13

–/ 353 /–

Biörenklou an Königin Christina

15

Osnabrück 1648 August 28/September 7

16

Ausf.: DG 13 fol. 637–638; Eingangsvermerk Uppsala 1648 September 14/24.

17

Korrespondenz mit Graf Magnus und Pfalzgraf Carl Gustav. Französische Gesandtschaft an den

18

Pfalzgrafen. Salvius’ Vermittlung in der französischen Vertragsangelegenheit. Unsicherer Aus-

19

gang der Verhandlungen. Neigung eines Teils der Stände, den französischen Vertrag in Osna-

20

brück zu unterzeichnen und den Kaiser vor vollendete Tatsachen zu stellen, eines anderen Teils,

21

den Vertrag in Osnabrück fertigzustellen und dann den Kaiserlichen in Münster vorzulegen, um

22

dem Kaiser keinen Anlaß zu bieten, beleidigt zu sein und den Abschluß weiter hinauszuzögern.

23

Eders Konglige Maijestätt täches allernådigst förnimma af bijfogade bref un-

24

der littera A, hvad greve Magni Excellence skrifva mig till uhr Wolgast af

25

then 5. huius, och i lijka måtto af littera B, hvad jag therpå hafver svarat

26

sampt med then lägenhet om vår tractat hörsambligen berättat till herr gene-

27

ralissimi Furstlige Durchlaucht, som littera C uthvijsar.

28

Greve Servient hafver skicket een sijn hoffjunkere, Ponceau

33

Pierre Amys, Sieur de Ponceau, aus der Bretagne, infolge der inneren Wirren verarmt, trat in

34

königliche Kriegsdienste und wurde 1648 Sekretär der französischen Gesandtschaft in Münster.

35

Er hinterließ einen Traktat: Discours de la noblesse qui s’acquiert par la pourpre des parle-

36

ments de ce royaume, Angers 1667 ( BUD XV S. 338).

, till högbemälte

29

Hans Furstlige Durchlaucht, att gratulera Hans Furstlige Durchlaucht thenne

30

commissione och ther hoos göra rapport om tractaten. Han, Ponceau, är een

31

snäll och capabel persohn, som hafver i thesse fem åhren varit med här på

32

tractaten och är blifvin bruket på greve Servientz vägnar här och ther.

[p. 674] [scan. 220]

1

Näst för och sedan han reste härifrån, hafver greve Servient och ständerne

2

hafft nog göra med the 3 Fransöske punchterne och theröfver växlat någre

3

skriffter, men greve Servient omsijder gifvit saken i herr Salvii hand och

4

thenne therpå smält ihoop ett opsatt af theras vexelskriffter, som littera D

5

vijsar. Thermed var greve Servient tillfridz, och ständerne hafve inthet uthlå-

6

tit mer än the orden, som äre theruthi corrigerade. The fremste, nembligen

7

„omnes et singulos“, vill greve Servient fuller låta uthplanes, men the andre

8

ingalunda. Hvadh nu theraf blifver, gifver näste conferentz imorgon. Om nu

9

thette kommer, som lijkt synes, till ändskaap här, så finnes någre difficulteter,

10

först angående validitatem eorum, quae inter dominum comitem Servient et

11

status hactenus acta sunt, och sedan huru thet, som här göras, må bäst inca-

12

mineras i Münster. Huru högt the keijsserlige plenipoteniarii och status, som

13

äre i Münster, hafva sig lagt, skrifvit och protesterat emot thenne, statuum

14

Osnabrugensium, handel, täches Eders Kungliga Majestett allernådigst för-

15

nimma af litterae E och F och i lijka måtto af litterae G och H, hvadh greve

16

Lamberg och Crane nyligen hafve i samme sak hållet städernes gesandter

17

före. Theröfver äre ständerne här råkade i tree hooper. Bavarus, Altenburgici,

18

Brunsvicenses och een del andre med them äre falne therpå, men skulle här

19

sluta och skrifva under the Fransöske saken, bärandes henne sedan således in

20

för the keijserlige och the, som äre i Münster. Ville the then så acceptera,

21

voret gott. Ville the inthet, så skulle frijden gå för sig, ständerne, som toge

22

thervijd, få sijne platzer och annat igen, oachtandes att Keijsaren och hans

23

partij ståde in armis. På then andre sijden äre förnemblig Brandeburgici,

24

Würtenbergicus, een del af fürstenrådet och alle städerne, hvilke råda, man

25

måtte här afhandla Fransöske saken, göra ett vijst aftal med greve Servient

26

och therpå reesa öfver till Münster och ther decenter optächia caesareanis et

27

constatibus suis sitt sentiment och hvad orsaker the hafva hafft, att här före-

28

taga och således procedera i then Fransöske saken, lagandes i alt, att the keij-

29

serlige (som hålles före inthet gärne vele till frijden, och tilläfventyrs sotto

30

mano och de longe gifva råd, att the måtte blifva affronterade) icke må be-

31

komma någon skälig och rättmätig orsak, att beklaga sig, som vore the be-

32

skimfade , och förthenskull taga orsak, att förhaala värcket. När nu the Fran-

33

söske saken kommer, såvijda här kan, till ändskap, moste tvifvelsuthan regii

34

legati göra uthslaget i saken.

Beilagen in DG 13:

[p. 675] [scan. 221]