Acta Pacis Westphalicae II C 4,2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 2. Teil: 1648-1649 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
371. Biörenklou an Königin Christina Münster 1648 September 17/27
–/ 371 /–
Münster 1648 September 17/27
Ausf. mit eigh. PS: DG 13 fol. 735–738.
Kecke Reden der Stände gegenüber den Kaiserlichen. Klagen Bruns über die von den Reichsstän-
den in Osnabrück ohne sein Zutun mit den Franzosen getroffenen Absprachen. Gegenvorwürfe
der Stände, er habe insgeheim mit Servien verhandelt. Friedensbereitschaft Volmars, aber Sorge
um Exekution des Vertrages. Verschwörung gegen den spanischen König und Gefangensetzung
des spanischen Oberkommandierenden wegen seiner Niederlage bei Rocroi. Spanische Abneigung
gegen eine deutsche Nachfolge in Spanien. Absetzung des türkischen Sultans und venezianisch-
türkische Friedensverhandlungen. Voraussichtlicher Anschluß Venedigs an den Kaiser gegen
Frankreich. Gute Zusammenarbeit Serviens mit den Reichsständen.
Eders Konglige Maijestett legatus plenipotentiarius berättar med thenne
posten omständigeligen, hvad här i Ossnabrügge vijd visit- och revisiterne
sampt elljest, effter inkommin berättelsse, äre förefallet. Till meere ljus i
samme sak fogar jag allenast här hoos under littera A een furstlige gesandtens
protocoll med dess två bijlagar, vijsandes theruth, hvadh emellan the keijser-
lige och ständerne i thesse nästföregående dagar är föreluppit. Eders Kunglige
Maijestett täches theruthur förnimma, huru käkt ständerne nu tala och huru
the keijserlige theremot sig länckia.
Hispanicus plenipotentiarius Brün hafver sig på thet högsta vijlagt, att både
med rationibus och hoot här bringa status till nya deliberationer, allegeran-
des , det Spanien inthet hade förmodet, det Osnabrugenses skulle något hafva
gjordt och slutit in praeiudicium Hispaniae, uthan fast mere skuttit sådane
saker hijtt eller åtminstone undt och föreskrifvit honom, Brün, een tijd (som
Hålländerne gjorde med Franckrijke) att tractera sijn herrens interesse.
Thenne tractaten vore ansedd på een allmän frijd och konungen i Spanien
respectu Burgundiae een constatus, Imperii amicus och Keijsarens allierad;
färdig att göra frijd med Franckrijke alle stunder och ögnoblech. Skull stän-
derne , oachtandes alt sådant, hasta till slutet, kunde the ändå inthet bekomma
frijdh, uthan välters i värre olägenhet. Spanien gifver på thet sättet inthet sin
consens till Elsassens cession och drogo icke heller sijne guarnisoner uhr
Franckenthal och andre ortherne i Tysklandh.
Medh thesse och slijke discurser hafver han här och ther hoos gesandterne sig
låtit höra, men enkennerlig varit hårdt ihoop med Moguntinis och Bavaricis,
såsom the ther största rästen hafva hafft i Ossnabrügge och på ständernes
vägner pousserat saken till slut med greve Servient. Som här säges, hafva ther
på alle orther, som hvar är behjertat till, mött och svarat Brün effter hans tal
och sakernes art, ibland annat, att the hade procederat och tracterat med
greve Servient oppenbart och effter Rijksens constitutioner. Rex Hispaniae
hade som een constatus hafft macht att comparera uthi Ossnabrügge och ther
tala pro rebus communibus in Imperio. Hvad anlangade hans strijder med
Franckrijke, theruthi ville ständerne sig inthet mengia. Kunde the nu strax
förlijkes och blifva richtige, vore thet så myckit högre att önska propter uni-
versalem pacem, men att töfva thereffter eller sättia honom tijd, thet vore
them inthet lägeligit. Hålländerne hafva satt 2 måner för the Fransöske, att
thessförinnen göra sine saker richtige, såsom för sijne allierade; här vore een
annan sak. Bavarici skole hafva sagt både caesareanis och Hispanico, dett
Spanien hade länge nog skinnat Römerske Rijket. Nu vore tijd, att status sågo
op med ögerne och hindrade sådant. In summa, här är nu communis opinio
bland ständerne, att frijden skull kunna i nästfölljande vecka (så snart Keijsa-
rens resolution komme öfver adsistentzpunchten) slutes. Om thet så kan
drabba in eller och ungefehr thereffter föllje, thet lärer tijden. Om Caesaris
resolutio inthet är, som status begära, så står derhän, om the och strax kunna
sluta; och om Keijsaren inthet vill förlåta Spanien, vill een eenhällig resolu-
tion emellan ständerne behöfvas, quid facto opere sit!
