Acta Pacis Westphalicae II C 4,2 : Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 2. Teil: 1648-1649 / Wilhelm Kohl unter Mitarbeit von Paul Nachtsheim
370. Salvius an Königin Christina Münster 1648 September 17/27
–/ 370 /–
Münster 1648 September 17/27
Eigh. Ausf.: DG 13 fol. 607–608’ = Druckvorlage; Eingangsvermerk 1648 Oktober 6/16; Kon-
zept : Salvius Slg. Koncepter vol. 1.
Feierliche Überreichung des französischen, in Osnabrück fertiggestellten Friedensvertrages an die
Kaiserlichen in Münster. Deren Anmerkungen dazu, über die Servien nicht verhandeln will,
aber, mit Contarini und den Ständen, Salvius um Vermittlung bittet. Dieser nennt dafür die
Verhandlungsgrundlagen, besonders für die spanischen Abtretungen in den Niederlanden und in
Katalonien. Gegensätzliche Meinungen Serviens und Bruns darüber. Allgemeine Hoffnung auf
einen gleichzeitigen Abschluß des deutschen und spanischen Friedens. Unsicherheit des deutschen
Friedens, wenn Spanien, Frankreich und Polen in Waffen bleiben. Weltweite Empörungen der
Völker gegen ihre Regenten. Günstige Lage der schwedischen Armee.
The ifrån Osnabrugge hijtkomne sämptlige Rijksständer hafve den 11. Sep-
tembris solenniter tillstält dem keijserlige gesanterne, grefven af Nassaw och
herr Volmar, det i Osnabrugge slutne, förseglade och deponerade instrumen-
tum pacis Galliae, mädh begäran, at efter alt var theri till Keijserlige Maije-
stetz och Römerske Rijkzens bästa afhandlat, the ville sådant tillijka mädh
them approbera och friden mädh det forderligste sluta. The keijseriske hafve
thet mädh höfligheet emottaget, heelt civilt svarat ständerne, at the ville thet
conferera mädh sine instructioner och innan fhå dagar theröffver förklara
sigh, begärandes, at status Osnabruggenses ville thet ock communicera mädh
statibus Monasteriensibus, at i lijka motto få theras consens och suffragia,
hvilken communication ock så skedh är.
Den 15. Septembris hafva caesareani genom nuncium och Venetum sändt
greff Servien innelagda notas sub littera A öffver instrumentum Gallicum
Meiern VI S. 558 und S. 552ff .
och i lijka motto sjelfve tillstält ständerne samma notas, begärande af desse, at
efter the vänta Keijsarnes förklaring öfver assistenspuncten till den 21. Sep-
tembris , the motte thertill unna them dilation. Hvilken dilation ock bevilljad
är.
När nu den 20. Septembris ahnkommer, så ärne doch ständerne, thet komme
då frå Keijsaren hvad resolution thet vara vill, säija caesareanis, at the inga-
lunda vele inlåta sigh i någon conference öfver bemälte notis, uthan at caesa-
reani och status Monasterienses måste simpliciter approbera instrumentum
pacis Gallicae, såsom thet är i Ossnabrugge slutet och them tillstält vordet,
thervidh och Servien aldeles förblifva vill.
Mädhan nu detta så hänger, hafver Servien, Contareni och Rijksstanderne be-
det migh, jagh ville hjelpa fordra Gallo-Hispanicam pacem till thet bästa.
Jagh hafver theröffver varit i conference mädh en och annan, och äre desse
fundamenter begge sides lagde, först, at the 48 artiklar, som tillförene hafva
varit afhandlade, skole för afhandlade hållas. Hvilke artiklar doch föga annat
innehålla, än the communia, som i alla pacificationer gemeenligen pläga inse-
reras . Secundo, at man vil företaga fem principalpuncter om Niderland, Cata-
lonien , Portugal, Casale, Lotthringen, som ännu äre odeciderade. Tertio, at
man ibland the fem först vil företaga the två förste om Nederland och Cata-
lonien , som ahngå immediate sjelfve chronorne; iis compositis, menar man
icke så svårt blifva at afhjelpa controversias faederatorum. Quarto är ock
dette fundament lagdt, ut, quae utraque corona in Belgiis et Catalonia iam
possidet, possideat et habeat quoque in posterum Belgica perpetuo, Catalo-
nica till trettijo åhrs stillstånds uthlopp. Quinto, effter ordo nu är hoos Ser-
vien at proponera, så varde han först upsättiande conceptet om Artois allena,
och thet hafver Contareni mädh approberat. Eij om Artois meenas Brun
hafva macht at sluta, eller hvar theri nogot feelas, at han snart kan få ordre
från ertzhertigen och consilio Hispanico i Brussel. Män om Catalonien tvif-
las , om han hafver ordre, förän Peneranda kommer thertill. Blifva the om
Artois eense, så är eadem et idem iudicium om Catalonien. Ty såsom Hispa-
nus hafver Artois icke mehr än tvenne praefecturas, Saint Omer och Arien ,
så hafver han icke mehr i Catalonien än Ilerdam et Tarracona. Jagh haver
rådt Servien fatta conceptet (in substantia) på det slaget: Cum inter coronas
conventum sit, ut quae utraque iam territoria retineat, rex autem catholicus in
Artesia duas tantum prefecturas iam tenet, Saint Omer et Arien, ergo eas cum
omnibus et singulis appertinentiis et dependentiis retineat, caetera omnia et
singula (uthan nogons nampn eller specification) rex christianissimus. Servien
håller detta förslaget för det bästa, såsom hans schedel sub littera B uthvijser,
och varder idagh eller morgon sitt concept uthleffrerandes. Men Brun är än
på en annan meening, nemligen, at conceptet skulle så formeras: Quas urbes,
fortalitia, oppida, pagos, vicos etc. rex christianissimus tenet in Artesia, eas
cum omnibus et singulis earum appertinentiis et dependentiis retineat, caetera
omnia et singula rex catholicus. Differentien står häruthi, at effter vidh någre
hufvudplatzer äre trij ting at considerera: 1. supremum regis catholici domi-
nium , secundo territorium et iurisdictio magistratus loci och tertio en ko-
nunglig Spanisk gerichtstuhl. Så cederar fuller Brun the tu första ut loco ad-
haerentia . Men tertium säger han vara rem mobilem, som icke är nogon ap-
pertenentz eller dependentz af orten, uthan för bättre beqvämigheet och sä-
kerheet schuld tijtlagd, och kan altidh tädan tagas. Och effter deraf depen-
dera många örter, som icke höra under ofvanbemälte platzer, uthan komma
allenast tijt mädh theras rättgångssaker, så vill Brun thesamma a cessione frij-
kalla och tillijka mädh Saint Omer och Arien för Spanien behålla. Män effter
desse örter liggia förmängde mellan the Fransösche behållande platzer och
guarnisoner, så synes the icke uthan confusion kunna behållas under Saint
Omer och Arien.
Hvadh nu detta vill få för ett uthslag, och om den Spansche friden kan ändas
tillijka mädh den Tyska, thet få vij nu effterhanden förnimma. Rijksständerne
sågo fuller gerna, at thet kunde skee, hvar ock icke, så vele the lijkvel sluta
den Tyska friden seposita Gallo-Hispanica. Thet vore väl, at Gallo-Hispanica
pax kunde tillijka slutas. Ty ther Eders Kungliga Majestet och Tyskland
skulle desarmera och Spanien på den ena gräntzen mädh Frankrijke, Polen
medh Cossakerne och Tardarne på den andre sijdan stå in armis, thet vore
ingen säkerheet för den Tyscha friden.
Ett stort under synes vore, at öfver hela verlden höres seditiones populi con-
tra principes. Femton grandes skrifves i Spanien hafva conspirerat in mortem
regis, theraf fem skole vara fångne och en torquerad. Thet synes var een sak af
vidlöftige consequentier, ehuru hon uthslår. I Frankrijke, Engeland, Tysk-
land , Polen, Muschow, Turkijet, Tartaria magna, China äre allestädes dispu-
tationes populi contra regentes. Om en allmän constellatio på hemmelen är
orsak thertill eller communis quasi consensus populorum a regentibus male
habitorum, thet må Gudh veta.
Om Eders Kungliga Majestetz arméen höres, Gudh skee loff, in thet annat
änn gott. Hesserne hafver per accord emporterat Düren
Majestetz armée Tetschen. Gudh förläne vidare progressen och i synnerhet
snart fridh.
Ständerne hoppas vist den Tyska friden innan kort.