenterne eller postväsendet icke een penning deraf
bekommit hafve.
Generaln herr Wittenbergz victoria varder förmodeligen Prags eröfring be-
fordrande . Gudh gifvet!
B: 949–949’ 19 Punkte zum französischen Friedensvertrag. o. O. u. Tag
850–851 Kurfürst Friedrich Wilhelm von Brandenburg an Fromhold. Kleve 1648 [ Septem-
ber 23]/Oktober 3
851’ Aktennotiz betr. die Notwendigkeit, ein Schreiben der Königin an den Kurfürsten von
Brandenburg zu richten. o. O. u. Tag
852 Gaston, Herzog von Orléans, an das Parlament in Paris. Ruel 1648 September [13]/23
852’–853 Louis de Bourbon, Herzog von Enghien
Louis de Bourbon, Herzog von Enghien (bis 1646), 1621–1686, seit 1646 Prince de Condé;
Hinweise: APW [ II C 2 S. 99 Anm. 2. ]
September [13]/23
854–855’ Avisen
856–857 Kaiser Ferdinand III. an 13 Orte der Schweizer Eidgenossenschaft. Linz 1648
Juli [16]/26
857’ Erzherzog Ferdinand Carl an dieselben. Innsbruck 1648 [Juli 29]/August 8
858–872 Avisen