9

–/ 371 /–

Biörenklou an Königin Christina

11

Münster 1648 September 17/27

12

Ausf. mit eigh. PS: DG 13 fol. 735–738.

13

Kecke Reden der Stände gegenüber den Kaiserlichen. Klagen Bruns über die von den Reichsstän-

14

den in Osnabrück ohne sein Zutun mit den Franzosen getroffenen Absprachen. Gegenvorwürfe

15

der Stände, er habe insgeheim mit Servien verhandelt. Friedensbereitschaft Volmars, aber Sorge

16

um Exekution des Vertrages. Verschwörung gegen den spanischen König und Gefangensetzung

17

des spanischen Oberkommandierenden wegen seiner Niederlage bei Rocroi. Spanische Abneigung

18

gegen eine deutsche Nachfolge in Spanien. Absetzung des türkischen Sultans und venezianisch-

19

türkische Friedensverhandlungen. Voraussichtlicher Anschluß Venedigs an den Kaiser gegen

20

Frankreich. Gute Zusammenarbeit Serviens mit den Reichsständen.

21

Eders Konglige Maijestett legatus plenipotentiarius berättar med thenne

22

posten omständigeligen, hvad här i Ossnabrügge vijd visit- och revisiterne

23

sampt elljest, effter inkommin berättelsse, äre förefallet. Till meere ljus i

24

samme sak fogar jag allenast här hoos under littera A een furstlige gesandtens

25

protocoll med dess två bijlagar, vijsandes theruth, hvadh emellan the keijser-

26

lige och ständerne i thesse nästföregående dagar är föreluppit. Eders Kunglige

27

Maijestett täches theruthur förnimma, huru käkt ständerne nu tala och huru

28

the keijserlige theremot sig länckia.

29

Hispanicus plenipotentiarius Brün hafver sig på thet högsta vijlagt, att både

30

med rationibus och hoot här bringa status till nya deliberationer, allegeran-

31

des , det Spanien inthet hade förmodet, det Osnabrugenses skulle något hafva

32

gjordt och slutit in praeiudicium Hispaniae, uthan fast mere skuttit sådane

33

saker hijtt eller åtminstone undt och föreskrifvit honom, Brün, een tijd (som

34

Hålländerne gjorde med Franckrijke) att tractera sijn herrens interesse.

35

Thenne tractaten vore ansedd på een allmän frijd och konungen i Spanien

36

respectu Burgundiae een constatus, Imperii amicus och Keijsarens allierad;

37

färdig att göra frijd med Franckrijke alle stunder och ögnoblech. Skull stän-

[p. 701] [scan. 247]

1

derne , oachtandes alt sådant, hasta till slutet, kunde the ändå inthet bekomma

2

frijdh, uthan välters i värre olägenhet. Spanien gifver på thet sättet inthet sin

3

consens till Elsassens cession och drogo icke heller sijne guarnisoner uhr

4

Franckenthal och andre ortherne i Tysklandh.

5

Medh thesse och slijke discurser hafver han här och ther hoos gesandterne sig

6

låtit höra, men enkennerlig varit hårdt ihoop med Moguntinis och Bavaricis,

7

såsom the ther största rästen hafva hafft i Ossnabrügge och på ständernes

8

vägner pousserat saken till slut med greve Servient. Som här säges, hafva ther

9

på alle orther, som hvar är behjertat till, mött och svarat Brün effter hans tal

10

och sakernes art, ibland annat, att the hade procederat och tracterat med

11

greve Servient oppenbart och effter Rijksens constitutioner. Rex Hispaniae

12

hade som een constatus hafft macht att comparera uthi Ossnabrügge och ther

13

tala pro rebus communibus in Imperio. Hvad anlangade hans strijder med

14

Franckrijke, theruthi ville ständerne sig inthet mengia. Kunde the nu strax

15

förlijkes och blifva richtige, vore thet så myckit högre att önska propter uni-

16

versalem pacem, men att töfva thereffter eller sättia honom tijd, thet vore

17

them inthet lägeligit. Hålländerne hafva satt 2 måner för the Fransöske, att

18

thessförinnen göra sine saker richtige, såsom för sijne allierade; här vore een

19

annan sak. Bavarici skole hafva sagt både caesareanis och Hispanico, dett

20

Spanien hade länge nog skinnat Römerske Rijket. Nu vore tijd, att status sågo

21

op med ögerne och hindrade sådant. In summa, här är nu communis opinio

22

bland ständerne, att frijden skull kunna i nästfölljande vecka (så snart Keijsa-

23

rens resolution komme öfver adsistentzpunchten) slutes. Om thet så kan

24

drabba in eller och ungefehr thereffter föllje, thet lärer tijden. Om Caesaris

25

resolutio inthet är, som status begära, så står derhän, om the och strax kunna

26

sluta; och om Keijsaren inthet vill förlåta Spanien, vill een eenhällig resolu-

27

tion emellan ständerne behöfvas, quid facto opere sit!