Herr Volmar hafver sagt åt the Würtenbergiske herr Farenbühler, dett the
måtto fuller vijd så fattade saker här på tractaten och i Keijsarens länder
skicka sig i thet, som ständerne hafva gjordt. Men han befruchtade, att execu-
tio huius tractatus skulle blifva svår och vecklas i någon oreeda, så att man
ändå inthet kommo till thet mål, som ständerne intenderar.
Residenten Kleyhe var här i thesse dagar och brachte ifrån herr generalissimi
Furstlige Durchlauchtt på littera B technade påminnelsser ad punctum execu-
tionis .
PS: Ithet att Spanien haffva väntet på och kann skee fomenterat civiles motus
in Gallia, hafve slijka öppatz hoss them sjelffve. Thet berättes här för visse, att
15 magnates hafve conspirerat emot regem Hispaniae, att på een anstält jagt
toge honom af dege och före hans eendeste dotter till Portugal, att giffe henne
med moderni regis filio. The sjelfva skole hafve ämnet bytha regna Hispaniae
sig emellan. Fem dagar, förän thette skulle effectueres, är thet på fölljande
sätt, som här af caesareanis berättes, oppenbarat. Then förnämste af complici-
bus , een ung herre och af hög afkomst, skall hafve frijat att effter een ung
dame af lijka condition, men bägge af ringa meddel. Effter damen ville vetta
af sijn frijare, hvarmed han tänkte uhföre sin stat, hafver han i troomåål op-
tächt thet, som var förhanden och then fortun han tychte sig bäre i henden,
nembligen att snart blifve konung. Damen blifvandes förstöret öfver ett slijkt
ferligit anslag, hafve thet optäkt kungens favorit och thenne konungen sjelff.
Theröfver äre offtabemälte frijare fasttagne och vorden torquerat, bekännan-
des på fem andre, som skole sittia inne.
Francisco de Melos
Tortosa. Krane skyller honom vore orsaken till Spaniens närvarande olycker,
effter han tappade slakten för Rocroy. Orsaken hvij samma proceres Hispa-
niae skole thetta hafve företagit, blifve här uhgifvit, att thermed förekomma,
det någon af huss Österrijke icke måtte komma till regemente hoss them,
aldenstund theres konung inthet hafver någre son och the inthet ville lijde
externi et Germani imperium!
Imperator Turcius skall vara kastet in perpetuum carcerem och hans son af 6
ad 7 åhr sätt pa hans thron
ken och Venedig
neti tage Keijsarens och Spaniens partij moot Frankerijke. Thet skall reeda
arbetas therpå och republiquen stå effter någre orther, som Peschewitz ,
medh ett advisbreff bekräffter, uth med mari Adriatico, hvilke höre till huss
Österijke. The see icke helle gärna, att Gallia fåår stoor foot in Italia. Och
Contarini talar inthet alt i bästa måtton här pro Gallia.
Greve Servient besvärer sig öfver begge mediatorerne. Greve Servient hafve i
Ossnabrügge hittat på bäste medlet, att poussera värket genom ständerne.
The äre nu hanss förfäktare! Them råder och styrker han, att drijffve på them
keijserlige uthi Tyske frijden, och ställer sig sjelff, som ville han med them
sampt the keijserlige sluta pacem Germaniae, låtendes Spaniske saken bliffve,
men sotto mano hjelper han och låter andra drijffve tractatum Hispanicum.
Theraff hafve caesareani och Brun, som nu är allena och kanskee uthan in-
struction att sluta, loppan i örone!
B: 748–749 Anmerkungen Pfalzgraf Carl Gustavs zu den Waffenstillstandsbedingungen.
o. O. u. Tag
750–751’ Vortrag der reichsständischen Deputierten vor den kaiserlichen Gesandten. Münster
1648 September 11/21
752–753’ Notae zum französischen Instrumentum pacis. Münster 1648 September 15/25
754–760’Avisen