28

Herr Volmar hafver sagt åt the Würtenbergiske herr Farenbühler, dett the

29

måtto fuller vijd så fattade saker här på tractaten och i Keijsarens länder

30

skicka sig i thet, som ständerne hafva gjordt. Men han befruchtade, att execu-

31

tio huius tractatus skulle blifva svår och vecklas i någon oreeda, så att man

32

ändå inthet kommo till thet mål, som ständerne intenderar.

33

Residenten Kleyhe var här i thesse dagar och brachte ifrån herr generalissimi

34

Furstlige Durchlauchtt på littera B technade påminnelsser ad punctum execu-

35

tionis .

36

PS: Ithet att Spanien haffva väntet på och kann skee fomenterat civiles motus

37

in Gallia, hafve slijka öppatz hoss them sjelffve. Thet berättes här för visse, att

38

15 magnates hafve conspirerat emot regem Hispaniae, att på een anstält jagt

39

toge honom af dege och före hans eendeste dotter till Portugal, att giffe henne

40

med moderni regis filio. The sjelfva skole hafve ämnet bytha regna Hispaniae

41

sig emellan. Fem dagar, förän thette skulle effectueres, är thet på fölljande

42

sätt, som här af caesareanis berättes, oppenbarat. Then förnämste af complici-

43

bus , een ung herre och af hög afkomst, skall hafve frijat att effter een ung

44

dame af lijka condition, men bägge af ringa meddel. Effter damen ville vetta

[p. 702] [scan. 248]

1

af sijn frijare, hvarmed han tänkte uhföre sin stat, hafver han i troomåål op-

2

tächt thet, som var förhanden och then fortun han tychte sig bäre i henden,

3

nembligen att snart blifve konung. Damen blifvandes förstöret öfver ett slijkt

4

ferligit anslag, hafve thet optäkt kungens favorit och thenne konungen sjelff.

5

Theröfver äre offtabemälte frijare fasttagne och vorden torquerat, bekännan-

6

des på fem andre, som skole sittia inne.

7

Francisco de Melos

35

Francisco de Mello, Markgraf de la Tour de Gaguna, Graf von Azamar, Vizekönig beider

36

Sizilien, Gouverneur von Mailand, Sohn Konstantins de Mello und der Beatrice de Castro,

37

verlor 1643 die Schlacht von Rocroi ( Zedler XX Sp. 542).

är i arrest, som thet föregifves, effter han inthet undsatte

8

Tortosa. Krane skyller honom vore orsaken till Spaniens närvarande olycker,

9

effter han tappade slakten för Rocroy. Orsaken hvij samma proceres Hispa-

10

niae skole thetta hafve företagit, blifve här uhgifvit, att thermed förekomma,

11

det någon af huss Österrijke icke måtte komma till regemente hoss them,

12

aldenstund theres konung inthet hafver någre son och the inthet ville lijde

13

externi et Germani imperium!

14

Imperator Turcius skall vara kastet in perpetuum carcerem och hans son af 6

15

ad 7 åhr sätt pa hans thron

38

Sultan Ibrahim wurde am 4. August 1648 abgesetzt und von den Janitscharen erwürgt. An

39

seiner Stelle wurde sein siebenjähriger Sohn Achmed gekrönt ( TE VI S. 363 und S. 539).

. Thet tales reeda om fridzhandling emellan Tur-

16

ken och Venedig

40

Die Vermutung erfüllte sich nicht. Die osmanische Regierung wies die in Konstantinopel wei-

41

lenden venezianischen Gesandten aus und kündigte der Republik auf sieben Jahre Krieg an

42

( ebd. S. 539f.).

. Komma the till förlijkning, så vele många meena, att Ve-

17

neti tage Keijsarens och Spaniens partij moot Frankerijke. Thet skall reeda

18

arbetas therpå och republiquen stå effter någre orther, som Peschewitz

43

Es ist unklar, welcher Ort damit gemeint ist.

,

19

medh ett advisbreff bekräffter, uth med mari Adriatico, hvilke höre till huss

20

Österijke. The see icke helle gärna, att Gallia fåår stoor foot in Italia. Och

21

Contarini talar inthet alt i bästa måtton här pro Gallia.

22

Greve Servient besvärer sig öfver begge mediatorerne. Greve Servient hafve i

23

Ossnabrügge hittat på bäste medlet, att poussera värket genom ständerne.

24

The äre nu hanss förfäktare! Them råder och styrker han, att drijffve på them

25

keijserlige uthi Tyske frijden, och ställer sig sjelff, som ville han med them

26

sampt the keijserlige sluta pacem Germaniae, låtendes Spaniske saken bliffve,

27

men sotto mano hjelper han och låter andra drijffve tractatum Hispanicum.

28

Theraff hafve caesareani och Brun, som nu är allena och kanskee uthan in-

29

struction att sluta, loppan i örone!

Beilagen in DG 13: